1993, Ukraine, based in Poland
Viktoriia Tofan explores the possibilities offered by language as a response to a profound sense of alienation, which she shares with deaf persons.
Working with deaf people became foundational to the creation of a new alphabet and new phonic language. This new language is her new private homeland, offering a sense of belonging and 'spaciousness'. Language in this context becomes more than an information sharing device – it is an affective space for emotions and forming a community open to difference. This private homeland is the starting point for communication which engages with communities through stories of people whose articulation does not inscribe into normative communication channels.
Tofan uses embroidery to work with language and draw on the sensuality of this craft which is often associated with female labour. It also allows her to pay attention to the backside, which no one usually sees. Revealing the hidden reverse of the embroidered pieces shows language as a passport to a new homeland created by Tofan.
Senast uppdaterad:
Publicerad:
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.
Telefon: 019-21 10 00
Öppettider: Vardagar kl. 8–16.30
Besöksadress: Näbbtorgsgatan 10
Öppettider: Vardagar kl. 10–16
E-post till servicecenter