Anri Sala, 1974, Albanien
Bildkonsten känner vi genom många uttryck och skepnader: som estetisk förströelse att se det sköna i en bild, ibland som en skärskådan av existentiell natur och ibland som direkt politisk om de livsvillkor som omger oss.
Anri Sala hör till utövare av det sistnämnda. Mycket av den samtida konsten i ett internationellt perspektiv arbetar med sociopolitiska, eller geopolitiska ämnen men ofta i en konceptuell dräkt som ger oss upplevelser i flera nivåer. Det som förefaller vara vardagligt och okontroversiellt innehåller istället en laddad kärna av stark kritik.
I Anri Salas fall är det i konsthallen en trumma som tycks leva ett eget liv med trumpinnar som alstrar ljud som bildar en rytm. Trumman är förstås preparerad och en liten maskin inuti den åstadkommer vibrationer som får trumpinnarna att slå mot trumskinnet.
Verket läser upp namn av 43 lärarstudenter i México som på väg till en studentmanifestation ”försvann” 2014 och senare hittades döda.
Ett annat av Anri Salas verk fick sitt kanske effektivaste uttryck när det ställdes ut i Tel Aviv i Israel. Vibrationerna är ljudet av en nyhetssändning där namnen på palestinska barn som dödats i Gaza-konflikten lästes upp.
I konflikter världen över är det barnen som betalar det högsta priset. Anri Sala vill få oss att inte glömma det, att ge en suggestiv röst till dem som tystats för att de protesterade mot sina levnadsvillkor eller bara råkade komma i vägen för ett våldsutbrott.
I Anri Salas verk ljuder trumman genom den offentliga tystnaden – en trumma är inte bara en trumma, här blir den en politisk megafon.
Anri Sala kommer från Albanien, ett land som under hela efterkrigstiden fram till början av 1990-talet varit ett slutet land inom den sovjetiska maktsfären. Då var en offentlig sanning den fasad man som medborgare måste förhålla sig till i ett sorts dubbelspel om man var kritisk: att säga det förbjudna genom att säga det med maktens språk.
Anri Sala medverkar också med filmen 1395 Days Without Red, om belägringen av Sarajevo under åren 1992-96. Den visas på Bio Roxy.
Text: Stefan Nilson
Senast uppdaterad:
Publicerad:
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.
Telefon: 019-21 10 00
Öppettider: Vardagar kl. 8–16.30
Besöksadress: Näbbtorgsgatan 10
Öppettider: Vardagar kl. 10–16
E-post till servicecenter