Turtle House

Jag samlar leksaker och andra plastobjekt som flyter iland på en strand i Italien.

Till Italien åkte jag första gången för att hugga i marmor på tidigt 80-tal. Därefter har jag regelbundet åkt till Pietrasanta för att hyra plats i stenverkstaden. Under en vinter i slutet av 90-talet började jag samla leksaker från stranden. Omedelbart hittade jag assemblaget som arbetsmetod. Det var enkelt, självklart och roligt att lappa ihop de trasiga leksakerna och en mycket intuitiv arbetsmetod. Jag arbetar med sopmaterialet utifrån flera olika vinklar; Gjuter av, i brons, i aluminium och lera, hugger i alabaster och marmor, formar och skulpterar i frigolit.

Plastobjekten och leksakerna fungerar som översättare till de klassiska och traditionella materialen. De genomgår en värdeförändring från trivialt till klassiskt konstnärligt rumsligt. Frigolit är ett material för framställning av modeller för att sedan gjuta i metall eller polyester. Objekten representerar det överblivna av konsumtionen nu med mina tillägg åter för konsumtion.

Turtle House är ett assemblage av en uppblåsbar sköldpadda som ligger upp- och nedvänd på ett hus med många fönster och stora dörrar. Huset står på en sockel som ser ut som en mutter. Muttern har ett hål i mitten som skapar en brunn. En brunn mitt i huset? Hela skulpturen är formad i frigolit och sedan laminerad i svart-infärgad epoxi. Det monokroma försvårar identifikation av figurerna och blir en formlek för ögat.