Projektet Tillsammans för alla barns bästa (TABB) sammanfattades

Målet var att utveckla kunskaper om arbetssätt för samverkan som har barnets behov i centrum och Skottlandsmodellen (GIRFEC) skulle vara utgångspunkten för arbetet. Dryga tre och ett halvt år senare sammanfattades TABB-projektet på en välbesökt spridningskonferens i Askersund.


Att samverkan är nödvändigt och att det behövs ett mer holistiskt förhållningssätt är alla överens om för att arbetet kring barn och elever ska fungera så bra som möjligt. Men hur når man dit? Kommunerna som deltagit i projektet – Örebro, Degerfors, Askersund och Nora – har alla kommit en bit på väg och genom sina olika delprojekt skaffat sig mycket kunskap om arbetssätt och samverkan. Att prata med varandra, ha tillit, skapa tydliga mandat och att få kunskap om varandras funktioner, ses som tydliga framgångsfaktorer.

Stora utvecklingssteg mot ökad samverkan

När de olika delprojekten redovisade sina arbeten under spridningskonferensen vittnade alla om svårigheter under processens gång, med till exempel personal som slutar och omorganisationer. Att de olika verksamheterna som ska samarbeta är styrda på olika nivåer har också varit en utmaning, likaså pandemin som rasade mitt under pågående projekt. Men samtidigt pratar alla samstämmigt om stora utvecklingssteg mot ökad samverkan och att mycket finns på plats för det fortsatta arbetet som nu väntar i kommunerna.

– Det har kommit ett enormt lärande ur detta och det finns verkligen en skatt av kunskap att hämta ur för det fortsatta arbetet. Det har varit väldigt angeläget och mycket intressant att följa detta arbete. Här finns stor potential och gemensamma verktyg och ett mer gemensamt språk har redan byggts upp, säger Erik Jacobsson som har varit följeforskare i projektet.

Annika Walter och Erik Jacobsson

Annika Walter och Erik Jacobsson

Han fortsätter:

– Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att vi bara är i början på en process och utvecklingsprojekt tar tid, se bara på Skottland. Det jag skulle vilja se framåt är ett gemensamt ramverk i hela länet kring dessa frågor. Nu har bara fyra kommuner deltagit och det vore önskvärt om fler får ta del av detta så att vi kan få till en ökad likvärdighet för alla barn.

Angelika Thelin, universitetslektor på Linnéuniversitetet, har bland annat följt TABB projekten i Kronobergs län, hon menar att följande krävs för att lyckas med arbetet:

– Det vi sett är att stöd från ledning och en hållbar organisation är av största vikt. En efterfrågad och tillämbar modell behövs, så att medarbetarna känner att de förstår vad de gör. Gemensam förståelse, principer och värderingar är också viktigt. Slutligen måste vi alltid ha fokus på det gemensamma målet: barnen.

Viktigt bygga tillit

Nationalekonomen Ingvar Nilsson deltog på länk i en förinspelad intervju på konferensen. Nilsson gladdes över de olika delprojekten och att strukturer byggts för samverkan. Han betonade vikten av tidiga insatser, naturligtvis för individens skull, men också ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Nilsson lyfter tillitsbygget som oerhört viktigt, att verksamheterna jobbar tillsammans mot samma mål istället för att skylla på varandra.

– I miljöer av tillit kan samverkanssynergier uppstå. Och när det uppstår, uppstår också mirakel.

Han bekräftar att samverkansarbetet inte är någon lätt sak. Stuprörsproblematiken, det kortsiktiga ekonomiska tänkandet, att problemen knuffas framåt och sekretesslagstiftningen är några faktorer som medför problem. Samtidigt, betonar han, brukar det gå om man verkligen vill:

– Samverkan är ett givande och det absolut viktigaste är att ha viljan. Det finns tjurskallar som inte vill samarbeta. En del personer är bara med för att de tror att de måste och det är ofta en hake – hur gör vi för att få med den här ovilliga spelpartnern?

Vägen framåt

Fortsättningen då? Ja, nu tar projektet slut och kommunerna ansvarar den fortsatta utvecklingen.

Katarina Fardelin, avdelningschef på Kvalitetsavdelningen, Förskole- och grundskoleförvaltningen, säger så här om fortsättningen i Örebro:

– Nu fortsätter vi vårt arbete tillsammans för alla barns bästa. Vi för just nu samtal tillsammans med hälso- och sjukvården och socialtjänsten, för att se vilka lärdomar som gjorts och hur vi på bästa kan fortsätta ta tillvara och vidareutveckla de erfarenheter som finns i och med projektet.

Ingvar Nilsson skickar med några avslutande ord till de deltagande kommunerna:

– Se för Guds skull till att detta inte fastnar i projektform utan blir permanentat. Det är så otroligt viktigt för våra barn och unga!

Projektledare Daniel Berglund Region Örebro län hade också han en uppmaning till församlingen:

– Börja, snälla vänta inte!

/Mikael Kindgren och Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro

Pedagog Örebro har följt arbetet i Örebro under projektiden i en serie artiklar. Vi har även gjort en film om projektet.

Fakta: Örebro läns delprojekt i TABB

Örebro

Tillsammans för alla barns bästa på Västra Engelbrektsskolan. Har utgått från fyra delmål: ökad förståelse för rådande lagstiftning, ökad kompetens i praktisk samverkan, förbättrade strukturer för samverkan och förankring på ledningsnivå. Har skapat en arbetsgrupp med funktioner från förskola/skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård som arbetat tillsammans i projektform i syfte att utveckla förbättrade samverkansformer utifrån barns och ungas behov och förutsättningar. Verktyg och modeller för samverkan har arbetats fram och testats under projektets gång.

Läs slutrapporten här. Pdf, 295.1 kB.

Askersund

Har utformat Familjeträffen för barn 0-18 år, där olika professioner (Hälso- och sjukvård, förskola- och skola, Ungas fritid och socialtjänst) samarbetar kring barn föräldrar. Varje barn få en kontaktperson (spindel) som samordnar arbetet kring barnet. Familjeträffen kan föräldrar ansöka till och till samtalen utses två samtalsledare från olika professioner. Målet är att barnet ska få en ingång till olika typer av stöd och hjälp utifrån sina behov för en gynnsam
uppväxt och gott välmående.

Degerfors

Polisen, socialtjänst, BVC och skola har samverkat i projektet: "Kraftsamling för psykisk hälsa, Degerforsmodellen 2.0”. Degerfors har sedan 2005 arbetat med Degerforsmodellen som bygger på viljan och kraften att verka tillsammans genom ledning och styrning samt verksamheter. Idén bygger på att sätta barnet/familjen i centrum och innebär samverkan mellan olika parter så som förskola/grund- och gymnasieskola, fritid, socialtjänst, folkhälsa, polis och hälso- och sjukvård.

Degerforsmodellen 2,0 har utvecklas ur en befintlig samverkansform och stödet till vårdnadshavare har setts över och både både generellt och riktat stöd erbjuds En ökad samordning för psykisk hälsa förväntas leda till en tydligare “väg in”.

Nora

Målet med delprojektet har varit en förbättrad samverkan mellan förskolan, individ- och familjeomsorgen och regionens barnhälsovård, med en väg in till
stöd, inspirerad av den skotska modellen GIRFEC. Huvudmålet har delats in i 4 delmål som i sin tur delas upp i olika aktiviteter för att nå målet. Under projekttiden begränsades samverkan till Järntorgets förskola, barnhälsovården och Individ- och familjeomsorgen men efter projektets genomförande utökas samverkan till att med tiden involvera alla förskolor i Nora kommun.

Läs mer om delprojekten på Region Örebro läns webbplats.

Senast uppdaterad:

Publicerad: