Varför ska jag läsa matematik?
Visst är det något med matematik och att många elever ställer frågan varför? Det kan vara ett uttryck för att det är tråkigt, svårt eller att man tror att matematik bara är aritmetik och redan lärt sig räkna. Ta en rostmacka och läs det här!
Många vill ha ett konkret svar. Och inte för långt fram i tiden, som när man löneförhandlar och har svårt att värdera om +1000 kronor i lön varje månad är mer eller mindre än +500 kr insättning på tjänstepensionen, med den ränta det innebär. Inte för långt från gatan heller, det är lätt att förstå att två pokémonkort värda 100 kr styck är bättre än ett pokémonkort värt 199 kr, även om satsen (100+100)/199=>1 av någon anledning inte kommer intuitivt. Men visst är matematik något mer än så?
En del av svaret berör vårt sätt att lösa problem i vardagen.
Planering är alltså A och O i det man lär sig i matematik
Hur gör man rostat bröd? – Man hämtar en brödskiva, sätter ner den i rosten och väntar tills den hoppar upp, sedan brer man på smör när det är varmt. Eller, om man är den impulsiva typen, så tar man en tugga av brödet innan rostningen, går förbi kalendern med brödpåsen på väg tillbaka in i skafferiet (och ser något där man glömt bocka av), surfar lite på mobiltelefonen (en kompis har lajkat en bild) och kommer sedan på att man ska göra klart mackan, som nu är kall.
Jämför nu brödrostningen med den enkla skoluppgiften att lösa ekvationen (1*1)(2+2)/4=? På sidan 20 i matematikboken. Första steget är att slå upp sidan 20 (redan här tröttnar vissa som har svårt med processande). Andra (och kanske tredje) steget, att korta ner ekvationen till 4/4 är en del av matematikens elegans (förkortande är lösningarnas moder). Att till slut plita ner en etta är lätt, men det är inte det som är viktigt att lära sig. Om man inte är Pippi Långstrump vars sista hälsning till klassen enda gången hon var i skolan var: "Glöm nu inte bort hur många äpplen Axel hade!" som om svaret på lästalet i matematik var ett stycke fakta att lära sig utantill.
Åter till det rostade brödet. Med bristande planering kan det som bekant skita sig redan i ”hämta boken-stadiet” (någon man måste prata med på vägen). Har man lätt för sig och ändå inte planerar kan det landa lite platt på svaret ”1”, utan att redovisa processen. Planering är alltså A och O i det man lär sig i matematik.
Enkel intervention förbättrade resultat
Faktiskt provade några forskare en enkel stimulans för elever som hade ADHD och svårt med planering. De fick lite extra tid, ungefär en kvart i veckan, till matematikuppgifter. Dessutom fick de svara på väldigt öppna frågor, i ett format där man inte brydde sig om rätt eller fel svar. ”Hur gjorde du uppgiften?”, ”Var det något du gjorde som gjorde det lättare?”, ”Vilka strategier använde ni idag?”. Denna enkla intervention förbättrade resultat på nationella prov i matematik ett halvår senare. En hypotes är att sådana öppna frågor stimulerar aktivitet i prefrontala cortex, som är aktivt i planering och självutvärdering.
Så vi lär oss matematik för att kunna rosta bröd snabbare? – Nej, vi lär oss det för att kunna göra allt i vårt samhälle. Värdera konst, spela musik, kontra populister i kommunfullmäktige, skriva bloggartiklar och forskningsjournaler, elda i öppna spisen. Nej, man behöver inte veta de exakta dimensionerna på ett vedträ och det dynamiska förhållandet mellan det avkylda bränslets massa, syremängden och den tillförda värmen som gör att brasan brinner. Men man behöver förstå att ta in veden i tid för att den ska vara torr till eldningstillfället, det kräver planering – och planering är matematik.
Matematik sitter i hjärnan
Matematik sitter i hjärnan. Faktiskt kan man genom att titta på ungdomars hjärnor numera säga vilka som läst matematik och inte. Några forskare jämförde 16-åringar som läst matematik och som valt bort matematik som standardämne (det går att göra i en viss ålder i till exempel England). Hjärnorna skilde sig signifikant i mängden gammaaminosmörsyra (GABA), en viktig signalsubstans i hjärnan som bland annat hjälper till med långtidslagring av minne. Det här var inte bara baslinjeskillnader, longitudinella analyser visar att skillnaderna i GABA uppstod efter valet av matematikämnet. Mängden GABA i de observerade områdena kopplades också till bättre numerisk förmåga. Tidigare studier har visat också associationer mellan brister i GABA och låg kognitiv funktion bland ungdomar i samma ålder.
Så nästa gång någon frågar ”varför ska jag läsa matematik?”, kanske du, med ett mystiskt leende ska svara ”amonismörsyror”, och sedan hänvisa ytterligare frågor till skolpsykologen. Eller kontra med: ”hur brukar du gå till väga när du rostar bröd?”.
/Michael Dahlman, Leg. Psykolog
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.