Ungdomar, skärmtid och sociala medier – fem hypoteser

Att skärmtid ska begränsas för barn är något de flesta känner till. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att barn i skolåldern inte sitter framför skärmen mer än två timmar per dag. Orsaken är att det är viktigt att röra på sig på dagen och sova gott på natten (se tidigare blogginlägg). Men varför använder ungdomar skärmen så mycket, vad gör de vid skärmen och vad har det för effekter på deras sociala liv?

Frågorna är många och svaren är ännu fler. Låt oss börja med att konstatera att mycket hänt sedan forskningen kring skärmtid kom igång för drygt 20 år sedan. Dator och mobiltelefon är idag en integrerad del av allas vårt liv, där vi har socialt nätverk, bank, shopping och mycket annat. Ungdomar vill självklart vara en del av samhället och av sin sociala miljö med kompisar.

Enligt undersökningen Liv och Hälsa Ung använder 70 % av skolungdomar sociala medier varje dag och 50 % spelar rollspel med många spelare i nätverk online (MMORPG) dagligen. På frågan om varför de spelar MMORPG svarade ungdomar på tre olika sätt – antingen att det var kul, att de ville bli bäst på det eller att de ville glömma bort annat jobbigt de hade att tänka på hemma och i skolan. Att spela för att glömma bort annat jobbigt är en liten riskfaktor för problematiskt spelande och något som föräldrar behöver vara uppmärksamma på och prata med sina barn om. Spelandet kan då få en funktion av negativ förstärkning som kan bli svår att bryta i längden.

Effekten av social medieanvändning för ungdomar – fem hypoteser

Tittar vi istället på användandet av sociala medier så finns olika teorier om detta, och det är inte så konstigt med tanke på hur många olika sociala medier som utvecklats de senaste åren och att det går att göra helt andra saker där nu än när forumen först startade. Forskningen blir snabbt gammal och nya teorier kommer fram. Här kommer en liten jämförelse mellan fem hypoteser om effekten av social medieanvändning för ungdomar. De är svåra att jämföra på rak arm eftersom de skiljer sig i både VILKA tonåringar de handlar om, vilken TYP AV social medieanvändning de studerar, och vad de gör för hypoteser om EFFEKTERNA på hälsan…

1) OMPLACERING. Enligt den här teorin surfar de flesta tonåringar mest runt bland olika inlägg och bränner mycket tid. De blir mer ensamma i livet i övrigt av detta. Depressionsrisken ökar också.

2) STIMULERING. Enligt den här teorin chattar och messar de flesta tonåringar med varandra vilket resulterar i ett större socialt nätverk.

Forskningen visar blandat stöd för de här första två teorierna, det beror på mängden tid och typen av social medieanvändning.

3) VÄRRE OCH VÄRRE. Enligt den här teorin är det mest de redan ensamma som surfar runt, och det gör att de blir ännu mer ensamma.

4) BÄTTRE OCH BÄTTRE. Enligt den här teorin är det framför allt de socialt aktiva tonåringar som chattar och messar vilket ökar det sociala nätverket.

Forskningen visar inte så mycket stöd för de här teorierna och som synes så står de inte direkt emot varandra. De skulle kunna vara lika sanna båda två men det vet vi inte så mycket om.

5) SOCIAL KOMPENSATION. Enligt den här teorin så kan ungdomar med social ångest eller blyghet chatta och messa eller videokonferera och på så vis få ett socialt nätverk som de annars inte skulle haft.

Den här femte teorin har stöd av forskning från Örebro. Enligt en studie av Van Zalk, Van Zalk, Kerr och Stattin (2014) så var det framför allt de blyga tonåringarna som ökade sin självkänsla mest av att ha online-exklusiva kompisar, alltså kompisar som de bara känner online. Det kan tyda på att det finns en viktig funktion i social medieanvändning för de som har svårt med kontakter IRL.

/Michael Dahlman, psykolog Örebro kommun

Senast uppdaterad:

Publicerad:
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Tack för ditt svar!

Tack för ditt svar!