Så hinner du med lärande för hållbar utveckling – trots att det ligger ”sist” i läroboken

I det här blogginlägget tipsar Jonas Edlund om en metod för att integrera lärandet för hållbar utveckling som en naturlig del i din undervisning.

Jag vill berätta om två deppiga lärarminnen.

  1. Jag hade en kollega. Vi hade samma klass. Vi var mentorer för den. Hon hade SO, jag har NO. Jag såg ett guldläge. Nu kunde vi tillsammans jobba systematiskt med klassen med lärande för hållbar utveckling. Jag presenterade den idén för henne. Svaret: ”Nej, jag har fullt”. SO är ett stoff-tungt ämne, jag vet att det är mycket som ska hinnas med. Och jag accepterar samtidigt inte att den viktigaste framtidsfrågan för mänskligheten, den om att planeten ska hålla ihop och bära oss, förpassas till ett krasst ”Jag hinner inte”.
  2. Jag hade en annan kollega. Hen hade en bok. Kapitlet för hållbar utveckling var det sista kapitlet. Kanske författarna till boken tänkte att ämnet passar bäst på våren i nian, då det finns en mognad och mottaglighet i elevgruppen för den komplexa frågan om planetens och mänsklighetens framtid. Hen sa till mig: ”Jag hann inte med hållbar utveckling. Jag hinner aldrig det. Det ligger sist i boken.”

Jag kan inte acceptera det här. Jag kan förstå att det är mycket som ska hinnas med i skolan, att det är stoff-tungt. Men jag kan inte acceptera att lärare väljer bort undervisning kring hållbar utveckling av de anledningar som anges. Det går ju att lösa.

Jag har under de senaste två åren jobbat med en bok om lärande för hållbar utveckling. Boken kommer ut i höst. Under skrivandet har jag sökt efter ett sätt att hitta en görbar systematik för att underlätta för lärare att integrera lärandet för hållbar utveckling som en naturlig del i undervisningen. Och jag tänker att jag skulle vilja presentera den för dig som läser.

Jag kallar den för asterisken. Det är en sex-uddig stjärna. Idén kom till mig för snart två år sedan, och jag har sedan utvecklat den, och jobbar nu med den med eleverna. Den funkar.

Kortfattat handlar det om detta: När du gör dina planeringar, smyg in en skärva av lärande för hållbarhet. Du kanske ska göra en områdesplanering om kroppen, sexualitet och droger i årskurs åtta, som jag ska göra de kommande dagarna. Gör din planering, och sila den sedan genom asteriskens sex delar. De är:

  1. Uppåt. Hur vi människor påverkar luften i vår atmosfär.
  2. Neråt. Hur vi människor använder saker från under marken.
  3. Inåt. Hur vi människor känner och agerar gentemot vår gemensamma framtid.
  4. Utåt. Hur vi människor förhåller oss till varandra i skapandet av vår gemensamma framtid.
  5. Bakåt. Hur har vi människor utvecklats tillsammans fram till nu.
  6. Framåt. Vart är vi på väg tillsammans som människor.

Börja tänka. Kanske inte alla sex uddar på stjärnan passar in på det område du ska jobba med tillsammans med eleverna. Kanske är det bara ett, eller inget. Kanske är det flera veckors arbete, eller bara en lektion. Men oavsett omfång och mängd, så kommer du få med något. Och något är mer än inget. Och du kommer att få en systematik i arbetet. Och du kommer att följa de intentioner som finns i läroplanen och riksdagens och Skolverkets avsikt med lärande för hållbar utveckling. Och framför allt – du kommer att leda dina elever i den riktning som de behöver för att vi ska säkra en rimlig framtid för mänskligheten.

Vi testar: Kroppen, sexualitet och droger.

  1. Uppåt. Påverkan på luften ovanför oss. Jag kommer inte på något direkt. Möjligen miljöpåverkan av droger. Lustgas vet jag är en växthusgas. Men det måste ändå vara marginellt.
  2. Neråt. Saker vi tar ur marken som påverkar naturen negativt. Nja, svagt i det här området.
  3. Inåt. Hur vi människor känner och agerar gentemot vår gemensamma framtid. Ja, här kommer det tankar för mig. Känslor. Här kommer jag att tänka på hur eleverna kan jobba med hur de hittar en partner, och vad de vill att den ska bli tillsammans med eleven. Jag tänker mig diskussionsövningar kring relationer – vem du vill leva med, och vad som är viktigt för hållbara relationer. Och hur en tänkbar partner tar ansvar för sin omvärld, om den ska sätta barn till världen. Viktiga frågor för oss alla – för investeringen i en partner att kanske skaffa barn med är ju en av de viktigaste investeringarna i våra liv. Vem kan inte bli engagerad i detta?
  4. Utåt. Hur vi människor förhåller oss till varandra i skapandet av vår gemensamma framtid. Lite samma här. Jobba med eleverna kring vilka människor de vill ha nära sig, och varför. Skapa diskussionsövningar med ordnat samtal kring vad det är som skapar gemenskap mellan olika människor.
  5. Bakåt. Hur har vi människor utvecklats tillsammans fram till nu. Givet ämne för sexualitet och relationer. Hur blev vi människor så många, vad är fortplantning och vad är det som driver oss att reproducera oss, att vi skaffar många barn och att så många människor överlever nuförtiden och att vi blir så många som vi är på jorden, och vad det är som styr hur många vi kan komma att bli i framtiden.
  6. Framåt. Vart är vi på väg tillsammans som människor. Samma här, det handlar om reproduktion och vad det är som sätter gränserna för hur många vi kan bli. Kanske jobba med historier om människor som inte vill sätta barn till den här världen för att det finns så mörka framtidsbilder. Jobba med vad som ger hopp och framtidstro. Endast din egen fantasi sätter gränser.

Jag har märkt, när jag silat mina områdesplaneringar genom asteriskens sex uddar, att det börjar sakta förändra min undervisning i en mer hållbar inriktning. Och att jag själv börjar tänka och agera på ett annat sätt. Och tillsammans märker jag att jag, och mina elever, sakta förskjuter vårt gemensamma förhållningssätt gentemot vår gemensamma framtid i en mer hållbar riktning.

/Jonas Edlund, Navets skola 7-9

Senast uppdaterad:

Publicerad: