Hur ska vi kunna samarbeta för framtiden om vi inte lär oss att se varandra i ögonen?
Det är mycket prat om skärmar i skolan nuförtiden. Från skärm till pärm mässar Liberalerna. Och vår skolminister Lotta Edholm (M) vill att eleverna ska läsa mer böcker på papper, inte på skärm. Det är sant att det finns många fördelar med pärmar, papper och pennor i skolan. Jag praktiserar det själv varje dag, parallellt med andra läromedel och lärverktyg.
Men de resonemangen, att flytta fokus från arbete med skärm till pärm missar en viktig poäng. En poäng som blir allt viktigare när vi kommer till den av såväl politiker som Skolverket högt prioriterade frågan om lärande för hållbar utveckling.
Skolan ska genomsyras av undervisning om en hållbar framtid. Det är tydligt skrivet. Men mindre kanske om vad det innebär. Att det handlar om samarbete mellan människor är i alla fall tydligt. Och det är här min poäng kommer in.
Tysta klassrum har något närmast heligt över sig i skolan. Den lärare som kommer in i en annan lärares klassrum under en lektion nickar nöjt och imponerat i de fall hen möter rader med tysta elever – jobbandes med uppgifter på skärm eller läsandes eller skrivandes i och på papper.
Jag har aldrig lyckats med det där riktigt. Det är sällan knäpptyst i mitt klassrum. Men hur tyst ska det vara? Studiero och trygghet för alla elever. Absolut. Inget snack. Knäpptyst ibland ja, vid korta stunder av läsning eller genomgångar. Och vid bedömningar.
Men som legio? Jag har tagit intryck av två källor de senaste veckorna. En är från hållbarhetspodden The Great Simplification där deltagaren Douglas Mark Rushkoff utifrån tesen att en hållbar planet kräver extremt mycket samarbete mellan människor med emfas betonar att det enda skolan bör ägna sig åt är att låta eleverna öva sig på samtal och att se varandra i ögonen. Det är det enda viktiga anser han. När jag sedan läser i idéhistorikern Sverker Sörlins bok Till bildningens försvar att bildning är att veta saker tillsammans så gör det intryck på mig.
Min undervisning måste handla mer om samtal och att lära oss att veta saker tillsammans. Genom att ha samtal där vi ser varandra i ögonen.
Skärm eller pärm må där vara egalt. Ja det är såklart de ska användas båda i skolan, det skrev jag ju i inledningen. Men inget av dem erbjuder oss verklig möjlighet att se varandra i ögonen och veta tillsammans.
/Jonas Pietrzak Edlund, Navets skola 7-9
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.
