Örebro - en liten del av världsutställningen i New York 1939
I Drätselkammarens arkiv finns det några brev ifrån Svenska stadsförbundet och Kommissariatet för "Sweden Square" rörande Örebro stads deltagande i världsutställningen i New York 1939.
Planerna var att man skulle föra över "ett stycke genuin svensk mark" till Amerika som besökarna skulle få beträda. Denna mark skulle tillverkas av svenska kalkstensplattor där svenska institutioner, företag, föreningar och städer skulle ha sina märken och namn ingraverade. När det gällde städerna skulle stadens vapen och namn finnas med på stenplattorna som skulle mäta 60x60 cm.
Världsutställningen i New York, som senare skulle hyllas som "den största världsutställningen någonsin", skapades för att lyfta staden och landet ur den stora depressionen som rådde under mitten av 1930-talet. Man valde året 1939 för att det sammanföll med 150-årsjubiléet av George Washingtons installation som president. Temat skulle vara "The world of tomorrow" och 60 av världens nationer deltog, dock inte Tyskland.
Sverige deltog på en 5.000 kvadratmeterstor yta och hade som eget tema "Sweden speaks". Den svenska paviljongen byggdes med en innergård som täcktes av kalkstensplattorna från Sverige. Vid entrén placerades en stor dalahäst — det var nu som dalahästen presenterades som en symbol för Sverige för första gången.
Utställningen invigdes en varm söndag den 30 april 1939. Nerikes Tidningen rapporterade den 2 maj om "Newyork Expon:s" högtidliga öppnande. Portarna insläppte 400 personer i minuten och 5.000 poliser och detektiver var utkommenderade för att upprätthålla ordningen. Flera hundratusen åskådare kom redan första dagen och ca 35.000 lyssnade till president Roosevelts tal som citerades:
"Amerika följer den stjärna, som leder till god vilja mellan folken, till framåtskridande för mänskligheten, till större lycka och mindre vedermöda och framför allt till fred."
Trots att kriget bröt ut några månader senare valde man att låta utställningen pågå utställningstiden ut till den 31 oktober. Även året därpå var utställningen öppen mellan 1 maj och 27 oktober, men med den märkliga situationen att personalen i Polens paviljong plötsligt inte hade ett hemland att åka till.
En rapport i Nerikes Tidningen (NT) den 4 maj 1939 skrevs av den närvarande reportern Bang för Dagens Nyheter. Ur den citerade NT: "Sveriges honnörsrum glatt och vackert — stor uppmärksamhet på Expo i Newyork". Cirka 100.000 personer hade besökt Sveriges paviljong, uppskattade Bang och fortsätter "Förtjusta utrop surra genom luften, frågorna hagla i ett och i greve Bernadottes honnörsrum sitta amerikanskor och bättra på makeupen." Några förtjusta utrop eller kommentarer till den kalkstensbeklädda gårdsplanen rapporterades dock inte.
Kalkstensplattorna kom senare att doneras till staden New York och användes till Sweden Square i närheten av FN-huset.
Två av utställningens mest iögonfallande symboler, den stora vita kulan Perisphere (vikt 4.000 ton) och den vita spiran Trylonen ( 210 meterhög) var byggda av gipsskiveklädda stålskelett som när kriget bröt ut återanvändes till vapenindustrin.
Ett annat högt torn, Parachute jump, fick senare militär användning i kriget. Detta var långt ifrån det som arrangörerna hade tänkt sig då de började planera "the world´s greatest fair".
Text: Eva Lundberg
Källor: Örebro stad. Drätselkammarens protokoll A1:65, 66, A2:62, 64 Nerikes Tidningen 1939 Riksarkivet/Arninge arkivet “Svenska New York-utställningens 1939 arkiv". Information från internet "1939 New York World´s Fair" och Dalahästens hemsida
Ursprungligen publicerad som Månadens dokument maj 2009.
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.