FoU-programmet Flerstämmig undervisning i förskolan (Fundif) – några rektorsröster
Som vi tidigare rapporterat avslutades nyligen Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Flerstämmig undervisning i förskolan (Fundif). I Örebro var det sammanlagt tolv förskolor som över tre år deltog i programmet. Vi kontaktade några av de involverade rektorerna för att få deras perspektiv på arbetet och vilken inverkan programmet haft på verksamheten. Nya modeller och planeringsverktyg för undervisningen är några saker som har tagits väl emot.
Kan ni berätta lite om vad som har hänt ute på förskoleavdelningarna i samband med projektet? Hur har pedagogerna arbetat?
Margareta Engström och Merja Polet, rektorer i Björk- Hagaområdet i Örebro:
– De pedagoger som har deltagit i projektet har fått nya sätt att tänka i sin undervisning. Vi har fått olika modeller och planeringsverktyg att arbeta med, för att skapa en bredare undervisning. Vi har fått en djupare förståelse för undervisningsbegrepp och ämnesområden. Vi har mer fokus på lärområde och ämnets innehåll. Vi har fått kunskaper om metoder och nya didaktiska arbetssätt som gynnar barnens lärande. Pedagogerna har upprättat mallar för arbetsformer där arbetslag kan arbeta mer metodiskt och systematiskt. På så sätt följer de barnens lärprocesser. Genom programmet har vi fått pröva olika modeller och metoder för att skapa möjligheter till flerstämmig undervisning. På så sätt har vi tagit oss an läroplanen på ett nytt sätt.
– Vi har till exempel fått prova ett variationsteoretiskt informerat undervisningsupplägg. En uppgift var att arbeta utifrån att samplanera – förbedömning- undervisning- och efterbedömning. Först gjordes en förbedömning – vad har barnen för grundkunskaper i det tänkta undervisningsområdet? – sedan genomfördes undervisningstillfällen och därefter en efterbedömning för att se vad barnen lärt sig. Har de lärt sig det vi planerat för? Genom efterbedömningen kan vi se var nästa nivå i undervisningen bör ligga.
– Pedagogerna har arbetat med matematik/teknik/programmering med fokus på begreppen riktning och ordning. Vi valde att göra det analogt, med barnen som små Bee-bots. Vi gjorde ett rutsystem, 5x5 på golvet. Genom samtal med barnen skannade läraren av förkunskap om riktning och ordning. Med dessa kunskaper gick läraren igenom hur barnen skulle gå i rutsystemet. Genom att läraren visade med klapp på höger-/vänster sida eller rygg för att gå till målet i den tänkta riktningen. Barnen provade samma uppgift på varandra. Det kom många tankar och exempel där barnen på olika sätt hade upplevt riktning och ordning i vardagen. Ett exempel var att använda en bil som kunna köra runt i rutsystemet. Man valde att prova en Bee-Bot. Barnen fick prova att själva komma till målet. Därefter räknade man hur många rutor man använt för att komma i mål. Efter detta arbete fortsatte barnen själva med att blockera rutor där man var tvungen att köra runt. Barnen utvecklade rutsystem från ett öppet system, till ett slutet system med hinder i. De höjde svårighetsgraden själva genom sitt utforskande tillsammans med läraren. På så sätt fick barnen större förståelse för matematik – riktning och ordning.
Vilka effekter kan ni se av projektet som helhet?
Marcus Milan, rektor på Tybblelunds förskola:
– Genom deltagande i Fundif har vi utvecklat förståelsen för begreppet undervisning. Det har skett genom att vi har provat olika teoretiska undervisningsupplägg: didaktiskt informerat-, variationsteoretiskt informerat-, postkonstruktionistiskt informerat, pragmatiskt informerat och lekresponsivt informerat undervisningsupplägg.
– Det är svårt att ”mäta” ett resultat på vilket sätt det har gynnat barnen att Tybblelunds förskola deltagit i Flerstämmig undervisning i förskolan. Genom att förskollärare har fått en fördjupad kunskap kring undervisningsteorierna kan vi se att det planeras en mer varierande undervisning idag, som utgår från barngruppen men också utifrån varje individ. En lärdom vi har fått genom deltagandet är vikten av att den som undervisar har en större ämneskunskap för att kunna erbjuda barnen en undervisning med ett fördjupat ämnesinnehåll.
Margareta Engström och Merja Polet:
– Genom att vi har deltagit i Fundif har vi fått större insikt i hur vi kan arbeta med ämneskunskap och undervisning i förskolan. Vi har påbörjat olika kollegiala samarbetsformer i organisationen för att kunna utveckla undervisningen och sätta fokus på ämneskunskaperna. Vårt mål är att skapa ett vetenskapligt förhållningssätt och fortsätta kollegiala lärprocesser så att de blir varaktiga i organisationen.
Vad har projektet betytt för er som skolledare?
Marcus Milan:
– För mig som rektor har deltagandet i programmet stärkt mig i min roll som skolledare. Det har varit en viktig faktor i planering och genomförande kring implementeringen av Lpfö18. Deltagandet har också utmanat mig kring att kritiskt analysera den organisation och struktur som vi har, en utmaning är att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete som gynnar en flerstämmig undervisning. Jag menar att idag bygger ofta det systematiska kvalitetsarbetet på vilken undervisningsteori rektor är bekväm med, vilket gör det svårt att kunna erbjuda en flerstämmig undervisning.
Margareta Engström och Merja Polet:
– För oss som rektorer har det skapat större insikt om ämneskunskapens betydelse för pedagogerna. Vi ser vikten i att förskollärna får utvecklas och få stöd att skapa undervisning så att det gynnar varje enskilt barns lärande och utveckling. Det innebär att vi som rektorer måste skapa möjligheter till fördjupade ämneskunskaper. Vi måste också organisera för att ge förutsättning så att ett vetenskapligt förhållningssätt kan användas och att kollegiala lärprocesser blir en grund i organisationen.
Hur planerar ni närmast att gå vidare med detta utvecklingsarbete?
Margareta Engström och Merja Polet:
– Vi har gjort en organisation där förskollärarna får möjlighet till kollegiala lärprocesser. Vårt mål är också att organisera detsamma för barnskötare. I dessa lärprocesser ska det ges möjlighet att fördjupa sig i ämnesdidaktik tillsammans med forskning och beprövade erfarenheter, för att skapa en god undervisningsstruktur. Vi har startat en långsiktig process i området där all personal ska få ta del av den kunskap vi har fått i Fundif-projektet, där vi lägger fokus på olika ämnesområde i varje delmål. Vår förhoppning är att dela med oss av användbara modeller och metoder som vi fått genom FoU-programmet till våra rektorskollegor i vårt team.
Marcus Milan:
– Utveckling och förändring tar tid. Det är nu när FoU-programmet avslutas som det stora arbetet börjar i vår verksamhet, där vi behöver fortsätta att utmana oss och utveckla den utbildning vi ska ge barnen. Vi ska hålla i våra konferenser för förskollärare respektive barnskötare med fokus på de undervisningsteorier vi har arbetat med i FoU-programmet Flerstämmig undervisning i förskolan. Stärka alla förskollärare och barnskötare i sina respektive uppdrag med fokus att öka medvetenheten kring betydelsen av den planerade undervisningen. De förskollärare som varit med i programmet har en stor betydelse för vårt arbete på hemmaplan, deras roll blir att sprida sin kunskap och utmana kollegor för att skapa ett gemensamt vetenskapligt förhållningssätt. Det är även viktigt att ha fokus på samspelet mellan omsorg och undervisning.
Har skrivit utvecklingsartikel om arbetet med Fundif
Att omsorg och undervisning går hand i hand är något som även Christina Jarvis, rektor för förskolorna Galaxen, Lavendelgården och Tybble, och Helena Bergman, förskollärare på Lavendelgården, har tagit fasta på. Tillsammans har de skrivit en utvecklingsartikel på det temat. Artikelns titel är "Utan varpen brister väven. Omsorgens uttryck och värde i förskolans planerade undervisning".
I en intervju på Skolportens webbplats säger författarna följande om bakgrunden och innehållet:
– Vi har deltagit i Ifous utvecklingsprogram Flerstämmig undervisning i förskolan och fick därigenom insikt om att samspelet mellan omsorg och undervisning i förskolan tenderar utelämnas till förmån för ämnesfokus i förskollärares egna bedömningsanalyser.
– Samspelet mellan omsorg och undervisning kräver en öppenhet för det oväntade och stor flexibilitet. Våra resultat visar att omsorgen och undervisningen ofta är oskiljaktiga i förskolan. Men samspelet kräver också en etisk medvetenhet. Vi konstaterar att förskolläraren behöver använda sig av både en naturlig omtänksamheten och medveten etisk omsorg, vilket kräver erfarenhet, vetenskaplig förankring och fördjupad kollegial reflektion. Man kan inte förvänta sig att en nyutbildad förskollärare har haft möjlighet att utveckla etisk omsorg. Rektors ansvar är därmed att skapa möjlighet för en omsorgsfull undervisning i förskolan.
/Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.