Förskolor med fullt fokus på Fundif
Som en av åtta kommuner i landet deltar Örebro kommun i FoU-programmet Flerstämmig undervisning i förskolan, Fundif. Sammanlagt rör det sig om ett 80-tal förskollärare med sina respektive rektorer på tolv förskolor runt om i staden som är involverade i programmet, som sträcker sig över tre år. Nu har de medverkande förskolorna kommit drygt halvvägs i sitt arbete. Hur har det gått hittills? Vad hoppas man få ut av programmet i förlängningen? Vi begav oss till Lundhagskyrkan i Hovsta för att få svar på dessa frågor. Där samlades nämligen åtta förskolor ur Region Norr i slutet av januari för att ha en gemensam studiedag med Fundif i fokus.
Det är en stor församling förskollärare och barnskötare som denna dag har samlats i Lundhagskyrkan. Kyrksalen är i det närmaste fullsatt. Studiedagen har inletts med att ett antal pedagoger och rektorer har redogjort för några av de teorier som pedagogerna arbetat med i sina verksamheter. I fikapausen passar vi på att ställa några frågor till några representanter ur processgruppen:
En tillbakablick
Låt oss backa bandet lite. Hur började projektet?
– Det var våra verksamhetschefer som presenterade och gjorde oss nyfikna på att delta i Fundif-programmet, säger Annika Johansson som är rektor på Hovsta förskolor.
Hon fortsätter:
– Det var ganska stort intresse med många sökande. Vi blev uttagna och antog utmaningen eftersom det var en möjlighet att få hjälp och stöd i hur vi ska fortsätta att utveckla utbildningen och undervisningen i förskolan. Det var ju lite nytt då, 2017.
– Ja, programmet kom lägligt i samband med revideringen av förskolans läroplan, inflikar Monica Schulstad, rektor på Dylta förskolor. Så vi tänkte att det är klart att vi ska hänga på det här tåget!
Ett sätt att bidra till pågående forskning
Maria Becker är förskollärare på Sörgårdens förskola i Närkes kil:
– I och med att det finns ganska lite forskning kring undervisning i förskolan är det extra roligt att vara med. Man är som en del av processen och kan tillföra mer forskning, menar hon.
– Ja, vi får ta del av forskning samtidigt som det vi gör och lämnar in blir beforskat, säger Annika Johansson.
Det är Malmö universitet som står för Fundif-programmets forskingsinsats.
Karin Isaksson Iliev är förskollärare på Kullens förskola i Hovsta. Hon pekar på en viktig funktion som Fundif-programmet fyller för den pedagogiska forskningen:
– Ofta hänvisar den pedagogiska forskningen till skolan, men det är inte alltid som det går att applicera detta på förskolan. Ibland går det, men inte alltid. Så det känns bra att kunna bidra till att få forskarvärlden att förstå hur vi jobbar och hur vi har det. För det är inte alltid självklart.
Kan ni berätta lite om hur Fundif-arbetet ser ut lokalt ute på förskolorna? Jobbar alla enligt samma upplägg eller kan det variera?
– Man jobbar först med de didaktiska frågorna och undervisningsuppläggen i det egna arbetslaget på sin förskola, förklarar Maria Becker och fortsätter:
– Just nu håller vi på med en implementering med kollegorna på vår förskola, där vi har beslutat oss för att införa de dokument som forskarna har presenterat för oss. På så sätt använder vi samma verktyg i våra planeringar. Om vi ska få en likvärdig förskola måste vi också använda oss av samma dokument och verktyg för att det ska bli mer mätbart.
En process över tid
Annika Johansson:
– Första halvåret var det en del förvirring. Och förväntan. Man visste inte riktigt var detta skulle landa någonstans. Det fanns ingen färdig mall.
– Vi trodde nog att det skulle gå lättare, men insåg snart att det här är en process som inte går så snabbt, säger Monica Schulstad. Men Jag tycker det känns som att vi är en bra bit på väg nu. Samplanering och samvärdering, det har vi introducerat till alla för att användas tillsammans med de didaktiska frågorna.
För den nyinsatte, kan ni beskriva själva kärnan i Fundif-programmet? Vad syftar det till?
– Att få prova på nya teorier och modeller för att se vad som passar i olika barngrupper. Och att vi får ett gemensamt språk över hela förskolan, säger Marie Andersson.
– Det finns inte bara ett sätt, säger Annika Johansson. Det ser vi idag när vi får olika teorier presenterade, att de är bra allihop. Det är väl det som är kärnan, att det går att undervisa på väldigt olika sätt.
– Det står ju i de nya läroplanerna att vi ska bedriva undervisning, säger Maria Becker. Och då måste vi i arbetslagen prata om vad undervisning är och hur vi ska arbeta. Lärandet sker ju hos barnen, men vi måste ju ge dem förutsättningarna.
Karin Isaksson Ilieve:
– Jag vill påpeka att undervisning i förskolan inte är samma sak som i skolan. Det handlar inte om att barnen ska sitta tysta i ett klassrum. En del, både vårdnadshavare och pedagoger, blir ibland lite provocerade när man pratar om undervisning i förskolan. Det tillhör liksom inte förskolans kultur att göra det. Men med den nya läroplanen ska vi ju göra det, men vi behöver göra det på vårt sätt. Och det är där som Fundif-programmet kommer in, att vi ska hitta det arbetssättet.
– Och samtidigt bedömer vi oss själva, hur vi förmedlar det vi vill att barnen ska lära sig, säger Mari Andersson.
Nu har ni alltså kommit lite drygt halvvägs i arbetet. Hur går det och vilka resultat har projektet gett hittills?
– Samplaneringen har gjort det lättare att föra samtal kring undervisningen och att skapa en didaktisk struktur i arbetet, säger Marie Andersson.
– Dessutom ger det alla en möjlighet att utveckla sitt eget sätt att undervisa, säger Monika Schulstad.
– Jag upplever att många verkar tycka att detta är något som är roligt och utvecklande och att det hjälper en att ta ett kliv framåt i sin yrkesroll, säger Annika Johansson.
– Det pratas ju också om att man ska höja statusen för förskollärare och det här är ju ett led i det arbetet. Också i mötet med vårdnadshavare. Jag är inte någon lektant. Det är det många som annars tror, att vi bara leker på förskolan, avslutar Karin Isaksson Iliev.
Fundif-programmet pågår från vårterminen 2018 till sommaren 2021. Du kan läsa mer om programmet på Ifous webbplats.
/Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.