Vad säger forskningen om digitala lärresurser i matematikundervisningen?

Skolforskningsinstitutet Logga

För några veckor sedan publicerade Skolforskningsinstitutet en rapport kring digitala resurser i matematikundervisningen, där de sammanställer forskning om hur digitala lärresurser bör användas för att utveckla barns och elevers kunskaper i matematik från förskola till gymnasieskola. Det vetenskapliga underlaget består av 75 studier. Endast två studier är gjorda i Sverige, men alla studier berör ett matematikinnehåll som är relevant även för den svenska skolan. 

Vilka är de huvudsakliga resultaten?

Undervisning med digitala lärresurser kan ha positiva effekter. Översikten visar tydligt att det går att konstruera digitala lärresurser som kan användas för att utveckla många olika matematiska förmågor, i synnerhet om de används i en i övrigt rik undervisningsmiljö. Men det går inte att dra slutsatsen att en lika effektiv undervisning inte skulle kunna utformas på andra sätt, utan digitala lärresurser.

Avgränsat matematiskt innehåll

Det är positivt för elevers kunskapsutveckling om undervisning med digitala lärresurser har ett avgränsat matematikinnehåll som eleverna kan arbeta med på ett fokuserat sätt. Dels kan det vara lättare att konstruera bra digitala lärresurser om man begränsar sig till ett mindre omfattande matematikinnehåll, dels kan det vara lättare för både lärare och elever att lära sig att använda den sortens lärresurser.

Urskilja matematiska begrepp genom variation

Det förefaller även vara positivt för elevers kunskapsutveckling om de digitala lärresurserna möjliggör att eleverna kan uppleva och urskilja matematiska begrepp och processer visuellt och dynamiskt. Det kan exempelvis uppnås genom att använda digitala geometriska objekt för att ge elever rika och varierade upplevelser av geometriska egenskaper.

Uppmuntra till samtal

Det verkar vidare vara bra om lärresurserna är konstruerade på ett sätt som uppmuntrar till att elever samtalar om matematikupplevelserna med varandra och med lärare. Det kan åstadkommas såväl med digitala lärresurser för samarbetsinriktade arbetssätt som med digitala lärresurser för självständigt arbete.

Undvik digitala kurspaket

Till kategorin digitala kurspaket räknas lärresurser av ett mer omfattande slag som kan innehålla flera olika funktioner och beröra många matematikområden. Ofta är kurspaketen tänkta att användas som ett komplement under en längre tid, till exempel under en hel årskurs.

Man kan säga att kurspaketen utgör en slags motpol till digitala studier med ett avgränsat matematikinnehåll och innebär i de flesta fall inte några betydelsefulla vinster för kunskapsutvecklingen. Möjligen är kurspaketens enskilda delar inte lika bra som lärresurser med ett mer avgränsat ämnesinnehåll, eller så innefattar de både gynnsamma och ogynnsamma enskilda delar som medför att effekterna tar ut varandra.

En tänkbar bidragande förklaring till att kurspaketen vanligen innebär små vinster är att det kan vara en större utmaning att förändra matematikundervisningen så att den generellt tar stöd i digitala lärresurser.

Lärarens roll är viktig

Lärarens roll och arbete kan skilja sig beroende på utformningen av och syftet med en viss digital lärresurs. Arbetssätt med digitala lärresurser som innebär en hög grad av aktiv lärarmedverkan eller som är tekniskt komplexa kräver oftast att lärarna först får möjlighet att utbilda sig i hur lärresurserna fungerar och vad som kan göras med stöd av dem. Då behöver man beakta länken mellan lärresurserna, undervisningens upplägg och innehållet i kompetensutvecklingen. För den här sortens lärresurser blir det avgörande för resultatet vad läraren själv väljer att göra med lärresurserna tillsammans med sina elever.

Digitala lärresurser för självständigt arbete kan vara ett kompletterande stöd i undervisningen och på så sätt möjliggöra att lärare kan ägna mer tid och kraft åt andra aspekter av undervisningen. Det gör att resultatet blir mer beroende av lärresursen i sig, snarare än på interaktionen med övrig undervisning. Om lärresurserna erbjuder individanpassad vägledning kan det skapa särskilt goda förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling. Men även när digitala lärresurser för självständigt arbete används verkar det vara särskilt gynnsamt om de används tillsammans med annan undervisning. Exempelvis kan en digital lärresurs användas för att ge eleverna vissa typer av erfarenheter som sedan också behandlas inom den lärarledda undervisningen. Digitala lärresurser för självständigt arbete är vanligare i årskurser till och med mellanstadiet.

Slutsatser

Med undantag för kurspaketen har de inte funnit stöd för att någon kategori av digitala lärresurser sticker ut när det gäller effekter på elevers matematikkunskaper. Det går att nå goda resultat med såväl uppgifter och objekt som spel och verktyg.

Hur kan resultaten användas?

Skolforskningsinstitutet menar att översikten ger kunskap om vilka aspekter som är viktiga att tänka på om man som lärare väljer att använda digitala lärresurser i sin matematikundervisning. Den ger även vägledning till vad som kan göras med stöd av digitala lärresurser och hur undervisningen kan läggas upp för skapa förutsättningar för elevers kunskapsutveckling.

 

Sammanställt av redaktionen Pedagog Örebro

Senast uppdaterad:

Publicerad: