Elevaktivt arbetssätt, på riktigt!
Vid åtta tillfällen under detta läsår har 15 st verksamma matematiklärare från Örebro kommun samt handledare från universitetet träffats genom forskningscirklar för att diskutera hur matematikundervisningen kan utvecklas i klassrummet.
Forskningscirklar har funnits i skolans värld i ca 25 år och det handlar i grunden om ett ömsesidigt utbyte där forskare och yrkesaktiva strävar efter att utveckla sin egen praktik. Vid de forskningscirklar som under detta läsår har bedrivits vid Örebro universitet, på uppdrag av Örebro kommun, har syftet därmed varit att söka kunskap kring ett problem som kan leda till utveckling både i Örebro kommuns skolor och på Örebro universitet.
Frida Wetterstrand och Malin Knutsson, som är forskarstudenter i matematikdidaktik vid universitetet, har varit cirkelledare under dessa träffar. Området har varit ”Elevaktivt arbetssätt, på riktigt!” och grupperna har själva valt vilket fokus de vill ha under sina träffar och vilka frågeställningar som ska undersökas. Utifrån sin frågeställning har deltagarna även genomfört en empirisk undersökning som har tolkats och diskuterats tillsammans i gruppen. Data från den empiriska undersökningen har samlats in av deltagarna i den egna verksamheten.
Forskningscirkelns upplägg
I första skedet diskuterades deltagarnas tankar kring elevaktiva arbetssätt. Dels för att lära känna varandra men också för att synliggöra deltagarnas förväntningar. Utifrån olika intresseområden delades sedan deltagarna in i tre grupper eller forskningscirklar.
Därefter formulerade varje forskningscirkel en frågeställning som de ville undersöka och söka mer kunskap om. I detta skede börjar ett arbete med att läsa in sig på forskning som relaterar till frågeställningen. Sedan fick deltagarna bestämma metod för datainsamling. Vilken information behövs för att på bästa sätt kunna besvara frågeställningen? Det kan till exempel vara observationer i klassrummet som deltagarna gör, videoupptagningar eller intervjuer.
Det insamlade materialet diskuterades och tolkades sedan tillsammans i gruppen utifrån den fråga som formulerats.
Avslutningsvis sammanfattar grupperna de nya erfarenheter och kunskaper som utvecklats genom forskningscirkeln och reflekterar över vad den nya kunskapen kan innebära för deras undervisning i klassrummet.
Hur organiserar man grupparbete så att det blir mer elevaktivt?
När jag under förra veckan besökte en av grupperna som deltagit i forskningscirklarna mötte jag fyra motiverade och drivna matematiklärare som är verksamma i allt från grundskolans yngre åldrar till gymnasiet. Frågeställningen som denna grupp hade fokuserat på handlade om hur de skulle organisera olika grupparbeten så att eleverna blev mer aktiva. En frågeställning som, enligt gruppen, passade alla åldrar och grupper i cirkeln.
Jag sitter lite bredvid gruppen och lyssnar när de reflekterar över och sammanfattar sitt arbete. Jag förstår att elevernas redovisningsansvar är ett central och viktigt begrepp i studien och att det finns en önskan om att gräva ännu djupare i ämnet, genom att undersöka fler grupper under en längre tidsperiod.
Igår redovisade och sammanfattade alla forskningscirklar sina studier för de övriga grupperna. Jag hoppas att deltagarna nu vill dela med sig av sina resultat och slutsatser på Pedagog Örebro.
/Stefan Karlsson, Redaktionen Pedagog Örebro
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.