Bryggan – där undervisning och familjebehandling möts

Bryggan är en social investering, ett projekt mellan skola och socialtjänst för att nå de hemmasittare som Örebro kommun idag har svårt att möta upp. Det handlar om barn och ungdomar där socialtjänsten bedömer att man behöver jobba med behandlande insatser och där skolan anser att eleven behöver en mycket anpassad skolgång. Bryggan erbjuder därför både undervisning och familjebehandling – samtidigt. PÖ har fått en pratstund med Jonas Nyman, pedagog, och Wenche Helgesen Dahl, familjebehandlare, som förklarar hur det fungerar.

Bilden föreställer Jonas Nyström, pedagog, och Wenche Helgesen Dahl, familjebehandlare på Bryggan.

Jonas Nyström och Wenche Helgesen Dahl jobbar på Bryggan.

Dubbla uppdrag fordrar starkt lagarbete

Bryggan har alltså två uppdragsgivare: skolan och socialtjänsten. Wenche Helgeson Dahl förklarar:

– Vi är ingen egen skola, utan hemskolan finns alltid med och vi är som en särskild undervisningsgrupp. Jonas har uppdraget från skolan och jag från socialtjänsten. När vi jobbar försöker vi att få in både skola och behandling i samma mål.

För att detta ska fungera på bästa sätt arbetar lärare och familjebehandlare på Bryggan hela tiden tätt tillsammans. Varje arbetsdag inleds med ett morgonmöte, där man går igenom planeringen för varje enskild elev. På så sätt vet alla vad som är på gång under dagen och vem som ansvarar för vad.

Kring varje elev finns det ett litet team, säger Jonas Nyman. Jag är ansvarig kontaktlärare på Bryggan för några av eleverna, och Wenche är ansvarig familjebehandlare för några av dem. Och så har vi det spritt inom gruppen. Men vi bollar saker tillsammans, och jobbar tillsammans för att försöka lösa de problem som dyker upp under processens gång.

Sammanlagt är det sex personer som arbetar på Bryggan: tre lärare, en fritidspedagog och två familjebehandlare.

Långsiktighet är en nyckel

Problematiken kring hemmasittare är ofta komplex och har pågått under lång tid. Det är ofta flera orsaker som ligger bakom, vilket medför att pedagoger och behandlare systematiskt behöver göra många olika anpassningar under resans gång.

– Man brukar säga att det tar en och en halv gång så lång tid att ta sig tillbaka till skolan igen, med rätt stöd och rätt anpassningar, säger Jonas.

När Bryggan tar sig an en elev handlar det därför alltid om ett långsiktigt projekt.

Det gäller att bygga på sakta, bekräftar Wenche. Vi kan inte kasta in eleverna i en fem-dagarsverksamhet, när de har varit hemma så länge.

Uppföljning varje termin

Skolan, socialtjänsten och teamet på Bryggan träffas tillsammans med eleven och hens föräldrar en gång per termin för att gå igenom hur det har gått och hur långt man har kommit. Då bestämmer man även om insatsen ska fortsätta eller inte.

Foto från Bryggans entré. Det är viktigt att få känna sig välkommen! Och att tänka positivt: "Ny dag, nya möjligheter!"

Förutsägbarhet ger trygghet

Många av eleverna på Bryggan har ett starkt behov av tydlighet. Därför har varje elev sitt individuella schema där det tydligt framgår för vad som händer varje dag, varje vecka.

Wenche förklarar att orden När? Var? Vem? och Hur? är viktiga i sammanhanget:
– Vi försöker jobba för att elevens vardag ska bli så förutsägbar som möjligt. Att inte veta innebär en stress för många av våra elever, och den stressen blir lätt till ångest. Så vi försöker hela tiden vara väldigt tydliga. När? Var? Vem? och Hur? förenklar ganska mycket.

I dagsläget är det åtta elever som går på Bryggan. Alla har varit borta länge från skolan, minst ett år, en problematik som i vissa fall pågått ända sedan mellanstadiet.

Behovet är stort och hemmasittarproblematiken är allra störst på högstadiet och gymnasiet.

Senare i år väntar man på beslut om projektet ska implementeras eller inte.

Så kan en dag på Bryggan se ut

På frågan hur en dag på Bryggan kan se ut för en elev, berättar Jonas och Wenche att det ser väldigt olika ut beroende på hur långt eleven ifråga har kommit i sin process. Men gemensamt för alla är att man tränar på skolnärmande beteenden.

Vissa elever kommer inledningsvis inte till Bryggan alls, utan personalen besöker istället eleven hemma. På olika sätt tränar man på att bygga upp en självständighet hos eleven att kunna ta sig till skolan.

– Ett första steg kan vara att vi tränar på att gå ut och testar att åka hiss, för att ta oss ned till parkeringen, säger Jonas.

Wenche fortsätter:

– Vi försöker att med små steg bygga vidare på saker som fungerar. Ibland börjar man i hemmet och ibland är man en eller två timmar per vecka här på Bryggan och sedan bygger man succesivt på mer och mer, och utökar lektioner till dagar. Målet är ju att alla ska kunna gå här på heltid.

En brygga till skolan

Under tiden på Bryggan får hemskolan tillgång till elevens kunskapsmässiga progression via undervisande lärare på Bryggan. Parallellt med att eleven tränar på skolnärmande beteenden, bedömer Jonas – eller någon av hans lärarkollegor på Bryggan – de olika kunskapsmål som faktiskt går att bedöma. På så sätt får eleven med sig de betyg i de ämnen där det är möjligt, trots att eleven formellt sett inte är i skolan.

– Vi försöker hela tiden öppna upp så att skolan ska få tillgång till eleven. På så sätt blir vi bryggan däremellan, konstaterar Jonas.

Han lyfter också fram en annan fördel med Bryggans metod att kombinera undervisning och familjebehandling:

– Vi använder oss också av varandras plattformar. I behandling kan vi använda skolan som plattform. En behandlande åtgärd kan ju utföras samtidigt som man jobbar med en skoluppgift. Och det kan vara tvärtom, att skolan använder behandlingsplattformen, exempelvis genom att eleven får en skoluppgift samtidigt som vi tränar på att åka buss.

Bilden föreställer Bryggans klassrum.

I Bryggans klassrum finns utrymme att jobba såväl enskilt som i grupp.

Ett tilltalande arbetssätt

Det framgår tydligt under samtalet att både Wenche och Jonas trivs med Bryggans arbetssätt. Som familjebehandlare upplever Wenche att hon nu kan arbeta väldigt anpassat och intensivt, jämfört med att exempelvis träffa en familj eller en ungdom på en mottagning en gång i veckan.

Avslutningsvis frågar vi Jonas, med bakgrund som gymnasielärare, hur han tycker det är att arbeta som pedagog på Bryggan:

Varje minut med eleven är destu viktigare. De här eleverna har kommit så långt från skolan, så varje kontakt med skolvärlden behöver vara positiv. Det är jätteviktigt i deras utveckling. I den här åldern lär man sig av att lyckas. Man utsätter därför inte eleverna för några tester utan säkerställer att det här kommer att bli en bra dag för dem. Så det är en struktur av planering kring de här eleverna som jag tycker är intressant och det är en närvaro med eleverna i klassrummet som är annorlunda – en bra lärare är ju närvarande också i helklass, men du har inte möjlighet att se alla elever på det viset.

/Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro

Senast uppdaterad: 27 september 2019

Publicerad: 27 september 2019
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?