Språk – ett verktyg för lärande och relationer

Språket finns överallt – i oss, omkring oss och mellan oss. Det hjälper oss när vi tänker. Försök att tänka en tanke utan språk. Det är inte enkelt.

Helena Wilkås, logoped på Lotsen, fortsätter blogga på temat "Språk, språket som verktyg och språklig tillgänglighet". Hon menar att språket är så mycket mer än bara ett medel för kommunikationsöverföring.

Mitt språks gränser är min världs gränser.
(L Wittgenstein)

Vi använder det hela tiden när vi talar, läser, skriver, löser problem, undervisar, lär, leker och samtalar. Språket är kittet som binder oss människor samman i tankar, idéer och funderingar. Genom språket kan vi visa vilka vi är och språket ger oss en gemensam plattform att utgå från. Vi kan tänka och tycka olika – och via språket blir vi medvetna om det på ett nyanserat sätt.
Men hur är det för elever där språket utmanar och som är i språkliga svårigheter? Hur är det för dem där språket ställer sig i vägen?

Språket öppnar en ny värld

Ju rikare språk desto säkrare bärs lärande och ju mer nyanserat kan samtal användas oss emellan. Ett rikt språk kan lättare ta oss till det vi inte sedan tidigare känner till eller har upplevt. Språket öppnar en ny värld med nya ord och insikter. Det kan förmedlas i talat språk - samtal och berättande – där vi delar med varandra. Men också via skriftspråket i bokens svartskrift alternativt den inlästa texten. Genom läsande, berättande, språkande växer språket i bredd och djup. Språket vidgar vår värld.
Men hur är det för elever där språket begränsar på grund av DLD (developmental language disorder/språkstörning/språknedsättning) eller av andra orsaker?

Språket är också avgörande för hur våra relationer byggs och utvecklas. I skolan spelar relationer stor roll. Relationen lärare – elev bär och ger förutsättningar för själva lärandet och stärker elevens delaktighet. Men också relationerna elever emellan är viktiga – hela skoldagen pågår relationsbyggen mellan elever. Ibland skaver de, ibland lyser de och ibland är de stöttan att hålla sig i.
Men hur är det för elever i språkliga svårigheter? Hur är det för dem där språket ställer sig i vägen?

Det språkas överallt

I lärmiljön – i korridoren, i matsalskön, på skolgården, under raster, i klassrummen och i alla övergångar mellan lektioner och aktiviteter – språkas det. I klassens interaktion, i det lilla grupparbetet, i samtalet med lärare där lärande sker och tyst i elevernas tankar.
Hur mår våra elever i språkliga svårigheter utifrån dessa aktiviteter?

Språket är verktyget i det metakognitiva samtalet. I dagens skola betonar vi att stödja utveckling av lärstrategier – där är det metakognitiva samtalet avgörande. Partanen har skrivit mycket om detta. Elever utvecklar sina förmågor att tänka runt sitt lärande och det görs med språket som verktyg.
Men hur lyckas våra elever i språkliga utmaningar med att metatänka runt sitt lärande? Vilka bryggor och stödstrukturer behövs för likvärdigheten? Vi vet en del om det men vi behöver ta reda på mer för att kunna stötta och kompensera på bästa sätt utifrån varje elev.

Så i skolan har språket såväl rollen som kittet oss emellan men är också som verktyg för lärande och bära innehåll – i skolans alla ämnen och aktiviteter. Dessutom ser vi språket som förmåga i utveckling. När jag tänker på det så svindlar tanken vid hur komplext det är.

Samtidigt så tar vi ofta för givet att språket finns där stabilt nog som verktyget framför andra att bära lärande och relationer.

Språket är verktyg för mycket när vi tittar närmare på det.

Också i styrdokumenten betonas språkets vikt för utveckling och lärande. Där lyfts även uppdraget att stödja utveckling av språkliga förmågor – i alla ämnen.

Fakta: Språk i styrdokumenten

• Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

• Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. (Lgr 11)

Språkets uppbyggnad kan delas in i tre områden. Form, innehåll och användning (Bloom, Lahey). Områdena överlappar och hänger ihop. Lite förenklat kan delarna förklaras som i bilden nedan. Dessutom har språket en uttryckssida och en förståelsesida. För att ytterligare komplicera bilden så har vi ett skriftspråk som skiljer sig en del från det talade språket. Men båda behöver utvecklas och behärskas under skolåren och genom livet. I dagens skola har det talade språket stor betydelse. Men talat språk är flyktigt och stannar inte kvar när det sagda är sagt.
Vad betyder det för elever där språket inte bär – där begränsningar i språkligt arbetsminne, ordförråd, språkförståelse och en grammatisk osäkerhet kan ställa sig i vägen?

Vad händer då när språket inte bär?

När vi på Lotsen möter er pedagoger ute i skolorna så ser vi det stora engagemang och vilja som finns att möta alla elever i lärande och undervisning. Men vi möter också pedagoger som brottas med en känsla av otillräcklighet och funderingar på hur det kan göras. Hur kan undervisning och lärande organiseras för ett likvärdigt lärande? Hur kan man göra i klassrummet, i den enskilda uppgiften?

I dagens skola har vi många elever som riskerar språklig sårbarhet där skolans språk och pedagogiken inte fullt ut förmår möta behoven som finns. Det är därför jag så gärna ser att vi tänker utifrån det mer relationella – språklig sårbarhet. Där möts språket, pedagogiken och eleven. Då kan vi skruva på lärmiljön – pedagogisk, social och fysisk – det vi som omgivning gör för att överbrygga och tillgängliggöra.

En del handlar om att följa elevers språkliga utveckling och förmågor. Nära och noga. Identifiera tidigt – inte tappa någon. Håll i under hela skoltiden. Där är elevens röst – hur eleven själv uppfattar sin lärmiljö, uttrycker sina styrkor och behov, tycker om det stöd som ges – en viktig nyckel för att nå längre. Ibland kan vi ha så bråttom att vi inte på djupet får till de elevsamtalen där detta kan komma fram.

Hur väl förtrogen känner du dig med att visuellt och i samtalsstöd kommunicera så att också elever i språkliga svårigheter ges en röst och bygger fördjupade relationer med dig som lärare?

Ett genomtänkt arbetssätt

En annan viktig faktor är att identifiera allt det som görs i klassrummet som stödjer och överbryggas elevers språkliga begränsningar. I ledning och stimulans – vad har vi byggt in som verkar kompenserande och lyfter undan språkliga hinder? Planera för hur det kan vidareutvecklas. Vilka riktade extra anpassningar är verksamma och vad behövs ytterligare? Hur organiserar vi särskilt stöd och utifrån vilken evidens? En tydlig organisation med ledstänger som språkplan har betydelse för att arbetssätt och insatser ska vara systematiska och bära över tid.

Hur kan du brygga över språkliga hinder? Vilka verktyg och sätt använder du? Vi behöver samarbeta – pedagoger emellan och med elevhälsan i att få tänka, diskutera och utveckla detta. Dessutom behöver vi också tid för att pröva och göra tillsammans.

Det finns anpassningar som ofta är verksamma och de kan i sin tur brytas ner ytterligare. Vad av detta gör du idag och hur?

Bilder på olika vanliga anpassningar

Sätta fokus på språket i lärmiljön

Vi behöver sätta fokus på språket i lärmiljön – och tillsammans utveckla strategier, metoder och verktyg som tillgängliggör för elever i språkliga utmaningar. Vi behöver få fatt i vad vi gör idag, vad vi behöver vidareutveckla genom att stödja det flyktiga talade språket och tillgängliggöra skriftspråk men också ge stöd för elever att visa sitt lärande och kunskaper utan att språkliga svårigheter ställer sig i vägen.

Visuellt stöd som stannar kvar, stödjer innehåll, lärande, planering och kommunikation. En explicit undervisning om språk är verksamt. En språkligt tillgänglig lärmiljö handlar bland annat om att ge möjlighet till likvärdigt samspel, förståelse, tid och alternativ för att bearbeta språk men inte minst likvärdiga vägar att uttrycka sig och visa kunskaper.

Lotsen, Centralt skolstöd, finns gärna med i samarbeten om ni på er skola vill arbeta mer med språkstödjande arbetssätt och språklig tillgänglighet utifrån enskilda elever eller för att bredda basen för alla i klassrummen liksom i alla mellanrummen som uppstår under en skoldag.

Så det vi medvetet stödjer och anpassar för idag av stödstrukturer, metoder och verktyg kan ge elever i språklig sårbarhet en rikare och större värld i morgon. Låt inte språkliga utmaningar stå i vägen för lärande och relationer. Låt oss tillsammans riva hindren!

Allt gott och var rädda om er!

/Helena Wilkås, logoped på Lotsen

Senast uppdaterad: 20 april 2020

Publicerad: 20 april 2020
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?