Så får jag lust att lära – ger vi våra elever samma förutsättningar?

Varje gång jag har gått från träffar med kvalitetsutvecklargruppen så har jag känt mig fylld av tankar och lust att lära mig mer. Jag har funderat vidare och inte riktigt kunnat släppa innehållet i det vi diskuterat. Så vill jag att mina elever ska känna efter lektionerna och skoldagarna, fyllda av gemensamma upplevelser, känna lust att lära mer och tankar att fundera vidare på.

Det gemensamma perspektivet viktigt

Just den där känslan av motivation och lust att lära vill jag överföra till mina elever och det stämmer bra med det sätt jag tror på vad gäller undervisning. Vi måsta göra våra elever mer aktiva i klassrummet genom att arbeta med till exempel elevaktivt/kooperativt lärande/kamratlärande där de får samarbeta och diskutera med varandra. Vi behöver gå ifrån ett individualistiskt perspektiv till ett mer gemensamt.

Lärande är en bestående förändring av vårt sätt att tänka eller göra. Nytt lärande kräver hårt arbete. Människor ska kunna tänka, kunna och förstå på ett annat sätt än tidigare.

Så skriver Ain Dack och Katz i boken Professionsutveckling & kollegialt lärande. Du känner kanske som jag att “Oj vilken utmaning att stimulera någon att lära sig!”

Jag har utvecklats som pedagog genom mitt uppdrag som kvalitetsutvecklare och bland annat blivit mer medveten om olika lärprocesser och ledarskap. Som lärare ute i verksamheten tycker jag att det stundtals känns svårare nu när man fått bredare syn på lärande. Ju mer jag lär mig och ju mer tid till reflektion jag fått, destu svårare tycker jag läraruppdraget blivit.

Kvalitetsutvecklargruppen har medfört att man utvecklas både enskilt och i grupp och utav att mina tankar slipas mot andras och att jag får höra olika infallsvinklar. Ingen ny kunskap bildas om den inte får prövas mot andras tankar. Att ingå i ett socialt sammanhang där man känner sig trygg och bekräftad samt har trevligt tillsammans är positivt för lärandet. Vi har tillsammans mött nya miljöer och texter som utmanar mitt tänkande utanför min bekvämlighetszon.

Grundtankarna i kooperativt lärande kommer igen i vår kvalitetsutvecklargrupp:

  • vi arbetar mycket tillsammans
  • vi använder oss av strukturer för samtalen för att kunna arbeta effektivt,
  • vi övar på och använt oss av våra sociala färdigheter,
  • vi är beroende av varandra
  • vi stöttar varandra och arbetar med återkoppling

Hur tänker jag då att detta kan medföras till mitt klassrum?

För att eleverna ska lära sig behöver de känna trygghet i gruppen och veta att de tillhör relationerna och blir sedda av kamrater och pedagoger. Det är också viktigt med en tydligt strukturerad undervisning och ledarskap. Det är anledningen till att jag lägger mycket tid på att tillsammans med eleverna arbeta med rutiner för klassrumsarbetet och klassrumsgemenskapen.

Det blir bevis för att mina tankar om undervisningen i klassrummet stämmer och att detta borde ge mer kunskaper och mer lust att lära, vilket gynnar alla. Det bästa sättet att lära sig är att vara motiverad och det blir man genom samtal, samhörighet och strukturerad tydlig ledning. Det är samma saker som flera skolforskare, till exempel Hattie och Samuelsson samt specialpedagog Helena Wallberg, ser som framgångsfaktorer i skolan.

Att ta tillvara elevernas sociala kapacitet

Människan är i grunden social och aktiv. Därför bör även skolan vara organiserad för att ta tillvara på dessa otroliga drivkrafter för att stimulera lärandet. Många av de ordningsproblem vi har i skolan idag beror ju på en krock mellan dessa naturliga egenskaper och en kultur i skolan där man inte alltid tar tillvara på detta utan uppmanar till eget, tyst arbete där man inte ska “störa” varandra. Detta fast forskning och många pedagoger vet att det är tvärt om. Det finns många enkla metoder som man kan använda i klassrummet för att skapa tänkande elever. Under en vanlig skoldag använder jag mig ofta av EPA, tumme upp/tumme ner, exit pass och fler andra metoder för att uppmana eleverna till tänkande och reflektion. Andra bra sätt att se till att eleverna är aktiva är att använda sig av miniwhiteboard och multisvar så alla känner att de får möjlighet att svara och engagerar sig i undervisningen.

Det finns fler hinder på vägen till ett aktivare klassrum och ett av dem är samhällets syn på ordning och reda i skolan och arbetsro och den synen är inte lätt att förändra. Alla har gått i skolan och alla har åsikter om hur det ska fungera. Även om läroplanen del 1 och många av kunskapskraven och förmågorna tydligt signalerar att klassrummet måste vara en plats för diskussion och att det måste råda en samarbetskultur så kommer inte det fram i diskussionen om arbetsro. Det finns många olika slags arbetsro beroende på vilken aktivitet man valt och vilket mål man har med lektionen.

Efter att nya läroplanen Lgr11 kom och vi varit med och implementerat den så har jag arbetat för att få ett klassrum fyllt med aktiva elever som arbetar tillsammans med kamraterna och lär tillsammans. Kooperativt lärande, BFL, Big five, lässtrategier och aktiviteter inspirerade av läs- och matematiklyftet är tankar som jag hämtar min inspiration ifrån. Samtalets enorma betydelse och vikten av att höra andras perspektiv för att lära sig själv. De stora frågorna som utmanar tänkandet och inte går att svara enkelt och lämna sedan och känna att det finns rätt eller fel eller jag kan eller jag kan inte.

Främja det aktiva

Eleverna behöver gå från passiva till aktiva, från att producera till att reflektera över kunskap och lärande. De måste vara samarbetsinriktade och använda sina sociala färdigheter både i och utanför klassrummet. Gruppen behöver känna att de är beroende av varandra, glädjas åt varandras framgång och känna trygghet och tilltro till varandra. Då föds lust till lärande och kunskapstörstande elever som är intresserade av sitt egen lärande.

Efter året som kvalitetsutvecklare känner jag mig laddad och påfylld för att fortsätta mitt arbete för ett aktivt och socialt klassrum där framtidens medborgare formas till att samarbeta, stötta, utmana och glädjas med varandra.

/Helena Andersson, förstelärare och f.d. kvalitetsutvecklare, Örebro kommun

Senast uppdaterad:

Publicerad: