Hur du skapar ett klassrum som sjuder av aktivitet

Vad visar forskningen att framgångsrika lärare gör? Framgångsrika lärare skapar goda relationer till eleverna och ett tryggt klassrumsklimat samtidigt som de har en varierande och involverande undervisning.

Det som har störst påverkan på elevernas lärande är klassrumsdiskussionen

Klassrumsdiskussionens påverkan på elevernas lärande är till och med större än relationen mellan lärare-elev, som vi vet är en viktig framgångsfaktor. Klassrumsdiskussion skapar förutsättningar för att elever blir aktivt engagerade i medvetet tänkande. De får chansen att gemensamt bearbeta, strukturera och organisera ämnesinnehållet och kan därigenom lära sig på djupet.

Diskussionen ger eleverna en möjlighet att utveckla förståelse. Förståelse handlar om att kunna se mönster med hjälp av begrepp och med hjälp av begreppen kan vi gripa tag om verkligheten. Vi måste få ihop teori och praktik, begrepp och erfarenhet för att förstå.

Den bästa undervisningen är den som ger eleverna möjlighet att upptäcka mönster i världen samtidigt som de vidgar sina vyer genom att samtala med andra individer som kan ha andra perspektiv på världen vi lever i.

Så tycker Peter Gärdenfors, författare till boken Lusten att förstå.

För mig handlar undervisning om att ge eleverna något att tänka på, individuellt och tillsammans

Ett kooperativt lärande leder till ett klassrum fyllt av aktivitet, d.v.s. ett lärande klassrum där elever utreder, frågar och förklarar för varandra.

Delaktighet skapar motivation. Kooperativt lärande innebär att eleverna är aktiva genom att de samtalar och reflekterar tillsammans, ofta i par och mindre grupper, utifrån tydliga strukturer. Därmed undviker vi att de blir passiva genom att behöva vänta, vänta på att få ordet, vänta på att läraren ska komma till dem, vänta på nya utmaningar.

Enkelt att använda, socialt och underlättar grupparbete

En styrka med kooperativt lärande är att det är enkelt att använda. Det finns färdiga samtalsövningar som gör eleverna aktiva och som är lätta att förstå för både lärare och elever.

Det är socialt – ett lärande tillsammans med andra. Alla elever deltar i en meningsskapande dialog tillsammans med andra – både elever och lärare. Det ger fler perspektiv på ämnesområdet och skapar motivation.

Det underlättar grupparbete, främst genom att det finns roller som gruppmedlemmarna kan tilldelas, men också genom att det finns tankar om att skapa ett gemensamt mål, ett ömsesidigt beroende och genom att lyfta upp såväl det individuella som det gemensamma ansvaret.

Samtalet utvecklar tänkandet

Hur planerar vi undervisning som får eleverna att tänka och utvecklas kognitivt?

Klassrumssamtalet är ett av de mest effektiva sätten att utveckla tänkandet, det utgör fundamentet i det tänkande klassrummet. Målet är att alla röster hörs och att fokus ligger på att upptäcka, på att lära och på att förstå. I samtalet bör eleverna använda ämnets centrala begrepp för att beskriva och redogöra för sina tankar. Ju säkrare eleverna är på att använda centrala begrepp desto mer kunskap har eleverna skaffat sig.

Klassrumssamtalet ska utgå från öppna frågeställningar om verkliga, komplexa problem som eleverna inte vet svaret på. Eleverna ska tillsammans undersöka, testa, revidera och reflektera över svaren under arbetets gång. Därigenom skaffar de sig djupa kunskaper (tankemönster) som stannar kvar längre.

Planera undervisningen utifrån centrala begrepp och de förmågor eleverna behöver för att kunna tänka abstrakt. Hjälp eleverna att tänka abstrakt genom att planera in s.k. tankerutiner (mentala verktyg) som synliggör tänkandet, t.ex. brainstorming, mindmaps, storylines, venndiagram, begreppscirklar, slutledningskvadrater. Det handlar om metoder för att synliggöra, gruppera och omgruppera, d.v.s. att skapa mönster.

I klassrumssamtalet tränar eleverna sina färdigheter genom att sätta ord på sin förståelse, på sin nya kunskap. Du som lärare stöttar processen genom att ställa öppna, utforskande frågor samt genom att spegla och utmana det eleverna säger. I samtalet ska också eleverna värdera sina och andras idéer, samt försöka koppla dem till sina egna erfarenheter.

Planera och genomför en undervisning som skapar förståelse och motivation

Vi lägger ibland för mycket fokus på fakta utan att eleverna kanske riktigt förstår innebörden.

Om jag tar ”yttrandefrihet” som exempel så kan det vara svårt att förstå varför yttrandefrihet är viktigt om eleven inte känner till konsekvenserna av att inte ha yttrandefrihet. Hur kan vi få eleven att förstå innebörden av censur eller diktatur?

Ett bra sätt att för att börja förstå ett begrepp är att använda sig av simuleringar för att få med känslan, upplevelsen. När det gäller yttrandefrihet kan eleverna i en simulering verkligen känna hur det känns att inte få säga sin åsikt. En gemensam känsloupplevelse är ett kraftfullt pedagogiskt verktyg. Det går också bra att använda sig av film för att skapa en känsloupplevelse, i det här fallet kan filmen Suffragette fungera som exempel. Filmen kan hjälpa till att förstå att individer har kämpat och varit beredda att offra mycket för att få tillgång till något som vi idag tar för givet.

Sedan använder vi fakta för att ta reda på vad yttrandefrihet är. Vi använder språket för att definiera begreppet och närliggande begrepp, t.ex. censur. Eleverna använder olika källor för att ta reda på hur det förhåller sig med yttrandefriheten i världen. Klassrumssamtalet hjälper eleverna att jämföra och bredda sin uppfattning om begreppet.

Det sista steget i en undervisning som skapar förståelse och motivation handlar om att söka efter förklaringar och se mönster. Även här är språket centralt, skillnaden är språket har blivit mer abstrakt. Eleverna använder teorier och modeller för att förklara, jämföra och argumentera. Här kan eleverna intervjua journalister, hålla argumenterande tal eller ha seminarier med Filosofiska rummet (SR) som ideal.

Stanna upp och reflektera över din undervisning

Uppdraget som kvalitetsutvecklare har gett mig möjlighet att lyfta blicken från görandet – själva undervisningen – och med hjälp av aktuell skolforskning skapa distans till klassrumspraktiken. Det är viktigt att stanna upp och betrakta det vi gör i klassrummet. Vi bör ställa oss frågor som: Vilka konsekvenser får min klassrumspraktik? Vilken teoretisk grund vilar min klassrumspraktik på? Genom reflektion kan vi få syn på vår tysta kunskap, vår praktik, vilket är en förutsättning för såväl elevers som lärares lärande. Reflektion innebär att lära sig av erfarenheter, av sitt praktiska handlande, genom att nyfiket ställa frågor och hitta förklaringar med hjälp av aktuell forskning. Reflektion är ett lärande tänkande.

Genom att vi tar oss tid till reflektion kan vi ta steg mot att göra vår undervisning mer meningsfull. Förhoppningsvis kan du och jag skapa klassrum som sjuder av aktivitet, där eleverna samtalar om undervisningens centrala begrepp med hjälp av olika tankeverktyg och skapar förståelse samt bibehåller motivation genom att röra sig mellan kunskapens olika nivåer – upplevelse, fakta och analys.

/Mikael Svahn, kvalitetsutvecklare Örebro kommun

Jag har utgått från modern forskning och litteratur. Här hittar du också exempel på olika samtalsövningar.

  • Grundbok i kooperativt lärande (2018) Fohlin, Moerkeren, Westman & Wilson (Används under rubriken: För mig handlar undervisning om att ge eleverna något att tänka på individuellt och tillsammans)
  • Det tänkande klassrummen (2013) Pihlgren (Används under rubriken: Samtalet utvecklar tänkandet)
  • Att göra tänkande synligt (2014) Arevik & Hartzell (Används under rubriken: Planera och genomför en undervisning som skapar förståelse och motivation)

Senast uppdaterad: 1 oktober 2019

Publicerad: 1 oktober 2019
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Tack för ditt svar!

Tack för ditt svar!