Kan barn lära sig läsa genom att skriva?

Äpple

Den frågan kan jag svara ett klart JA på, efter att under 10 år jobbat med arbetssättet ”att skriva sig till läsning” (ASL). Det kan förklaras av att när man läser vet man inte vad det ska bli, men när man skriver är det man själv som äger innehållet. Man vet vad man ska skriva. ASL gör eleverna till producenter i stället för konsumenter.

Min erfarenhet är att de flesta barn har lättare för att skriva än att läsa om man undantar motoriken som behövs för att kunna skriva bokstäverna med penna, och med datorernas hjälp kommer vi undan det problemet. Arbetssättet innebär bl.a. att barnen inte har någon ”traditionell” bokstavs- eller läsinlärning utan direkt börjar sitt skrivande och därmed också sitt läsande på datorn.

 

                 VARJE SKRIVTILLFÄLLE ÄR OCKSÅ ETT LÄSTILLFÄLLE!

 

Det är alltså lättare att "lyssna ut" vilket ljud/vilken bokstav jag ska skriva än att ljuda samman bokstäver till ett ord som jag kanske inte kommer ihåg hur det började när jag kommer till slutet eller vet vad det betyder.

Det jag har upplevt är att barn, både lättare och snabbare, lär sig hur en bokstav låter/ser ut när de har behov av att använda den än när vi vuxna bestämmer vilken bokstav de ska lära sig. Barnen har så mycket de vill berätta och med datorns hjälp har de möjlighet att förmedla sina tankar/ berättelser.

Adam Koussa och Benjamin Ibrahimi skriver en saga tillsammans. Foto: Kersti Thelin Ringqvist

Eftersom eleverna jobbar med en kamrat vid datorn lär de sig mycket av varandra, t.ex. hur en bokstav ser ut, hur ett ord stavas, när en mening är slut, när det ska vara punkt, frågetecken eller utropstecken, vilka ord som ska användas så det blir en bra berättelse. Eleverna känner sig nöjda och stolta när de ser sina texter. De kan redan från början själva läsa vad de har skrivit och även andra kan läsa deras texter.

Eleverna behöver naturligtvis träna sin finmotorik och det gör de genom att illustrera allt sitt skrivande (ord, meningar eller berättelser).

När eleverna vet hur alla bokstäver ser ut, låter och de har tränat sin finmotorik satsar vi på bokstavsskrivande med penna. Då utgår vi från hur bokstäverna formas.

Men det gäller att använda rätt verktyg till rätt saker:

  • Datorn till det processinriktade skrivandet.
  • Pennan till anteckningar, tankekartor, arbetsböcker och kanske skönskrift.
 
Shanaz Sadik och Omed Sadid, läser, tillsammans med Kersti, igenom texten och ser /hör om det är något mer som ska förbättras innan den skrivs ut. Foto: Susanne Ekberg

Jag tycker att eleverna, via ASL, har knäckt läskoden snabbare än tidigare och de har sluppit ifrån mycket ”tragglande”. Läsglädjen och läsintresset har därför varit större. Jag har haft mer tid till att arbeta med språket och språkstärkande övningar. All den tid som eleverna tidigare använde till sitt bokstavsskrivande i åk 1 tränar vi nu ords betydelse och hur man uttrycker sig i tal och skrift. Det innebär att fler barn (pojkar/flickor, svenska/nysvenska, språksvaga/språkstarka och så vidare) har möjlighet att lyckas med allt sitt lärande. Jag tycker också att eleverna skriver längre och mer innehållsrika berättelser och att de gör det med glädje. Arbetssättet utvecklas alltså så småningom från ”Att skriva sig till läsning” till ”Att skriva för att lära”.

Att använda sig av de verktyg som idag är elevernas verklighet är förstås en utmaning och den kräver kunskap. Vi pedagoger måste lära oss hur vi ska hantera dem för att ge våra elever redskap att nå målen för sitt lärande. ASL tycker jag är en del i det arbetet.

Att få ta emot Örebro kommuns Pedagogiska pris 2015 kändes förstås hedrande och gjorde mig både stolt och glad. Att det arbetssätt som jag, och numera även mina kollegor, sedan flera år använder oss av, uppmärksammas känns riktigt bra. Att få ta emot studiebesök, föreläsa samt medverka i media för att sprida arbetssättet, har varit en utmaning men också en bekräftelse på att jag/vi är på rätt väg.

Motiveringen lyder:

Du har under 10 år varit drivande av modellen "att skriva sig till läsning". För detta har du uppmärksammats både i nationell och regional TV, tagit emot studiebesök, varit ute på skolor i och utanför Örebro och berättat om dina erfarenheter. Du har mångårig erfarenhet av att arbeta med ett stort antal elever som har annat modersmål och modellens styrka har blivit synlig i elevernas språkutveckling.

Till sist några citat från Erika Lövgrens bok ”Med datorn som skrivverktyg” (2009):

MER ÄN ETT VERKTYG

Att skriva sig till läsning handlar alltså om så mycket mer än att bara byta verktyg. Det innebär också möjlighet till meningsfull kommunikation, samspel, språkutveckling och användandet av arbetsformer som lämnar utrymme för elevens specifika behov.

Skriva och språka
Skapa en text tillsammans, bokstavsräckor eller ljuda.

Samarbeta och samspela
Samarbeta om innehåll och form, turas om.

Undersöka och upptäcka
Leta ord och bokstäver i bokstavsräckor och ljudad skrift. Upptäcka skrivregler, helord, stavningsmönster och språk.

Dela med sig och ta del
Se till att texten når sin mottagare och ta del av andras texter.

ELEVEN

- får utveckla sin förmåga att respektera andras tankar och känslor

- får öva sig att dela med sig av tankar och känslor

- är inte utlämnad till sitt eget ordförråd: tanken får näring

- bygger upp ett uttrycksfullt och mer korrekt svenskt språk

- får möjlighet att föra avancerade resonemang om textens innehåll – tänka nytt – erövra medel för tänkande och lärande

- får träna på att utrycka sig muntligt - förklara så att skrivkompisen förstår, ställa klargörande frågor, ge och ta instruktioner.”

Ovanstående stämmer med målen i LGR11!


Kersti Thelin Ringqvist, lärare, Brickebackens skola F-3, Örebro.


Senast uppdaterad:

Publicerad: