Läslyftets moduler - ett lyft för förskolorna i Glanshammar

Den 1 juli 2019 trädde en förstärkning av skollagen i kraft vilket bland annat innebär tidiga stödinsatser för att eleverna ska uppnå det kunskapskrav som finns om läsförståelse i årskurs 1. Skolverkets läslyftsmoduler hjälper förskolorna att jobba strukturerat med språk och läsning och detta är något som Glanshammars förskolor har jobbat med under de senaste tre åren. Vi träffar rektorerna Anna Lorinius och Ulrica Evertsson samt handledarna Camilla Höglund och Camilla Ramberg för att få veta mer om arbetet.

- Vårt "mission" har varit att skapa en likvärdighet mellan förskolorna i Glanshammar. Dessutom upplevde vi att flera barn hade språksvårigheter. Vi enades om ett arbete där alla förskolor skulle vara involverade och Skolverkets moduler om språk-, läs- och skrivutveckling passade perfekt in, säger Anna Lorinius.

Handledarna Camilla Höglund, Camilla Ramberg och Åsa Rudolfsson är spindlarna i nätet när det gäller förskolornas arbete med Skolverkets moduler. Efter att ha genomgått en fortbildning vid Karlstads universitet, satte trion igång med arbetet på hemmaplan. Först ut var modulen "skapa och kommunicera"

- Vi valde att arbeta mycket i tvärgrupper. Vi tycker också det var viktigt att involvera föräldrarna, säger Camilla Höglund som lyfter den vetenskapliga grunden och det gemensamma yrkesspråket som några av vinsterna med arbetet.

Nu krävdes det lite mer

Hösten 2018 inleddes arbetet med nästa modul - "Naturvetenskap, teknik och språkutveckling". Här upplevde handledarna och rektorerna att det krävdes lite mer för att komma igång med arbetet - en större utmaning helt enkelt.

- Vi ville gärna lyfta fram att delarna i modulen inte var så svåra, vi arbetade mycket för att plocka ner det på en bra nivå, säger Camilla Höglund.

Arbetet med modulen har verkligen gett verksamheterna en skjuts framåt:

- Teknik och naturvetenskap är med på ett helt annat sätt i verksamheten nu. Barnen använder också naturvetenskapliga begrepp på ett helt annat sätt, berättar Camilla som gärna tar upp ett exempel med en femåring som gärna pratade om "aggregationsteorier"..

Förskolorna har sökt och fått statsbidrag för handledarutbildningarna och kommer även i fortsättningen söka pengar för arbetet.

- Vi träffas någon gång i månaden och jobbar med modulerna. Förra året jobbad vi mycket i tvärgrupper och detta år har vi valt att arbeta mer i arbetslag, säger Camilla Höglund.

Vilka är de största vinsterna med arbetet?

- Det finns en tydlighet i vårt arbetssätt nu, säger Ulrica Evertsson.

- Det finns ett större engagemang i personalgruppen nu. Som handledare blir jag utmanad och stärkt av arbetet, säger Camilla Höglund.

- Vi har fått en skjuts framåt av det vetenskapliga perspektivet. Den vetenskapliga grunden är med på ett annat sätt i det vi gör. Ser också att våra pedagogiska planeringar har blivit så mycket bättre. säger Anna Lorinius.

Vilka utmaningar finns med arbetet?

- Vi har haft med alla yrkeskategorier i arbetet och alla är inte lika bekväma med arbetssättet, säger Anna Lorinus.

- Att hitta planeringstid har varit en utmaning, säger Ulrika Evertsson.

- Att få med alla på tåget, men det går bättre och bättre. Det gäller att hela tiden utvärdera det vi håller på med. Lyssna in, göra förändringar och förtydliga, säger Camilla Höglund.

- Det har varit utmanande men också väldigt utvecklande för egen del. Samtidigt har jag känt en väldig trygghet i att rektorerna varit så stöttande från start, säger Camilla Ramberg.

Arbetet inne på tredje året

Arbetet med modulerna är alltså inne på tredje året. Förskolan är nöjda med arbetet och vill gärna tipsa andra om modulerna som på ett enkelt sätt får in så mycket positivt i verksamheten. Arbetet kommer fortgå med nya moduler inom språk-, läs- och skrivutveckling. Kontinuitet är något förskolan tror mycket på:

- Vi tror på konceptet. Det gäller att hålla i och hålla ut och tänka att det är en lång process vi ska igenom, avslutar Ulrica Evertsson.

/Mikael Kindgren Pedagog Örebro