Gå till innehåll

Skolutveckling tillsammans - Topp 25 2025

Satsningen Skolutveckling tillsammans Topp 25 2025 handlade om att Örebros skolresultat skulle förbättras, både inom grundskola och gymnasieskolan.

Projektet Topp 25 avslutades i december 2022

Satsningen omfattade även förskolan utifrån förskolepedagogikens roll för att stärka resultaten längre fram i åldrarna. Då Topp 25 2025 fokuserade på alla barn och elever i kommunen innebär det att fristående såväl som kommunala förskolor, grundskolor och gymnasieskolor fanns med i arbetet.

Det övergripande syftet med Topp 25 2025 var att skapa samling, struktur och ge energi åt ett brett skolutvecklingsarbete där barn och elevens lärande stod i centrum.

Med målen:

  • Att öka barn och elevers kunskaper och stärka skolresultaten i Örebro kommun
  • Att fler elever ska nå kunskapsmålen i årskurs nio
  • Att fler elever ska fullfölja gymnasiet

För att främja utvecklingsarbeten som kan kopplas till ovanstående mål har projektmedel avsatts. Alla kommunala och fristående förskolor, grundskolor samt gymnasieskolor har haft möjlighet att ansöka om projektmedel inom ramen för Skolutveckling tillsammans Topp 25 2025.

Gensvaret var enormt och under 2017- 2019 beviljades 45 satsningar med projektmedel inom Topp 25.

Strategi för långsiktig skolutveckling

Örebro kommun ska på ett målmedvetet sätt arbeta med att höja ambitionerna genom hela utbildningssystemet, från tidig ålder till dess att eleverna lämnar gymnasiet med behörighet till högre studier.

Strategin har pedagogiken och lärandet i fokus och består av tre centrala delar: kartläggning och utvärdering, att arbeta med lärares profession och stödjande strukturer och processer i och utanför skolan.

I strategin presenteras 11 steg för en långsiktig skolutveckling. Det handlar bland annat om ett tydligt pedagogiskt ledarskap där skolans många olika uppgifter behöver koncentreras kring läroplansmålen och måluppfyllelsen. Till exempel genom olika former av kollegialt lärande kan vi utveckla professionella gemenskaper där lärare och pedagoger lär av varandra och därmed utvecklas tillsammans.

Arbete med barn och unga inom andra områden som till exempel folkhälsa, jämställdhet och trygghet påverkar förutsättningarna för lärande och måluppfyllelse. Därför måste Topp 25 2025 gå hand i hand med de åtaganden som görs i kommunens övergripande styrdokument och det arbete som görs inom olika områden i Örebro kommun. Strategin är övergripande och arbetet med att föra dialog med verksamheterna via dialogmöten är ett sätt att ta tillvara den kunskap som finns för att komma vidare i arbetet.

Satsningar Topp 25 2025

Övergripande satsningar

Utvecklingen inom den svenska skolan har sedan en längre tid varit i fokus. Framför allt har intresset riktats mot frågor kring elevernas prestationer, friskolornas roll, det fria skolvalets effekter och olika strategier för att minska skolsegregationen. När det gäller lärarna har intresset framför allt kretsat kring lärarutbildningens utformning och kvalitet, och lärarnas arbetssituation och undervisning i klassrummet.

Vi vet däremot betydligt mindre om hur lärarnas arbetsmarknad fungerar och hur lärare rör sig mellan olika arbetsplatser i det nya skollandskapet. Att lärarnas kunskaper och erfarenhet betyder mycket för elevernas möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen är nog alla överens om, men vi har ingen tydlig och sammanhållen bild av hur lärare med olika kompetens rör sig mellan skolor.

En viktig aspekt i sammanhanget är frågan om kontinuitet, dvs. hur länge stannar man på samma skola. Vilket är av stor betydelse för möjligheterna att svetsa samman ett lärar-team över tid, för det kollegiala lärandet, för lärarnas möjligheter att lära känna elever och deras olika behov samt rektors möjlighet att skapa en skolkultur.

Det är också viktigt att få information kring hur lärare tänker kring sitt arbete, vad som får dem att stanna kvar respektive byta arbetsplats, detta som ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare för att långsiktigt kunna säkra kompetensförsörjningen till de skolor som finns i kommunen. Egenskaper arbetstagarna efterfrågar hos en attraktiv arbetsgivare stämmer inte alltid med den bild som ges i t.ex. media.

Frågor om arbetsmiljö, ett stimulerande arbete och balans mellan arbete och fritid väger tungt och det finns också ett glapp mellan arbetstagarens förväntningar och vad arbetsgivare lyckas erbjuda inom de områdena.

Satsningens syfte är att kartlägga lärarnas agerande på arbetsmarknaden och deras attityder till rörlighet, anställningsvillkor och skolor av olika typ. Kartläggningen utgör en grund för att få relevant och viktig information för att kunna öka attraktiviteten som arbetsgivare och för att skolorna ska kunna behålla lärare under längre tid än idag.

Det kommer att gynna de elever som finns i kommunen och också på längre sikt kunna påverka elevers måluppfyllnad. Satsningen riktas mot lärare inom både förskola och grundskola och kartläggningen kommer att riktas mot två typer av material; dels ett kvantitativt datamaterial på individnivå via en databas från SCB, dels en kvalitativ studie baserad på intervjuer med förskollärare, lärare och rektorer.

Det övergripande ansvaret för arbetets genomförande har en professor på Örebro universitet och för kommunen, Kvalitetschefen för grundskolan i samarbete med projektledare för kompetensförsörjningsarbetet.

Ansvarig: Anders Trumberg 

Flera skolenheter inom såväl grundskola som gymnasiet visar på att lärare upplever stress i sitt arbete, det kan vi se i de medarbetarenkäter som genomförs årligen. Genom att lägga några av de arbetsuppgifter som lärare idag gör på andra yrkeskompetenser får lärare fokusera på uppdraget att planera, genomföra och följa upp undervisningen.

Satsningen innebär att lärarassistenter projektanställs och genomför arbetsuppgifter såsom:

  • bistår lärarlag och enskilda lärare genom att utföra diverse administrativa arbetsuppgifter (t.ex. frånvarorapporter, blanketter, bokning av möten),
  • bistår lärare i arbetet i klass och/eller på fritidshem,
  • samspelar med elever, föräldrar, lärare och andra samarbetspartners,
  • känner till och följer verksamhetens gällande lagar, policys och rutiner,
  • arbetar och dokumenterar i de verksamhetssystem som finns.

Rektor anställer och arbetsleder den lärarassistent som fördelas till skolenheten. Skolenheter som fått ta del av satsningen är Rudbecksskolan, Brukets skola, Lundbyskolan, Odenskolan, Garphyttans skola, FyrenEkAlmen, Fridhemsskolan och Kunskapsskolan.

Ansvariga:

Rudbecksskolan- Helene Freij
Brukets skola- Lena Sörbö
Lundbyskolan- Ann Forsberg
Odenskolan- Fredrik Karlsson
Garphyttans skola- Ing-Marie Karlsson
Fyren Ekalmen- Marie Einarsson
Fridhemsskolan- Martin Hylén
Kunskapsskolan- Mats Barlow

Flera skolenheter inom såväl grundskola som gymnasiet visar på att lärare upplever stress i sitt arbete. Dessutom medför mentorsuppdraget på flera av våra skolor betydligt större merarbete för den enskilde läraren än på andra skolor. Genom att koncentrera mentorsuppdraget till en person, en s.k. heltidsmentor, får lärare istället fokusera på uppdraget att planera, genomföra och följa upp undervisningen.

Det andra viktiga syftet med satsningen är att fokusera stödet till de elever som behöver det mest. Exakt hur mentorsuppdraget ska se ut måste tas fram på respektive skola utifrån respektive skolas specifika behov.

Dock finns vissa grunduppdrag såsom att ansvara för dokumentation och information kring elevens utveckling under läsåret och vara den viktiga länken mellan hem och skola, samt i förekommande fall andra externa aktörer. Men i uppdraget skulle det också kunna ligga studieteknik och hur man kan anpassa detta på individnivå.

Satsningen innebär att ett antal heltidsmentorer projektanställs.

Rektor anställer och arbetsleder den heltidsmentor som fördelas till skolenheten. Skolenheter som fått ta del av satsningen är Karolinska skolan, Vivallaskolan, Gumaeliusskolan, Västra Engelbrektsskolan, Jensens skola och Karl Johans skola.

Ansvariga:

Karolinska skolan- Åke Johansson
Vivallaskolan- Åsa Fahlström
Gumaeliusskolan- Chris Gelinder
Västra Engelbrektskolan- Ann-Sofie Keller
Jensens skola- Victoria Bjurström
Karl Johansskolan- Lena Boström

Läs mer på Pedagog Örebro: "Här har elevkoordinatorer blivit en framgångsfaktor"

Hannaskolan och Mellringeskolan har båda identifierat behovet av en socialpedagog men med lite olika ingångar till behovet. Hannaskolan ser behovet bland annat utifrån en ökad psykisk ohälsa och problematisk frånvaro bland eleverna. Samtidigt har lärarna en ansträngd arbetsmiljö med mindre tid för grunduppdraget pga. ökade kringuppgifter.

Ekvationen är svårlöst. I resultatet av statens särskilda utredning av elevers problematiska frånvaro, Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera, betonas att elevhälsans arbete måste konkretiseras och bli närmare kopplat till elevernas vardag samt att lärarnas möjligheter att nära samverka med elevhälsan måste stärkas.

Samarbetet med hemmet är ett annat område som lyfts i utredningen. Genom att anställa en socialpedagog vill skolan öka chanserna för ett lyckat samarbete mellan elevhälsa, lärare, elev och hemmet.

Mellringeskolan beskriver behovet med bakgrund utifrån trygghetsenkäter, elevintervjuer och samtal med vårdnadshavare. I vissa grupper finns enskilda elever och i andra grupper fler elever som har ett normbrytande beteende som missgynnar studieron i klassrummet. Socialpedagogen ska vara ett stöd i att arbeta mer förebyggande och främjande på skolan med utgångspunkt i det ovan beskrivna.

Utöver dessa två skolors satsningar har medel tillsatts ur Topp 25 för att ett antal förskolor ska kunna anställa och hitta arbetsformer för socialpedagoger utifrån förskolans pedagogiska uppdrag.

Ansvariga:

Hannaskolan- Mia Wallin
Mellringeskolan- Johan Walter
Förskolan Baraem- Ahmed Amer
Baronbackarnas förskolor- Maria Forss
Brukets förskola- Maria Gegnert
Brickebackens förskolor- Susanne Carlsson

Läs artikel om Hannaskolans arbete med en socialpedagog här!
Läs artikel om Brickebackens förskolor, Baronbackarnas förskolor & Förskolorna centralt väster här

Förvaltningen förskola och skola utbildar två kursledare i en nationell satsning som anordnas av Nationellt centrum för andraspråk. Kursledarna kommer att genomföra ett utvecklingsarbete tillsammans med skolorna inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Avsikten med upplägget är att bygga upp en kapacitet på respektive skolenhet och ge långsiktiga förutsättningar i ett systematiskt arbete. Detta är ett sätt att säkerställa att nyanlända och flerspråkiga elever får en undervisning som ger dem möjlighet att nå upp till målen genom att skolorna får kunskap och erfarenheter i att arbeta språk- och kunskapsutvecklande.

Tanken är att uppstarten ska ske med två pilotskolor för att sedan kunna vidareutveckla arbetet på fler skolor.

Ansvarig: Katarina Arkehag

Tekawaysatsningen ligge–r i Komteks regi och handlar om att sprida ett entreprenöriellt förhållningssätt i undervisningen genom att erbjuda ett antal TekAway-lådor men olika teman. TekAway bygger på principen Lära – Pröva – Lära. Lärarna får en halvdag med teori och praktik för att sedan åka hem till sin skola och arbeta med eleverna för att sedan komma tillbaka och diskutera erfarenheter, bedömningar mm. Målet är att TekAway ska kunna erbjudas till alla skolor i Örebro och dessutom utökas till att, förutom teknik och fysik, även inbegripa, kemi och datalogiskt tänkande.

Satsningen väntas bidra till den sociala hållbarheten genom att skapa intresse för naturvetenskapliga ämnen men också skapa lust att lära.

Ansvarig: Niklas Jarl 

Läs mer på Pedagog Örebro:

Antalet elever med behov av extra anpassning eller särskilt stöd är en särskilt sårbar grupp om de inte får den hjälp de behöver. Risken att eleven inte klarar av att få fullständiga betyg är överhängande samt att eleven i sig kan fara illa och bli aktuell för olika typer av insatser senare i livet.

Samtidigt är det svårt för de enskilda skolorna liksom för vårdnadshavare att veta vilka regler som egentligen gäller angående elevers rätt till extra anpassning och särskilt stöd. Det finns därför ett behov att tydliggöra Skollagens tolkning av vad som är extra anpassning och särskilt stöd till elever.

Utbildningen sker genom föreläsningar av jurist med specialkunskap om skollagen. Utbildningarna vänder sig till rektorer, elevhälsa, pedagoger och specialpedagoger och pågår under 2017 och 2018.

Genom satsningen kommer elevens rätt till tidigt stöd och omfattning att klarläggas. Ansvarsfrågan mellan pedagog och rektor synliggörs, tillsammans med klarläggandet av vad som skall omfattas av den av kommunen utbetalda elevpengen.

Ansvarig: Anne Jeansson 

Örebro kommuns förskolor och skolor har i flera år arbetat enligt Vägledande Samspel/ICDP i mötet med barn och elever. Vägledande samspel/ ICDP är ett hälsofrämjande förhållningssätt som riktar sig till alla barn och elever och gynnar deras växande och lärande.

För att skapa en långsiktigt hållbar organisation för arbetet med utbildningar i programmet Vägledande samspel/ICDP i både förskola och skola utbildas nu fler inom programmet genom denna satsning.

Utbildningsinsatserna genomförs utifrån en fastställd årlig planering så att förskolorna och skolorna kan planera in kompetensutvecklingen i sin verksamhetsplanering. Målgruppen för utbildning i Vägledande samspel är förskolans hälsoteam och elevhälsans personal, lärare, förskolechefer och rektorer.

Då Vägledande samspel/ICDP bland annat har en effekt på barn och elevers välbefinnande och trygghet kommer det i längden också bidra till en ökad måluppfyllelse och också bidra till en ökad social hållbarhet. Arbetet faller också väl in i Örebro kommuns arbete med barnkonventionen och mänskliga rättigheter som syftar till att stärka den sociala hållbarheten.

Ansvarig: Soile Leino 

Läs mer på ICDP-sidan på Pedagog Örebro!

Förskolechefer och rektorer i förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning ingår idag i olika lärprocesser/kollegialt lärande i syfte att utveckla det pedagogiska ledarskapet. Arbetet initierades av verksamhetscheferna för 3 år sedan. Verksamhetscheferna har tillsammans med Centralt skolstöd (enhetschefen för Kvalitetsutvecklarna) under en längre tid byggt upp en struktur och kultur för kollegialt lärande i syfte att utveckla skolledarskapet hos rektorer och förskolechefer. Innehållet har över tid haft olika fokus utifrån skolenheternas behov och de olika delarna har alltid haft en vetenskaplig förankring. Utvärderingar har visat att rektorer/förskolechefer önskar kunna fördjupa sitt lärande inom skolledarskap i syfte att bättre kunna möta sina verksamheters olika behov. Att de ledare som har i uppgift att leda lärande i våra verksamheter själva blir skickligare i att analysera behoven i verksamheten och får ökad förmåga att följa och värdera genomförandet av olika insatser, ökar chansen att de undervisningsnära insatserna får det genomslag som är tänkt. Förvaltningen för förskola och skola samt Förvaltningen för utbildning, försörjning och arbete, har nu inlett ett samarbete med ett forskningsinstitut och har ett upplägg för kompetensutveckling vilken innefattar cirka 120 förskolechefer och rektorer från förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Satsningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och utveckla skolledares förmåga att leda sina verksamheter. Satsningen förväntas resultera i att Örebro kommuns förskolechefer och rektorer har fördjupat och utvecklat ny kunskap om och handlingsberedskap i att leda och organisera ett långsiktigt och hållbart förbättringsarbete, stärkt grund i vetenskap och beprövad erfarenhet, utvecklat ett kollegialt/kollaborativt lärande samt skapat samsyn och gemensam kompetens för alla förskolechefer och rektorer. När skolledare utvecklar sina förmågor inom ovanstående områden förväntas att undervisningsnära insatser som riktar sig till medarbetare inom skolan får bättre förutsättningar och blir mer träffsäkra vilket i sin tur leder till högre kvalitet i undervisningen.

Ansvarig: Katarina Arkehag

Läs mer på Pedagog Örebro: "Leda för skolutveckling - unik satsning på kommunens rektorer"
Se film om satsningen här
Läs slutrapporten här Pdf, 1.2 MB.

Forskning

Bryggan och Kompassen erbjuder skolor, elever och familjer hjälp och stöd för att hantera komplexa skolproblem med syfte att eleverna ska få en så bra skolgång som möjligt och i förlängningen kunna nå fullständiga betyg i årskurs nio.

Bland annat arbetar verksamheterna med elever som har problematisk skolfrånvaro och normbrytande beteende samt stödjande och förebyggande arbete gentemot familjer och skolor.

För att kunna veta vilka insatser som ger effekt och för vilka elever det ger effekt har två forskare från Örebro universitet i uppdrag att kartlägga arbetssättet samt utvärdera effekterna av verksamheternas arbete.

Ansvarig: Azita Iranipour

Syftet med forskningen är att följa arbetet på de nya anvisningsskolorna för årskurs 7-9 på Vivallaskolan. I fokus ligger de insatser som görs för ökad måluppfyllelse, men också de sociala processer som initieras i och med att elever flyttar till nya verksamheter. Att eleverna anvisas till nya skolor ger möjlighet till jämförelse mellan olika verksamheter, och att synliggöra såväl de möjligheter och utmaningar som kan följa av förändringen. Vilka möjligheter och utmaningar upplever och möter elever, lärare, vårdnadshavare, elevhälsa och skolledning? Projektet fokuserar kring de viktiga processer som pågår dels med bäring på måluppfyllnaden men också på de faktorer som möjliggör och underlättar för lärande. Det är viktiga aspekter och utgör ett underlag för Örebro kommuns fortsatta arbete med skolutveckling och social hållbarhet. Men det är också ont om liknande exempel så projektet är viktigt även för den övergripande skol -och samhällsutvecklingen både kommunalt men också nationellt, lärdomarna ur detta projekt kommer därmed att vara av intresse även på ett nationellt plan. För eleverna både på den mottagande och på den avlämnade skolan kommer slutsatserna att vara av vikt då de lärdomar som projektet kommer att visa, hjälper elever som i framtiden kommer att gå på de mottagande skolorna. Detta kan också skapa trygghet för de elever och föräldrar som går på Vivallaskolan och som senare ska flytta men även för elever och föräldrar på de mottagande skolorna.

Ansvarig: Anders Trumberg

Behovet av en satsning i matematik motiveras av tidigare PISA-undersökningar. Sett över tid har svenska 15-åringars genomsnittliga resultat försämrats mest jämfört med alla andra OECD-länder. I senaste PISA-mätningen ses en viss förbättring, vilket är mycket positivt, men dock till en fortfarande alltför låg nivå. Matematik är ett ämne som elever i årskurs 9 alltför ofta har underkänt betyg i, vilket medför att eleverna inte blir behöriga till gymnasiet. Detta är en stor utmaning som Örebro kommun aktivt behöver komma tillrätta med. Även elever som har godkända betyg i matematik från grundskolan har stora svårigheter med att klara av matematikkurserna på gymnasiet, oavsett program. Främsta fokus är att elevernas måluppfyllelse och elevernas matematiska förmågor måste öka.

Syftet att höja kvalitén och öka intresset för matematik som ämne kommer långsiktigt bidra till att öka den sociala hållbarheten.

Ansvarig: Anders Trumberg

Forskningen visar att det är skolans inre arbete som påverkar resultaten i skolan mest där lärarnas kompetens och förmågor spelar en central roll. Lärares gemensamma och kontinuerliga analyser och utvärderingar av samband mellan undervisning och elevernas kunskapsutveckling är viktiga redskap för att utveckla och stärka kvaliteten i skolan – kollegialt lärande.

Mot bakgrund av detta samt med avstamp i den stora mängd internationell forskning som lyfter fram kollegialt lärande som resultathöjande nyckelfaktor finns goda skäl att ta reda på vad kollegialt kan innebära för ökade resultat och hur det kan fungera i en ”örebrokontext”.

Syftet är att utveckla en ”Örebromodell” för kollegialt lärande utifrån det vetenskapliga kunskapsläget och den lokala skolkontexten i Örebro. Detta sker nu tillsammans med forskare från Örebro universitet och genom en gemensam kunskapsproduktion ska de visa på hur effektiv och ändamålsenligt kollegialt lärande kan organiseras och genomföras så att det ger tydliga effekter på elevernas resultat.

Arbetet utförs på en pilotskola, Almbyskolan, i Örebro kommun och kunskaperna som genereras genom arbetet ska sedan föras ut till andra skolor i kommunen.

Ansvarig: Anders Trumberg

Läs mer på Pedagog Örebro - Kollegial Örebromodell med KLÖS!

Läs slutrapport för KLÖS-projektet Pdf, 782.5 kB.

Pilotsatsningar på förskolor och skolor

Det har på senare år pågått en massiv nationell debatt kring elevers minskade läsvanor, vilket bidragit till sämre resultat i de flesta ämnen. Med denna satsning vill Karolinska skolan utveckla en ny metod för att vända denna negativa trend och försöka stimulera och inspirera elever till ökad läslust.

Det nya och unika i denna satsning är att koppla in vårdnadshavarna i elevernas litteraturläsning, något som inte har testats på gymnasienivå tidigare. Berättarväx knyter an till målet att öka barn och elevers kunskaper och stärka skolresultaten.

Satsningen innebär att vårdnadshavare och elever på gymnasiet erbjuds att gemensamt läsa en bok och sedan diskuterar tillsammans i grupp. Under bokcafékvällar delger deltagarna varandra berättelserna och de reflektioner som de ger upphov till. Samtalet handlar också om den gemensamma läsupplevelsen i sig.

Ansvarig: Åke Johansson

Läs mer på Pedagog Örebro: Berättarväx - att växa tillsammans genom att läsa och samtala

Förskolan Leklustan har sett ett behov av en satsning på en digital ateljé inklusive kompetensutveckling för att stärka pedagogernas tekniska kunskaper samt fördjupning i pedagogiska tankar och idéer för denna miljö.

De digitala verktygen tillför, förstärker och gestaltar kommunikation mellan barnen och blir på så sätt en viktig del i deras erfarenheter, utveckling och lärande. En förutsättning för att grundlägga en språkutveckling är en meningsskapande kommunikation vilket de digitala verktygen kan bidra till.

Ansvarig: Mari Engman

På Viktoriaskolan går ett antal elever med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) och man ser ett behov av fortbildning för personalen inom området för att kunna ge eleverna de rätta förutsättningarna att ta till sig kunskap. Satsningen går ut på att NPF-utbilda all personal genom Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) samt låta elevhälsoteamet gå en fördjupad utbildning även den i SPSM:s regi.

Genom en ökad kunskap om NPF och hur man behöver arbeta hela skoldagen med bemötande, struktur i klassrummet, planering av uppgifter, lektioner m.m. ska personalen kunna skapa en miljö som ökar förutsättningarna för en högre måluppfyllelse hos eleverna.

Ansvarig: Anette Frank

När det gäller elevernas måluppfyllelse i matematik visar Brickebackens skola generellt låga resultat. De kartläggningar som genomförts visar att det finns en stor spridning mellan eleverna. Det tar lång tid innan eleverna erövrat grundläggande kunskaper.

Av den anledningen vill man nu prova en fortbildningssatsning inom rörelse och dess påverkan på inlärning med fokus på matematik. Studier av hur fysisk träning påverkar skolprestationer visar att det finns ett positivt samband mellan högintensiv träning och förbättrade skolprestationer.

Bland annat har forskare gjort studier på barn mellan 4-18 år och funnit förbättringar på perceptuell förmåga, problemlösningsförmåga och matematisk förmåga. Det finns också studier som visar på klassrumsträning med hög puls och ökad uppmärksamhet hos eleverna.

Ansvarig: Katarina Wallströmer

Modern hjärnforskning visar att motion och träning bidrar till otroliga effekter på hjärnan. Hjärnan är det organ som påverkas allra mest av att vi rör på oss. Undersökningar har visat att med mer rörelse förbättras minnet/betygen/prestationer/kreativiteten.

Skolan Fyren EkAlmen har identifierat behovet av att öka kompetensen hos personalen, för ett mer långsiktigt arbete, om hur hjärnan påverkas av fysisk aktivitet. Syftet är att ge eleverna bättre förutsättningar för inlärning och utveckling av en god hälsa.

Eleverna ska bli medvetna om hur inlärningen påverkas positivt av rörelse i form av pulshöjande aktiviteter och själva få uppleva detta.

Läs mer på Pedagog Örebro: Fyren främjar fysisk förmåga

Ansvarig: Marie Einarsson

Det är viktigt att förskolan systematiskt arbetar med kompetensutveckling och utveckling av verksamheten för att ha de verktyg och den kunskap som krävs för att möta alla barn. Alla barn ska få samma chans och möjlighet att utvecklas till sitt bästa jag, vara trygg och se på sig själv med positiva ögon. I förskolan läggs ofta grunden till att utveckla socialt samspel, att lära om sig själv tillsammans med andra och hur man blir sedd av andra.

Förutom verktyg och kunskap är organisationen viktig, att pedagogerna inom förskolan ges tid och möjlighet till kollegialt lärande, till kunskapsutveckling och reflektion. Förskolorna i Vintrosa och Latorp har genom sitt systematiska kvalitetsarbete identifierat sina utvecklingsbehov inom området och har nu påbörjat en kompetensutvecklingsinsats.

Ansvarig: Maria Rögardt

Wallerska skolan har identifierat ett behov av att skapa nya forum för att få ett större intresse från vårdnadshavarna för skolan och kunskapsuppdraget. Satsningen går ut på att skolan erbjuder temakvällar med föreläsningar och workshop med olika inriktning och innehåll samt i viss mån i samarbete med socialtjänsten.

Det övergripande syftet med hela satsningen är att stärka vårdnadshavarna i sin föräldraroll och göra vårdnadshavarna medvetna om kunskapskraven och på vilket sätt man kan hjälpa sina barn.

Ansvarig: Gunnel Lindström

De två närliggande skolorna Eklundaskolan och Sveaskolan har inlett ett samarbete. Behovet finns då att synkronisera och systematisera kvalitetsarbetet och kvalitetsverktygen för dessa två skolor. Skolorna har olika förutsättningar och det finns en diskrepans mellan måluppfyllelsen.

Syftet med satsningen är att få en enhetlig syn på kvalitetsarbete bland annat genom gemensam utveckling av analysverktyg och analystolkning samt kollegiala insatser och gemensam fortbildning i bedömningar och åtgärder för ökad måluppfyllelse.

Ansvarig: Anna Lindquist

Läs mer på Pedagog Örebro: Samarbete för ökad kvalité på Sveaskolan och Eklundaskolan

Förskolorna i Marieberg och Brickebacken har inlett ett kollegialt lärande genom handledning inom förskolans och förskollärarens uppdrag utifrån målen i förskolans läroplan.

Syftet är att bedriva en ännu bättre verksamhet som gagnar barnen i sin utveckling under de viktiga förskoleåren. Det finns ett behov av en långsiktig kompetensutveckling.

Ansvarig: Anna-Lena Miramadi

Denna satsning gäller skolenheten Handels- och administrations­programmet, HA, och Hantverksprogrammet, HV på Virginska gymnasiet. På båda programmen går många elever som är i behov av extra anpassningar och/eller särskilt stöd.

Genom analys och bedömning av nuläget (inom det systematiska kvalitetsarbetet), men också utifrån vad forskning visar, har det framkommit tre utvecklingsområden som går hand i hand med och förstärker varandra. Ett antal lärare har nu, på del av sin tjänst, utrymme för att förbereda/planera, leda, handleda/coacha, följa upp och utvärdera inom dessa utvecklingsområden vilka är:

Inkluderingsutveckling av undervisningen – kollegialt lärande, särskilt av BFL (bedömning för lärande) för att utveckla undervisningen så att alla elever ska kunna nå så långt som möjligt i sitt lärande i ”ordinarie” kursgrupp.

Utvecklat mentorskap – för att stärka eleverna och ge dem fler redskap att utveckla sitt lärande. Detta genom bl.a. coachning.

Utvecklad kartläggning av elevernas kunskapsnivåer - dels tidigare uppmärksamma elever i behov av stöd och därmed tidigare kunna skapa förutsättningar för eleverna att bättre utveckla sitt lärande.

Dels få en tydligare sammantagen bild av elevernas kunskapsnivåer i olika kurser och därmed få ett bättre underlag för analys av upplägg och innehåll i kurser för att kunna utveckla detta och på så vis skapa bättre förutsättningar för eleverna att utveckla sitt lärande. Satsningen ska bidra till att öka elevers kunskaper och därmed ökad måluppfyllelse men också leda till att fler elever fullföljer gymnasieprogrammen.

Ansvarig: Anna-Karin Anfelt

Läs mer på Pedagog Örebro: Fler klarar gymnasieexamen efter utvecklingsarbete på Virginska gymnasiet

Förskolan Måsen har startat ett projekt kring inlärning genom rörelse. Syftet med den motoriska träningen är att den skall bli en naturlig, utmanade och glädjefylld del i barnens vardag på förskolan. Om man integrerar rörelse i förskolans vardag bidrar man på sikt till att barnens måluppfyllelse i skolan ökar.

Genom aktivitet och rörelse skapas bättre förutsättningar för barnen inom inlärning, koncentration, kroppsuppfattning osv. Förutom detta väcks intresset för att röra på sig vilket i sin tur har positiva hälsoeffekter genom hela livet. Förskolan utvecklar nu sitt arbetssätt och sin miljö genom att fortbildas inom området.

Läs mer på Pedagog Örebro: Projekt - Hälsa och välbefinnande

Ansvarig: Birgitta Fredriksson

Skolorna står inför en stor utmaning när många lärare behöver stärka sin digitala kompetens. Den nya lydelsen i skolans uppdrag ställer nya krav på framtidens lärare, så att eleverna kan utveckla sin förmåga att använda digital teknik. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker, samt för att kunna värdera information.

Läraren måste vara nyfiken, engagerad och ha mod att ta till sig den digitala tekniken. Änglandaskolan skapar nu ett innovativt lärcenter som ska kallas för KOD-center, där KOD står för Kompetent Och Digital. Här ska finns en samlad kompetens i digitalt kunnande bestående av ansvarig för skolbiblioteket, pedagoger och IKT-pedagoger.

I lärcentret ska pedagoger från hela kommunen kunna komma och prova olika typer av digitala verktyg, få hjälp med att digitalisera sin undervisning. I KOD-centret ska man kunna vara med på lektioner då man arbetar med digitala verktyg såsom programmering eller inspelningar av olika slag.

Här kan man fortbilda sig i skolverkets digitaliserings-moduler (digitaliserings-lyftet) eller gå kurser i ex. programmering. Här kan man prova på digital teknik själv eller tillsammans med elever.

Ansvarig: Annika Billinger

Läs mer på Pedagog Örebro: Avprogrammera din rädsla för programmering med KOD-center

Norrbyskolan har under hösten 2017 arbetat med kollegialt lärande med fokus på lärarens roll i klassrummet. Då skolan har ett ökat elevantal så växer även personalstyrkan vilket medför att behovet av ett stabilt kollegialt lärande och en gemensam syn på ledarskap ökar. Norrbyskolan kommer därför fortbilda personalen för att skapa klassrumsmiljöer/strukturer med trygga och tydliga lärare.

Ansvarig: Stefan Tyresgård

Läs mer på Pedagog Örebro: Det kollegiala lärandet viktigt när Norrbyskolan växer

Learning study är en metod som ursprungligen kommer från Japan och har där använts framgångsrikt av lärare i många år. Utmärkande för en Learning study är att den är integrerad i det vardagliga arbetet, är fokuserad på ett specifikt kunnande som eleverna ska utveckla, inkluderar insamling och kollektiv analys av data om elevernas lärande och undervisningen samt har en teoretisk förankring i variationsteorin.

En Learning study börjar med att de deltagande lärarna kommer överens om ett lärandeobjekt. Ett lärandeobjekt kan vara en kunskap eller förmåga som eleverna förväntas utveckla men främst något som lärarna upptäckt att eleverna har svårt för att lära sig, exempelvis ett räknesätt i matematik. En Learning study består av en tydlig metod i åtta steg som lärarna följer.

Adolfsbergsskolan kommer att genomföra en satsning med lärandeobjekt inom ämnena idrott och matematik. Förutsättningen för att genomföra detta är att skolan kan anställa en 50 % handledare samt att ansvariga lärare får avsätta tid till arbetet.

Ansvarig: Victoria Svensson

Läs mer på Pedagog Örebro: Learning study och pulsträning för att höja måluppfyllelsen på Adolfsbergsskolan

I Skolverkets utvärdering av kunskapskravens utformning och hur de uppfattas av lärare och elever (2016) framkommer att lärare idag i mindre grad lyckas kommunicera med eleverna kring kursplaner, betyg och kunskapsutveckling än tidigare. Elevernas förståelse för vad som krävs för olika betyg har sjunkit kraftigt.

För att stärka elevernas delaktighet och öka tydligheten kring kursplaner m.m. har Rostaskolan påbörjat ett arbete med lärandematriser för att skapa förutsättningar för eleverna att bli mer medvetna och delaktiga i sitt eget lärande vilket i förlängningen ska bidra till högre måluppfyllelse.

Skolan har under ett antal år jobbat med att ta fram bedömningsmatriser för att underlätta arbetet för lärare och öka tydligheten för eleverna. Dessa matriser är tyvärr inte alltid så lätta att förstå för eleverna då de är så knutna till kunskapskraven. En lärandematris är kunskapskraven i nedbruten form.

Tanken är att lärandematriser ska vara knutna till ett specifikt arbetsområde inom ett ämne. I en lärandematris finns det en tydlig progression i vad eleven behöver kunna för att nå ett önskat betyg, matrisen är tydligt uppdelad med korta och konkreta mål/krav för just det område man kommer att jobba med.

Med denna uppdelning kommer arbetet för eleverna att bli enklare då de tydligt kan se vad det är läraren förväntar sig av dem.

Ansvarig: Maud Söljén

Läs mer på Pedagog Örebro: Lärandematriser för att eleverna ska bli mer delaktiga i sitt eget lärande

Satsningen går ut på att vidareutveckla matematikundervisningen. Under läsåret 2015/2016 deltog skolan i matematiklyftet vilket också var starten för utvecklingsarbetet och under läsåret 2016/2017 anordnades mattecirklar för skolans alla matematiklärare.

Under hösten 2017 har kartläggningar skett och stödundervisning har anordnats elever i behov av extra stöd. Skolan ser nu ett behov av att vidareutveckla stödundervisningen samt anpassa lärmiljöerna. Detta ska ske genom fortbildning och förankring på arbetsplatsträffar samt i ämneskonferenser.

Ansvarig: Anna Nyström

Engelbrektsskolan har identifierat behovet av gemensamma strategier och aktiviteter gällande relationsskapande former och gör nu en större utbildningsinsats inom metoden MI- motiverande intervjuer. Metoden bygger på att ha ett empatiskt förhållningssätt och ett reflektivt lyssnande.

Det handlar om att uppmärksamma och förstärka det som leder i en positiv riktning. I MI skapas ett samtalsklimat som gör att den man möter oavsett om det är en kollega, en elev eller en vårdnadshavare kan utforska sitt sätt att tänka och därigenom utvidga sina perspektiv och hitta nya lösningar på sina problem.

Ansvarig: Thorleif Ander

Läs mer på Pedagog Örebro: "MI - för att eleven ska äga samtalet"

Förskolorna i Baronbackarna har utifrån sitt systematiska uppföljningsarbete identifierat behovet av en pedagogisk handledare som kan handleda personalen i det systematiska kvalitetsarbete men också handleda enskilda pedagoger utifrån pedagogernas behov.

Ett av utvecklingsbehoven är också den pedagogiska dokumentationen. En pedagogisk handledare har anställts på 50 % för uppdraget. Handledaren kan gå ut i arbetslagen och utifrån det specifika arbetslagets behov anpassa handledningen med syfte att gynna barnens utveckling och skapa möjlighet för en likvärdig förskola.

Ansvarig: Marita Forss

Läs mer på Pedagog Örebro: "Så satsar Baronbackarnas förskolor på en pedagogisk handledare"

Förskolecheferna på centrala väster har utifrån sitt systematiska uppföljningsarbete identifierat behov av en pedagogisk handledare som kan handleda personalen i det systematiska kvalitetsarbete men också handleda enskilda pedagoger utifrån pedagogernas behov.

Ett av utvecklingsbehoven är också den pedagogiska dokumentationen. En pedagogisk handledare har anställts på 50 % för uppdraget där det bland annat ingår att handleda pedagogerna i pedagogisk dokumentation, vilket i sin tur leder till att man synliggör barnens behov, lärande och utveckling.

Ansvarig: Inger Sjöbäck

Läs mer på Pedagog Örebro: "Så kan en pedagogisk handledare, bidra till högre kvalité i förskolans utbildning"

Lundbyskolans rektor och personal har identifierat tre prioriterade utvecklingsområden för skolan. Nu ses ett behov av stöd i processen inom nedanstående områden.

Värdegrund: Alla elever ska känna trygghet, arbetsro och arbetsglädje. Nolltolerans ska gälla mot kränkande behandling.

Kunskaper: Metoder och arbetssätt. Elevernas kunskapsresultat ökar genom fokuserat och prioriterat arbete i relation till prioriterad kompetensutvecklingsinsats inom formativ bedömning, språkutvecklande arbetssätt och IKT – verktyg för inkluderande undervisning.

Organisation: Att säkra upp att vi har en skol- och fritidshemsverksamhet som samverkar för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande.

Ansvarig: Ann Forsberg

För att optimera barns och elevers trygghet och vidare också lärandet behöver förskola, skola och hem ha ett fungerande samarbete och en samsyn kring bemötande av barn. Satsningen bygger på en gemensam fortbildning/föreläsningsserie där förskola, skola och hem samverkar för att öka tryggheten för barn och elever.

En ökad trygghet är grunden till lärandet och om bemötandet gentemot barnen görs likvärdig i alla arenor, hemma som i förskola och skolan, ökar möjligheterna till ett gott lärande.

Ansvarig: Anna-Lena Körberg

Läs mer på Pedagog Örebro: Samverkan hem och förskola/skola - lyckat projekt I Garphyttan


Förskolorna inom intraprenaden Varberga öppnade 2012 ett återbrukscenter med namnet Experimentum. Idag finns förutom återbruksateljén också en ljusateljé med en förskollärare anställd för att bedriva verksamheten för framförallt förskolorna i Varberga. V

erksamheten genomför nu en satsning inom teknik och fysik och anställer en lärare med naturvetenskaplig inriktning och erbjuder andra förskolor att ta del av verksamheten. Experimentum blir då en mötesplats och ett utbildningscenter, för personal och förskolebarn i Örebro kommun, genom workshops och andra typer av undervisnings- och utbildningsinsatser.

Genom att barnen redan i förskolan får ta del av naturvetenskapligt utforskande och lärande väcks intresset för ämnena vilket förhoppningsvis kan visa sig i grundskolan genom en högre måluppfyllelse.

Ansvarig: Ulla-Maj Bondeson

Läs mer på Pedagog Örebro: Experimentum - Skräp är det som finns kvar när fantasin tagit slut!

Förskolecheferna för Lillåns fyra förskolor har identifierat ett utvecklingsbehov inom teknikområdet för sina pedagoger.

Satsningen bygger på att man anställt en teknikpedagog med uppdraget att handleda pedagogerna samtidigt som man erbjuder barnen aktiviteter inom ämnet teknik. På detta sätt kan teknikintresset väckas hos både barn och vuxna och det kollegiala lärandet får utrymme. Ett samarbete kan komma att ske med Komtek.

Ansvarig: Agneta Magnestrand

Läs mer på Pedagog Örebro: Helena - teknikpedagogen som inspirerar, handleder, och stöttar på Lillåns förskolor

Navets skola har tidigare beviljats medel för att starta ett lärcenter (KOD- Kompetent Och Digital) som ska erbjuda lärare i kommunen att utveckla kunskap och förmågor kring att undervisa i programmering.

I syfte att säkerställa vetenskaplig grund i arbetet med att utveckla och genomföra verksamhet i KOD-centret, görs nu en satsning som delfinansierar två matematiklärares deltagande i ett forskningsprojekt som syftar till att fokusera på att utveckla digitalt undervisningsmaterial i form av lektionsmoduler.

Modulerna ska bl.a. bidra med omsorgsfullt utformade aktiviteter samt material till elever. De ska vidare beskriva vanliga svårigheter elever brukar uppvisa, ge lärare instruktioner och vägledning i att planera, genomföra och utvärdera undervisningen.

Detta kommer bland annat att ge stöd för implementering av nödvändiga arbetssätt för framgångsrik undervisning inom ramen för KOD-centrets uppdrag att sprida kunskap och förmågor kring programmering i skolan.

Ansvarig: Jonas Langell

Lundbyskolan arbetar sedan tidigare med ett antal processer för att skapa en gemensam grund för skolan. Skolan har arbetat fram ett nuläge, skolans verksamhetsidé, ledningsdeklaration och format en verksamhetsplan för läsåret 2017/2018. Skolans prioriterade utvecklingsområden har planerats och formen för arbetet är kollegialt lärande som är en ständig pågående process.

I och med detta ser man nu ett behov av att vidareutveckla och skapa en samlad elevhälsa på skolan. Syftet är att utvecklingsarbetet ska binda samman elevhälsouppdraget och lärandeuppdraget. Elevhälso-uppdraget handlar inte bara om elevernas kunskapsutveckling utan också elevernas utveckling i övrigt.

Skolan har som ansvar att hantera såväl elevers lärande som deras hälsa, och elevernas hälsa har stor betydelse för deras skolprestationer, välbefinnande och möjlighet att fungera i skolans sociala miljö och ska nu, genom denna satsning, få processtöd/handledning i detta.

Ansvarig: Ann Forsberg

Vivallaskolan årskurs 7-9 (från ht-18 Nikolaiskolan) och dess elevhälsa arbetar systematisk med att främja skolnärvaro hos eleverna men har identifierat ett behov av större insatser inom området.

Därför kommer man att satsa på att anställa en specialpedagog med ett inriktat uppdrag på skolfrånvaroproblematik, vilken också i sitt uppdrag ska samarbeta med Kompassen på Centralt skolstöd.

Ansvarig: Marianne Mustonen

Läs mer på Pedagog Örebro: Satsning på att minska ogiltig närvaro

Förskolan Kastanjen har utarbetat en Örebromodell för jämlik förskola och kommer nu att vidareutveckla denna modell för förskolor, att använda som stödmaterial i utvecklingsarbetet kring normkreativitets- och jämlikhetsfrågor.

Modellen baseras på bland annat barnkonventionen, diskriminerings­grunderna samt läroplanen och är till för att inspirera fler förskolor till ett fördjupat arbete med allas lika värde, mänskliga rättigheter, likabehandling och bemötande. Detta leder i sin tur till att barnen blir trygga individer med god självkänsla.

Förutsättningarna för att utveckla denna modell är att två projektledare tillika pedagoger är anställda på deltid för att arbeta med att utveckla och implementera modellen inom andra förskolor.

Gå till Örebromodellens webbplats!

Läs mer på Pedagog Örebro: Örebromodellen - för en jämlik förskola

Ansvarig: Annika Johansson

Senast uppdaterad:

Publicerad:

Kontakta Pedagog Örebro

Kontakta Örebro kommuns servicecenter

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Vardagar kl. 8–16.30

Besöksadress: Näbbtorgsgatan 10

Öppettider: Vardagar kl. 10–16

E-post till servicecenter

 servicecenter@orebro.se