Hur kan den praktikutvecklande forskningen utvecklas?

Förhoppningen med dagen var att diskussionerna skulle ge idéer om hur man kan stärka den praktikutvecklande forskningen i regionen och framöver utveckla fler ULF-projekt som utgår från förskolors, skolors och lärarutbildningens behov.

Tre frågor stod i fokus på workshopen:

• Hur ser vi till att behoven i skolor och förskolor blir utgångspunkten för den praktikutvecklande forskningen?
• Hur skapar vi ett större engagemang för och spridning av praktikutvecklande forskning vid de medverkande förskolorna och skolorna, vid andra förskolor och skolor och i lärarutbildningen?
• Hur får vi bättre hållbarhet i samverkan runt den praktikutvecklande forskningen?

Diskussionen skedde i blandade grupper för att få med olika perspektiv på frågorna. Här är några saker som framkom:

• Dra nytta av att vi ser på forskning från olika håll (praktik–akademi). Detta är något som kan bidra till att skapa komplementaritet och få till ett jämlikt förhållande i projektet.
• Paketera resultaten på ett sätt som är lättillgängligt. Ett sätt kan vara att beskriva projektet i bloggform istället för att "vänta på resultatet".
• Samförfatta forskningsartiklar. Om resultatet tar formen av en forskningsartikel så skulle den kunna samförfattas av deltagande lärare och forskare och publiceras i ForskUL (https://forskul.se). Som verksam lärare kan det vara lättare, såväl inför ens egna kollegor som andra skolor, att lyfta en artikel som man själv är medskapare till. Det blir inte lika perifert om man själv är med som författare.
• Aktivera studenterna som resurser för – och deltagare i – praktikutvecklande forskningsprojekt.
• Arrangera konferenser där forskare och deltagare gemensamt presenterar sina projekt för varandra.
• Öka forskarnas praktiklitteracitet, förmåga att förstå och kommunicera på ett sätt som gör projekten begripliga för alla.
• Tänk team istället för individ. På så sätt blir projektet mindre sårbart om/när en deltagare eller forskare av någon anledning lämnar.
• Designa projekten för många användningar (cykler). Istället för “början-slut”, skapa processer snarare än engångsprojekt. På så sätt kan nya personer successivt involveras i utvecklingsarbetet.

Projektledaren för ULF på Örebro universitet, Ann Öhman, var mycket nöjd med workshopen:

– Efter den här dagen blir jag verkligen stärkt i ULF-tanken. En massa bra idéer har kommit fram som vi kommer arbeta vidare med.

Tanken är att ULF ska bli en permanent nationell satsning 2025. Än har dock inte regeringen fattat det definitiva beslutet.

ULF är uppdelat i fem noder, där Örebro ingår i den östra. Där ingår bland annat Katarina Arkehag som är förvaltningsdirektör för Förskole- och grundskoleförvaltningen. Ann Öhman från Örebro universitet är också nyligen invald i den nationella gruppen för ULF. Så Örebro finns bra representerat och tankar från workshopen kommer tas med till dessa sammanhang.

/Mikael Kindgren och Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro