Bokblogg: Literacy – i familj, förskola och skola

Boken Literacy – i familj, förskola och skola, är skriven av Carina Fast som är filosofie doktor i pedagogik. Hon är även literacyforskare. Carina Fast har lång erfarenhet av att undervisa på lärarutbildningen om barns läs- och skrivutveckling.

Bokblogg

Boken är uppbyggd på ett lättfattligt sätt kring sju olika barn som man får följa mellan de är 4- 7 år, både i hem och förskola/skola. Fokus ligger på att beskriva vilken typ av texter och språk som de olika barnen möter under de år då så mycket hos oss formas. Textvärldar är ett begrepp som används i boken och syftar på alla typer av text, i olika sammanhang som ett barn möter, och själv deltar i att skapa.

Boken är ett viktigt verktyg för blivande pedagoger, kanske speciellt de som tänker arbeta inom förskola och grundskolans tidigare år. Att ha kunskap om hur mycket det är möjligt att hjälpa ett barn att utveckla sitt språk, sin språkförståelse och att läsa och skriva – det är kanske det viktigaste en lärare kan göra?

Förståelse av omvärlden

Literacy är ett begrepp som innebär en förståelse av omvärlden. Ett barn som ser mamma eller pappa läsa en bok, tidningen, ser bokstäver på mjölkpaketen, blir läst för vid läggdags, lyssnar på musik, ser på film osv gör att barnet får en inkörsport till den kultur barnet växer upp i. De här vardagliga inslagen som man inte ens tänker på, utan det bara finns där, utvecklar barnets tidiga förståelse för språk. I boken får man läsa om barnens olika förutsättningar och hur dessa tas (eller inte tas) tillvara av pedagogerna på deras förskolor och skolor. Alla barnen har viss literacy med sig in i den pedagogiska verksamheten men alla får inte samma möjligheter att fortsätta utvecklingen på bästa sätt. Skälet är att personalen kunde ha en specifik metodik eller planering och om barnens egen process inte stämde överens med pedagogernas idéer, togs inte barnens kunskaper tillvara.

Ett begrepp som kanske inte alla känner till är scaffolding, som kan översättas med det svenska ordet stöttande. Det handlar om hur äldre syskon kan visa yngre hur man tex spelar tv-spel eller leker skola. Det yngre barnet lär sig utan att veta om det. Det äldre barnet är en ”stötta”, en hjälp tills man kan helt själv. Även vuxna är stöttor, både föräldrar och pedagoger och det får vi aldrig glömma bort.

Bilder kan vara till stor hjälp

Boken hanterar olika frågor som exempelvis digitaliseringen, hur den påverkar literacyn, vilken hjälp små barn har av att tidigt lära sig från olika medier, se bilder, höra musik, höra språket osv. Ibland talas man om begreppet multimodala texter, vilket är ett begrepp för att man tar in innehåll från både text och bilder. Sinnena samarbetar, visual literacy. Speciellt för läsare som håller på att lära sig, kan bilder vara till stor hjälp. Vuxna tycker ibland att barn bara ska koncentrera sig på texten men det kan vara feltänkt. Barnen lär sig bättre om de får alla de hjälpmedel som finns: ”symboler, ord och meningar får en mening i förhållande till det sammanhang som de finns i” (s.116) – egentligen säger det sig självt, ändå är det vanligt att pedagoger inte tänker på detta eller ser det som en möjlighet.

För mig som arbetar på gymnasiet var sista kapitlet med uppföljning av barnen, hur de ser på sig själva och sin framtid, mycket intressant. När man som specialpedagog ibland får kartlägga en ungdoms läs- och skrivbakgrund kan man stöta på så många olika saker. Det är viktigt att komma ihåg att i princip allt ett barn utsätts för och kanske framför allt inte utsätts för, påverkar barnets utveckling. Detta gäller i hög grad literacy. Språkliga brister man ibland ser hos barn och ungdomar kan ha haft sin start just tidigt i ålder och ju äldre man blir desto svårare och tyngre kan det bli att överbrygga dessa.

/Lena Lyckhäll, specialpedagog, Virginska skolan

Senast uppdaterad: 4 mars 2019

Publicerad: 4 mars 2019
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?