”Varför gör vi det vi gör när vi gör det och är det, det bästa sättet att göra det på?”

Vi var många som blev mycket inspirerade efter föreläsningen med Anna Karlefjärd om Skolverkets nya allmänna råd om betyg och bedömning. Jag och min kollega Emma Kallin har reflekterat tillsammans kring denna tänkvärda föreläsning. Det blir läsårets första blogginlägg!

Nytt läsår och nya uppstartsdagar har passerat. På en av våra studiedagar fick vi i vårt skolområde (Brunnsskolan, Mariebergsskolan, Adolfsbergsskolan, Mosjö skola och Vintrosa skola) en föreläsning om betyg och bedömning med Anna Karlefjärd. Hon pratade om detta med utgångspunkt i det nya Allmänna rådet för betyg och betygsättning och tryckte på begreppen balans och stimulans.

Syftet med föreläsningen var att skapa medvetenhet kring det nya rådet och hur det förväntas påverka oss och vårt bedömningsarbete. Anna Karlefjärd är lärare, forskare och arbetar på uppdrag av Karlstads universitet och Skolverket. Hon har varit med och skrivit det Allmänna rådet om betyg och bedömning. Vi var många som var väldigt inspirerade efter föreläsningen. Jag och min kollega Emma Kallin har reflekterat tillsammans kring denna tänkvärda föreläsning. Det blir läsårets första blogginlägg.

”Vi forskare trodde aldrig att lärare skulle hålla i styrdokumenten så hårt.” (Christian Lundahl, Vetandets värld P1)

Det centrala innehåll skulle vara en fingervisning men istället blev det i många fall något som petades in i matriser för att hinnas med och bockas av. Men vi behöver komma ihåg att läroplanen består av två delar, vi har ett värdegrundsuppdrag och ett kunskapsuppdrag. Kunskapsuppdraget tar ibland över och lärare vågar knappt åka pulka längre, nämner Anna. För skojs skulle letar Emma och jag i läroplanen för att hitta lite exempel på att vi med gott samvete kan åka lite pulka också.

Kapitel 1

Skolans värdegrund och uppdrag

Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska även sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

God miljö för utveckling och lärande

”Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära.”

Kapitel 2

2.1 Normer och värden

”Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang.”

Centralt innehåll, Fysik

Kraft och rörelse

”Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor.”

Anna pratar vidare om vårt bedömningsuppdrag och att det handlar om att utveckla undervisningen för att alla ska lära så mycket som möjligt. Det nya allmänna rådet vill skifta fokus från kunskapskrav till undervisning. Vi fastnade lite extra för några saker som vi listar nedan:

- Både formativ och summativ bedömning behövs. Anna menar att den allmänna uppfattningen har blivit att det formativa är rätt och den summativa är fel och lite fult, vilket vi kan känna igen oss i. Det formativa behöver också bli ett förhållningssätt, inte bara en lösryckt metod. Hur blir det för eleverna? Att bara härma en annan skola eller lärare utan att ”göra om det till sitt” eller anpassa efter grupp, fungerar sällan bra. Det misstaget har vi båda gjort och lärt oss av som nya lärare. Vi anser att det måste bli genuint för att fungera på bästa sätt och då behöver vi också förstå den metod vi väljer att använda oss av.

"Vad är nästa mål"?

- Anna tog upp frågeställningen, får man säga grupp när vi har en skola som ska vara individanpassad? Om vi känner individerna och vet var de befinner sig så kan vi ta bra beslut för gruppen? Eller? Både jag och Emma börjar diskutera alla de extra anpassningar vi gjort på gruppnivå som vi tycker gynnar hela elevgruppen.

- Elever behöver också få en chans att vila i sin framgång då och då. Vi behöver inte hela tiden jaga på ”Vad är nästa mål?”

- Det var en tankeställare/påminnelse att höra Anna prata om att centralt innehåll kan behandlas på väldigt olika tid, exempelvis under någon lektion eller flera veckor. Vissa delar kan vi jobba ytligt med och andra fördjupa oss i. Vad är bäst för elevernas förståelse? Detta gör att vi diskuterar kring att vi kan anpassa ännu mer efter elevers intresse och behov för att de ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsinhämtning utan att vi ”jagar” centralt innehåll.

- Det jag som lärare sett och hört är lika mycket värt som om det finns nedskrivet i ett prov. Dessutom behöver eleven få visa vad den kan i rätt kontext för just hen. Vi behöver bedöma rätt saker på olika sätt, bedöma rättvist och låta alla visa sina kunskaper på bästa sätt. Eleven kanske kan, men inte hela tiden i alla sammanhang. All tillgänglig information om elevers kunskaper ska användas vid bedömning.

- Lär sig eleverna det vi lär ut? Om inte så behöver vi fundera över vår undervisning … Det tänker vi ofta på och försöker reflektera kring.

”Hur vet vi det vi vet när vi vet det och hur vet vi det?”

- Kunskapskraven behöver mätas mot en förväntad åk 1 nivå, åk 2 nivå osv. Elever ska få ett omdöme om nuläget och det man arbetat med fram till omdömet skrivs. Det ska bedömas efteren förväntad nivå. Det behöver finnas en progression i det vi gör. Skriftliga omdömet handlar alltså om JUST NU. Vi bör föra dessa samtal på våra skolor och tydliggöra för föräldrar vad och hur vi bedömer.

- Vi ska också ha dokumentation som någon annan förstår, vet var den finns och någon annan ska också kunna tolka den. Om jag slutar, var finns då dokumentationen? Vid exempelvis ett lärarbyte så behöver det vara tydligt. Något som väcker många tankar hos oss är just dokumentation.

Det är en diskussion som vi kommer fortsätta på skolan, i arbetslaget. Hur dokumenterar vi lagom mycket och rätt saker? Vi behöver inte hela tiden jaga bevis utan kunna anteckna ”Jag har sett att hen… Jag har hört att hen …” och datum. Vi ska inte heller behöva dubbeldokumentera i olika system.

Anna Westerholm, chef på läroplansavdelningen, om det nya rådet kring betyg och betygssättning:

”Lärares professionella yrkeskunnande behöver få mer utrymme i betygssättningen ... Vi vill se en förflyttning av fokus i skolsverige till att lita på lärarnas professionella yrkeskunnande om bedömning och betygssättning”

”Dubbeldokumentation tar värdefull tid för lärarna som de istället kunde använda till att planera och genomföra undervisning.”

(29 oktober 2018, www.skolverket.se)

Vi håller också med Anna Karlefjärd om att vi behöver få/ta tillbaka vårt självförtroende som lärarkår. Vi behöver få känna att vi är litade på och våga stå för att vi kan vårt uppdrag. Inte helt lätt, men kanske är nya rådet om betyg och bedömning från skolverket en liten start?

Vi ser fram emot att få diskutera detta mer tillsammans med våra kollegor i skolområdet.

Kom ihåg! Vi kan det här, var trygg i din roll!

Ha en fin början på detta läsår.

/Emma Carlström

@kunskap_gladje_trygghet

Emma Kallin

@largladje

Här hittar ni Skolverkets Allmänna råd

Föreläsning: Stimulans & Balans -Med bedömning i fokus Anna Karlefjärd augusti 2019, Örebro

Senast uppdaterad: 2 september 2019

Publicerad: 2 september 2019
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?