Så jobbar vi med utvecklingssamtal

Jag tycker själv att det är spännande att höra hur andra jobbar med olika saker, exempelvis utvecklingssamtal, och hur skolor försöker att lösa det på ett smidigt sätt. Så därför kommer mitt blogginlägg denna gång ge er en liten inblick i hur vi gör på Brunnsskolan och hur just mitt årskurslag löst det detta läsår.

En tecknad figur som går uppför en trappa.

En av de saker som jag tycker är så fantastiskt med att jobba som lärare, är att se eleverna lära sig nya saker eller se när de plötsligt kan något som tidigare varit svårt. Jag tycker att det är otroligt viktigt att försöka få eleverna att tro på sin egen förmåga för att kunna lära sig nya saker. Att få dem att förstå att det du inte kan idag, det kan du imorgon om du försöker och tränar bit för bit tillsammans i samspel med andra och med stöd av oss lärare. På utvecklingssamtalen är det väldigt roligt att se de flesta så stolta över att få visa upp vad de lärt sig och ibland att få visa dem svart på vitt vilka framsteg de gjort.

I början av terminen

På Brunnsskolan genomför vi terminens utvecklingssamtal i början av varje termin. Vi har valt att lägga samtalen i början av varje termin under tre veckor för att kunna arbeta med målen under terminen. Under dessa veckor utgår alla pedagogiska träffar, arbetslagsträffar samt att våra fritidspedagoger har färre arbetslagsträffar för att kunna stötta upp och vara delaktiga i genomförandet.

I samarbetet med hemmet ska vi främja elevers personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare, enligt Skolverket. Vi ska uppväga skillnader i elevers förutsättningar att ta till sig det vi lär ut. I den Individuella utvecklingsplanen (IUP) som upprättats en gång per läsår skrivs även eventuella extra anpassningar under terminen. Det innebär att den aktuella IUP:n ska utvärderas vid det andra samtalet dvs på vårtermin. Extra anpassningar bör utvärderas oftare för att se att det ger önskat resultat. Informationen och målen ska grunda sig på elevens utveckling i förhållande till läroplanen. Vi ska däremot stötta eleverna att nå så långt som möjligt och inte nöja oss med att de exempelvis nått kunskapskraven i årskurs 3, vad blir nästa steg?

Tre lagmedlemmar, tecknade.

En styrka att jobba i lag

Vi i mitt årskurslag, som består av lärare, fritidshemspersonal och elevassistenter, har beslutat att genomföra samtalen under tre heldagar. Årskurs 1 är uppdelade på tre avdelningar men vi lärare samplanerar och gör samma saker i alla tre klasser. Vi har organiserat samtalen så här en gång tidigare och upplevde att det fungerade väldigt bra för eleverna, lärarna och de pedagoger som sedan ska fortsätta att arbeta på fritids på eftermiddagen. Vi hade också möjlighet att involvera vår idrottslärare. Vi har avdelningsmöten varje fredag med lärare och fritidshemspersonal. Då samtalar vi bland annat om hur vi kan stötta olika elever under hela skoldagen, mest socialt men även kunskapsmässigt. Det gör att vi får en inblick i elevens hela skoldag och kan ha med oss det inför samtalen.

Planering

Första utvecklingssamtalsveckan förberedde jag samtalen, utvärderade och tittade på nästa steg för att eleven ska utvecklas vidare. Jag förberedde förslag på nya mål och skickar hem ett underlag som fylldes i hemma. I år hade vi valt ett material från Fröken Anna (@frokenannaw på Instagram). Vi redigerade om dem så att materialet skulle passa oss och vår årskurs.

Jag brukar sträva efter att det som tas upp på samtalet inte ska komma som en stor nyhet eller tas med förvåning. Min önskan är att vårdnadshavare ska känna att de har möjligheten att ta del av sitt barns utveckling fortlöpande. Vi har valt att lägga upp pedagogiska planeringar och bedömningarna under terminens gång. Vi gör alltså oftast en pedagogisk planering per område som sedan bedöms och publiceras. På ItsLearning kan föräldrar gå in och se vad vi gör och sedan hur vi bedömt. De flesta föräldrar följer också klassernas aktiviteter på Instagram och kan i många fall samtala hemma om det vi gör och få en inblick i vad deras barn lärt sig eller har kvar att träna på.

Genomförande och efterarbete

Andra samtalsveckan hade vi lärare en hel dag var med samtal. De samtal jag inte hann på min heldag la jag sedan ut under veckan. Sista veckan använde jag till efterarbete och för att göra i ordning elevernas ”mina mål” mapp där de får material för att träna på just sina mål under terminen.

Vi hade precis som förra gången samtalen 3 dagar på raken. Den lärare som hade samtal använde då sitt klassrum, vilket underlättar eftersom vi ofta haft svårt att hitta samtalsrum när alla samtal varit igång samtidigt på eftermiddagarna. Eleverna hade idrott ett pass varje dag och sedan två olika lektioner med de två lärare som är kvar i elevgrupp tillsammans med fritidshemspersonal och elevassistenter. I år hade vi lektioner med till exempel Läsdax, skrivuppgifter och Bingel-uppgifter.

Vi har ju en timplan att förhålla oss till. Det löste vi genom att använda exempelvis tiden vi har FRIS (fritids under skoltid), 50 min/vecka samt att varje vecka ligger det lite extra undervisningstid utlagt på schemat. Vi tar även idrottslektioner dessa dagar. Det var så vi fortfarande fick ihop så att vi följer timplanen.

Fördelarna med att organisera utvecklingssamtalen så här är enligt oss bland annat att:

  • vi har samtal med de flesta eleverna under dagtid då de är pigga istället för eftermiddagar då de redan är trötta efter en hel skoldag.
  • alla pedagoger upplever att de båda verksamheterna inte påverkas lika mycket av långdragna veckor med utvecklingssamtal.
  • vi behöver inte ta upp delar av fritids lokaler varje eftermiddag för samtal.
  • lärarna kan planera bättre kvalité på lektionerna istället för att ha en topp i arbetsbelastningen under flera veckor. Nu hinner vi lärare förbereda, genomföra och göra efterarbete med en rimlig arbetsbelastning.
  • vi får till ett bra samarbete med fritidshemspersonal och elevassistenter, alla hjälps åt.
  • vi lärare får träffa alla 67 elever i årskursen under dessa 3 dagar. Vi är ju vanligtvis uppdelade på 3 avdelningar.

Nackdelarna är att det kan vara svårt att få ihop om många är sjuka under vårterminens samtal, både elever och personal. För oss fungerade det bra i år men det kan vara svårt att veta innan Vabruari kommer.

Vi hörs snart igen!

/Emma @kunskap_gladje_trygghet

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Senast uppdaterad: 18 mars 2019

    Publicerad: 18 mars 2019
    Hade du nytta av innehållet på den här sidan?