Så jobbar jag med stationsarbete

Mitt förra blogginlägg handlade om arbetsro och denna vecka så tänkte jag skriva om ett arbetssätt som jag också tycker främjar arbetsro men även arbetsglädjen i klassrummet, stationsarbete.

Det här är något som jag utvecklar och lär mig mer om hela tiden. Vi i mitt arbetslag kommer på nya sätt att använda stationer på som gynnar eleverna och deras lärande. Jag vill dela med mig lite av det arbetet i dagens blogginlägg och kanske inspirera någon som ännu inte provat på…

Det finns många fördelar med att arbeta med stationer i olika ämnen. Några av dem är att jag tycker att det är lättare att nå alla elever så att de kan utmanas på sin nivå men även för att befästa något vi arbetar med på olika sätt eller träna samarbete och resonera. Eleverna kan även arbeta enskilt om dagsformen kräver det men oftast i par eller mindre grupper beroende på hur man lägger upp stationerna. Jag upplever också att jag får mer aktiva elever och att de flesta verkligen gillar det här arbetssättet. Det blir ett inkluderande och ett varierande arbetssätt. Vid varje byte så får eleverna dessutom en liten paus, vilket gör att de blir mer uthålliga.

Några exempel på hur man kan lägga upp stationsarbete

Vissa gånger kanske man bara vill ha två stationer.

Station 1

En ganska självgående station eller där eleverna lätt kan fråga varandra eller arbeta i par.

Station 2

En mer utmanande station där jag som lärare finns som stöd.

I min elevgrupp har eleverna då kunnat vara ca 30-40 minuter på stationen innan byte.

Jag har exempelvis haft läsförståelsekort på olika nivåer på den ena stationen, som lite mer självgående arbete. På den andra stationen har eleverna fått skriva en berättelse på lärplatta, som de redan planerat.

Material finns hos @lararenellybonner och i min Dropbox.

Andra gånger kanske man har fler stationer. Mina elever har länge fått arbeta med stationer under mattelektionerna ca en gång i veckan. Då har jag ibland gjort så att jag ställt fram mycket material som de redan är introducerade för. Sedan har de, i par/grupper, som jag delat in dem i, hämtat material och arbetat en stund med innan de bytt. Då är det mer valfritt och eleverna bestämmer själva hur länge de arbetar med varje sak. Det har fungerat väldigt bra och eleverna håller sig till de ramar vi bestämt. Just när det gäller att träna begrepp så tycker jag att det varit väldigt bra att jobba i par och använda ”sant eller falskt” kort med begrepp, memory med begrepp/förklaring samt olika matteormar. Då har lärandet blivit mer lustfyllt när de ”nött” begrepp.

Många gånger så har jag ställt fram 5-6 stationer som innehåller det jag vill att de tränar på, exempelvis för att befästa det vi arbetar med just nu. När vi gör så på mattelektionerna så börjar en halva med till exempel ett arbetsblad. De får då arbeta i par eller enskilt samt att de oftast hinner göra klart något de ej hunnit under veckan. Den andra halvan delas in i par och går runt på de numrerade stationerna. De gånger jag inte numrerat stationerna så blir det lätt lite rörigt vid byte, så ett tips är att numrera dem om man har fler än två.

(1) ”Smälla flugor” (2) ”Matteormar” (3) "Mattedomino" (4) "Tre i rad" (5) "Begreppsmemory"

En station kan finnas i två eller flera nivåer eller med flera olika val inom samma område. Matteormarna har jag gjort i många olika svårighetsgrader och även domino och ”smälla flugor” (som finns i min Dropbox).

Jag har behövt träna eleverna in i detta arbetssätt. Jag har fått vara tydlig med vad som förväntas av dem, hur de ska röra sig runt i klassrummet och vilken ljudvolym man kan ha för att alla ska få arbetsro. Senaste tiden har vi använt oss av classroomscreen för att bland annat hålla koll på tiden och visa förväntad ljudnivå.

Andra exempel på material till mattestationer är ”Sant eller falskt”, kort med problemlösning, mönster, begrepp eller olika mattepussel. En favorit hos mina elever är ”Hoppa tallinjen”. Tallinjen finns att hitta i läromedelskataloger.

I årskurs 1 hade vi stationer med finmotoriska övningar och färdighetsträning på exempelvis bingel.se, elevspel.se eller skolplus.se. Ibland hade vi blandade stationer med läsförståelse, pedagogiska spel på lärplatta, matematik och finmotorisk träning som att till exempel pärla.

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.

Skolans uppdrag är att främja lärandet där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper.

… utveckla förtrogenhet med matematiska begrepp…

(Lgr11 , 1 Skolan värdegrund och uppdrag)

Likvärdighet betyder att eleverna genom undervisningen och betygssättningen ska ha samma chanser att gå vidare, exempelvis till nästa nivå i utbildningssystemet, som elever i andra skolor.

Däremot betyder inte likvärdig likadan eller likformig.

(Allmänna råden, Betyg och betygssättning 2018)

En hel del av materialet vi använder har jag hittat hos kollegor på Instagram men jag har även gjort material själv efter min elevgrupps intresse och önskningar. Hoppas att du hittat lite ny inspiration!

Vi hörs snart igen!

/Emma

@kunskap_gladje_trygghet

Om det är något särskilt som du vill att jag bloggar om så kan du skicka ett mejl till emma.frisk.carlstrom@orebro.se

Missa inte Anna och Philips podcast från den 24/10 där Emma pratar om hur hon skapar en sund delakultur på sociala medier och på sin skola! Avsnittet hittar du här!

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Senast uppdaterad: 4 november 2019

    Publicerad: 4 november 2019
    Hade du nytta av innehållet på den här sidan?