Hur jag skapar en inkluderande miljö och ett bra lärandeklimat

I år har jag tagit över en ny klass och innan jag tog över klassen funderade jag mycket över hur jag skulle kunna skapa bästa förutsättningarna för att få eleverna att lyckas på väg mot kunskapskraven i åk 3. Jag ville ta lärdom av tidigare år och jag funderade på hur jag skulle kunna skapa en inkluderande miljö och ett bra lärandeklimat.

Jag tror verkligen på att goda relationer och ett bra lärandeklimat är förutsättningar för lärande. Det är självklart också så att vi som lärare behöver ha goda ämneskunskaper, att vi utgår från styrdokument samt att utbildningen ska vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet precis som det står i skollagen.

Mina tankar i detta blogginlägg vilar också på forskning jag tagit del av under årens lopp och mycket på beprövad erfarenhet. Jag provar mig ständigt fram, lyckas och lyckas mindre bra och lär mig något nytt. Jag reflekterar över det som gått bra och gör mer av det som fungerat bra.

Relationer och lärandeklimat

För mig är relationer bland de viktigaste förutsättningarna för lärande som sagt. Relationer med eleverna, mellan eleverna men också goda relationer med elevernas vårdnadshavare och mina kollegor. Som jag skrivit om tidigare så tror jag att trygga vårdnadshavare bidrar till trygga elever och jag tror mycket på att information och öppenhet kan vara nycklar till att skapa dessa relationer med vårdnadshavare. En av vägarna för mig är mitt Instagramkonto.

Jag vill bygga mina relationer genom att vara genuin, visa omtänksamhet, visa intresse för eleverna, vara nyfiken på dem och genom låta dem vara delaktiga efter ålder och mognad. Jag brukar försöka sätta ord på delaktighet så att de vet när de är med och påverkar, för det är inte alltid lätt att veta i de lägre årskurserna som jag jobbar i just nu.

Det är så viktigt att försöka se alla elever under en dag och bekräfta eleverna för den de är och i sitt lärande. Det gäller att hitta sätt att se varje elev och hitta sätt att stärka dem på i alla möjliga olika situationer som uppkommer. Vissa saker händer i stunden och andra måste vara genomtänkta och förutbestämda.

Jag brukar fundera över vad som fungerar för just mig i relation till just den eleven eller elevgruppen det gäller. Jag använder mig till exempel av individuella hälsningar hej och hej då, detta för att se alla och vara personlig med alla elever. Små justeringar i bemötande av en elev eller av arbetssätt kan ibland vara nyckeln till att nå fram eller att få eleven att känna sig sedd.

För att kunna finjustera behöver jag också känna eleven och ha en god relation till eleven.

Instagram-bild

Bland annat dessa konton har förenklat de individuella hälsningarna så att det är lättare att minnas.

Ibland finns det stora behov av att få en helhetsbild. Med det menar jag att jag behöver se eleven genom andras ögon och i så många olika miljöer och situationer som jag har möjlighet till. Då är det bra att ha ett nära samarbete med fritidspedagoger och vårdnadshavare för att få en samlad bild. Jag försöker även ta hjälp av elevhälsan (anonymt eller med vårdnadshavares tillåtelse) för att se hur de kan hjälpa mig att få syn på vad som blir svårt för eleven för att sen reflektera över hur jag kan förändra mitt bemötande eller min undervisning och prova mig fram. För att kunna genomföra en inkluderande och individualiserad undervisning krävs så mycket kunskap om sina elever. Att få lyckas är glädje.

Mycket inspiration från kollegor och på sociala medier

Jag tror som sagt på att ha en nära relation till eleverna och vara personlig med mina elever men inte privat. Jag vill visa att jag tror på mina elever och tycker om dem. Jag vill även att de ska veta att jag tycker om mitt jobb och jag sätter också ord på allt detta. Många saker ska genomsyra allt vi gör och det ska kännas men mycket måste också vara uttalat för att eleverna ska få syn på det. Till exempel frågan, ”Vet du om dina lärare tror att du kommer nå målen?” Svaret blir ofta att ”kanske, det känns så, jag tror det`”. Det ska kännas så men eleverna behöver också höra oss säga det. Jag vill också visa på elevernas framsteg, hur vi lär tillsammans och visa vad som är nästa steg att ta.

Värdegrundsarbetet är en stor dela av att skapa goda relationer med elever och mellan elever. Jag försöker hitta sätt att arbeta förebyggande och främjande med just den elevgrupp jag har och skapa ett tillåtande och förlåtande klimat. Att ha konfliktfritt är inte för mig ett realistiskt mål utan istället att eleverna ska ha strategier för att hantera känslor eller situationer som uppstår. En hel del bra tips och inspiration får jag av mina kloka kollegor men mycket finns också att hitta på sociala medier. Oppetklassrum.se har till exempel ”vänskapssamtal”. Det är frågekort med elevnära situationer där man kan prata om hände och kändes. Många som gör material som detta kopplar det till läroplansmål och jag försöker att vara noga med att se till att det är förankrat i läroplanen och att det passar in i den plan jag eller skolan har. Jag anpassar det till min klass och gör om det till mitt. Jag frågar också ofta om vad de ska göra på rasten, låter eleverna ha massage (om de vill), har samarbetsövningar, ”kärleksstolen”, pratar om vad som är snällt att säga/göra osv.

Jag är tydlig med vad jag förväntar mig och strävar efter att ha god struktur i och utanför klassrummet, vara respektfull och även kräva respekt, ha höga förväntningar, visa vägen och jag vill få eleverna att vilja följa. Här kommer genuin in igen. Det blir genuint när jag får göra om saker till mitt. Jag måste äga det jag gör. Om jag är tydlig med ramar, förväntningar och struktur så påverkar det lärandeklimatet. Jag tänker då på allt från lektionsstruktur, samtalsstruktur till trivselregler som skapas i klassrummet. Eleverna ska sällan behöva fundera på vad som gäller. Jag tittar också med jämna mellanrum på vad som kan förbättras i klassrummet för att hjälpa eleverna med god struktur och arbetsro, till exempel placering av bänkar, var de hämtar material och hur jag kan minska ”springet”.

Hur du ser på dig själv och din roll?

Tror du att du är viktig för att få elever att lyckas och motiveras, att det du gör har stor betydelse för hur det blir för eleven? Eller anser du som jag förvånat kunde få höra när jag blev lärare ”du betyder inte så mycket för dina elever och de kommer inte minnas dig om några år”? Jag är övertygad om det förstnämnda att det jag gör påverkar väldigt mycket. För att inte låta mig överväldigas av det ansvaret som det innebär så är samarbetet jag skrev om ovan viktigt, samarbetet med vårdnadshavare, kollegor och elevhälsan. Vi jobbar tillsammans med elevens bästa i fokus.

För att fånga eleverna så använder jag mig av mitt kroppsspråk, olika röstlägen och mimik. Jag är spontan i min undervisning och agerar ofta på responsen jag får från eleverna och anpassar lektionerna efter hur jag ser att det utvecklas. Jag gillar att jobba med samspelet som blir när eleverna blir engagerade och det som uppstår i spontana samtal med eleverna och mellan eleverna. Men det gäller verkligen att jag vet vad jag vill att eleverna ska få med sig när lektionen är slut och se till att hålla rätt kurs. Jag tror också på att våga använda humor och bjuda på sig själv. Men man måste också vara seriös. Det både fångar elever och ger dem lust och motivation. Motiverade elever skapar ett bra lärandeklimat. Eleverna behöver också sätta det de lär sig i ett sammanhang eller ha en mottagare för det de gör för att hitta motivation. Vad som motiverar eleven kan jag lättare upptäcka om jag har en god relation till eleven och känner dem väl.

Har höga förväntningar

Jag har höga förväntningar på mina elever men försöker hitta olika sätt för att stötta dem utan att lotsa dem genom uppgifter. Det är viktigt att alla elever utmanas för att känna sig motiverade. För att veta hur mycket jag kan förvänta mig och hur mycket jag kan utmana varje elev så måste jag både ha koll på kunskapsnivån men också ha en god relation med eleven. Även här gäller det att finjustera ibland. Jag pratar alltid med mina elever om vad rättvist är. Att rättvist för mig är att ge alla det de behöver, inte att alla får samma sak.

våg med böcker

Det finns så många saker att tänka på i vårt komplexa yrke. Det jag skrivit om idag är något jag verkligen brinner för. Det är något som är svårt och som kräver mycket av mig som lärare men vinsterna är många både för mina elever och för mig. Men som jag brukar säga till lärarstudenter, ingen lärare genomför alltid perfekta lektioner i perfekta lärandeklimat. Oftast blir det bra och det gäller att reflektera över varför det blev bra och bygga på det. Men ibland blir det mindre bra och då får man förändra och förbättrar till nästa gång.

Några saker jag brukar ha med mig för att skapa en bra lärandeklimat:

  • Visa engagemang och glädje
  • Skapa relationer och en pedagogisk allians.
  • Låta eleverna lära av varandra och tillsammans genom att fånga upp tankar, frågor, idéer och samtal. Vi använder ofta till exempel EPA.
  • Få eleverna att tro på sig själva och låt dem veta att jag tror på dem.
  • Se alla elever varje dag, ett sätt att göra det är genom personliga hälsningar varje morgon.
  • Vara tydlig i mitt ledarskap, det skapar trygghet.
  • Ha en tydlig struktur i klassrummet men också i kapprum, matsal osv. Försök att se till att eleverna är sysselsatta när de kliver in i klassrummet med tex startuppgifter.
  • Strö lite humor när det passar.
  • Använd hela mitt kroppsspråk, mimik och min röst.
  • Våga prova nya saker och lära med eleverna, var påläst men våga prova tillsammans. Det får ofta även eleverna att i andra situationer våga utan att vara rädda för att misslyckas. Vi lär ju i samspel med andra.
  • Många saker måste kännas men också uttalas, ett exempel på det är att eleverna ska känna att jag tror på dem. Det ska genomsyra allt jag gör men jag vill också med ord tala om det för dem och sätta ord på att jag tror på dem.
  • Göra upp klassrumsregler tillsammans och ge konkreta exempel på dessa. Hur är man en bra kompis till exempel? Vad gör en bra kompis? Vad säger en bra kompis? Prata om vad som hände i konflikter men prata också känslor och alternativa beteenden till nästa gång.
  • Arbeta förbyggande och främjande med trygghet och våga sätta ord på det som händer i klassrummet utan att värdera.
  • Våga öppna upp mitt klassrum för studenter, skolledare, kollegor, elevhälsa eller forskare. Det är otroligt utvecklande!
Emma

Senast uppdaterad:

Publicerad: