Ämnesplaner för en bra struktur och en god kvalité

Jag upplever att en tydlig struktur och en god planering ökar kvalitén på undervisningen, underlättar arbetsbördan och skapar utrymme för att kunna vara kreativ vid lektionsplanering. När jag la upp på min lärarInstagram att vi arbetat med våra ämnesplaner på studiedagen i april så hörde många av sig och var nyfikna på hur de såg ut och hur vi arbetade. Därför kommer det nu ett blogginlägg kring detta.

När Lgr 11 kom så hade vi mycket ämnesprat och vi påbörjade ämnesplaner som ett utav sätten att ta oss an den nya läroplanen. Det arbetet har sedan fortsatt under åren och vi har flera gånger reviderat och gjort om dokumenten från exempelvis löpande text till tabeller men även reviderat innehållet. Vi började med NO och SO och fortsatte sedan med fler ämnen.

Att ha en ämnesplan är extra värdefullt när vi får nya kollegor. Det blir tydlig för dem hur vi arbetar och var de ska ta vid, exempelvis om de börjar hos oss mitt i en termin. Även årskurs 4-6 har dessa ämnesplaner. Den tydliga strukturen gynnar även förutsättningarna för våra elever att nå målen i årskurs 3.

Revidering utifrån utveckling och förbättringsområden

Vi har reviderat planerna genom åren eftersom vi utvecklas och ser förbättringsområden. Men de har även reviderats på grund av att timplanen förändrats samt att förskoleklassen fick en egen del (2016) med syfte och centralt innehåll. Nu innehåller de flesta av våra ämnesplaner även förskoleklassens centrala innehåll. Det hjälper oss att få en röd tråd och en bra progression från förskoleklass upp till årskurs 3. Det ska vara ett levande dokument som revideras kontinuerligt efter behov.

Vi har valt att fördela det centrala innehållet på årskurserna. Alla centrala innehåll är kopplade till kunskapskraven, men kunskapskraven syns inte här utan vävs in i den pedagogiska planeringen för området. En hel del av det centrala innehållet finns med som en progression från årskurs 1–3. Ett exempel på detta är i SO ”Livsfrågor med betydelse för eleven…” som finns med i alla tre årskurser. I årskurs 3 lämnas även utrymme för repetition av de områden man behöver. I vissa ämnesplaner har vi skrivit med tips och idéer på exempelvis material, hemsidor eller filmer.

Bild från ämnesplanen i SO

Utdrag ur ämnesplanen i SO för årskurs F-3

När vi påbörjade arbetet hade vi samlat på oss några exempel från olika skolor och inspirerades av dem. Men jag tror att det är viktigt att göra arbetet med skolans ämnesplaner i det egna lärarlaget för att man ska äga innehållet. För oss har det varit värdefullt och lett till bra diskussioner och reflektioner.

När vi planerar läsåret utgår vi ifrån ämnesplanerna. Vi planerar vi upp terminerna utifrån antal veckor och det schema vi har, som baserat på timplanen. Då har vi en god struktur och koll på vad vi ska arbeta med under året.

Schema

Exempel på ett schema efter timplanen i åk 1.

Varje ämne läggs i en veckoplanering för läsåret. Vi som arbetar i F-3 ingår i ett årskurslag som samplanerar för att alla elever i årskursen ska få med sig samma saker. I årskurs 1 har valt att läsa NO och SO i block och har då räknat ut hur många veckor vi läser respektive ämne. Vi tittar sedan igenom hur många veckor vi har och fördelar det centrala innehållet i varje ämne beroende på hur mycket tid vi bedömer att varje område behöver.

Exempel på ett schema

Exempel på en veckoplanering i SO och NO.

När det är dags för ett nytt område så gör vi i årskursen en gemensam pedagogisk planering och en överskådlig lektionsplanering som vi sedan kan använda när vi anpassar efter våra lärarpersonligheter och elevgrupper. Vi försöker vara noga med att inte ”sväva ut” utan hela tiden återkomma till den pedagogiska planeringen och målen med området vi arbetar med. (Se exempel på en pedagogisk planering här!) (pdf, 94.6 kB) Eftersom vi vet vilka områden vi ska arbeta med under terminen/läsåret så är det lätt att hålla utkik på exempelvis sociala medier och samla på sig material, tips och idéer.

Exempel på pedagogisk planering och Utdrag ur en lektionsplanering (grovplanering) för ett område.

Utdrag ur en lektionsplanering (grovplanering) för ett område.

Alla pedagogiska planeringar samlar vi på skolan i en bank där man kan titta och inspireras av de befintliga planeringarna.

Sammanfattningsvis

  • Vi utgår från en ämnesplan med centralt innehåll
  • Därefter gör vi en grovplanering för året dvs en veckoplanering utifrån timplanen
  • För varje område gör vi sedan en pedagogisk planering och en gemensam lektionsplanering som jag som lärare slutligen planerar upp varje enskild lektion från.

Om du vill läsa mer om det centrala innehållet så kan du även ladda hem kommentarmaterialet från skolverket.se till respektive ämne.

Vi kommer att fortsätta att arbeta med våra ämnesplaner och förbättra dem efter våra behov och lärdomar vid utvärderingar.

Hoppas att du fått med dig något användbart!

/Emma

@kunskap_gladje_trygghet

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Senast uppdaterad: 6 maj 2019

    Publicerad: 6 maj 2019
    Hade du nytta av innehållet på den här sidan?