Extra anpassningar och formativ bedömning som ett led till ökad måluppfyllelse

Inledningsvis har vi valt att reda ut begreppen ”extra anpassningar” och ”formativ bedömning”. Därefter har vi skapat ett fiktivt fall som man kan använda för att få stöd kring hur man kan strukturera arbetet kring elever i liknande situationer.

Extra anpassningar

Stöd i form av extra anpassningar är olika sätt att göra undervisningen mer tillgänglig. Det måste inte fattas några formella beslut för att göra anpassningar, personalen kan göra dessa inom ramen för den ordinarie verksamheten. Det är dock viktigt att dokumentera de extra anpassningar som görs. Detta för att de skall kunna användas i ett eventuellt senare skede inom elevhälsan eller om de extra anpassningarna leder till ett beslut om särskilt stöd (beslutas av rektor och dokumenteras i ett åtgärdsprogram).

Några exempel på extra anpassningar

• ett särskilt schema över skoldagen
• ett undervisningsområde förklarat på annat sätt
  
• ett särskilt schema över skoldagen
• ett undervisningsområde förklarat på annat sätt
• extra tydliga instruktioner
• stöd att sätta igång arbetet
• hjälp att förstå texter
• digital teknik med anpassade programvaror
• anpassade läromedel
• någon extra utrustning
• extra färdighetsträning
• enstaka specialpedagogiska insatser. (skolverket 2019)

Formativ bedömning

Formativ bedömning innebär att information om var en elev befinner sig i förhållande till undervisningens mål används av eleven för att fokusera sina studier, och av läraren för att anpassa sin undervisning.

Frågor till stöd för elev och lärare i detta syfte är:

• Vilka är målen med undervisningen och hur kan det se ut när de nås?
• Hur ligger eleven till i förhållande till målen och hur skapar jag situationer som låter mig få reda på det?
• Vilken återkoppling ger bäst hjälp till eleven att gå vidare och vilka förändringar i min undervisning hjälper mig att gå vidare?
• Eleverna behöver förstå syftet med undervisningen och målen behöver vara tydliga och relevanta för undervisningssituationen.
• Det är viktigt att eleverna får lära sig förstå skillnader i kvalitet mellan olika prestationer. Diskutera och värdera exempel på arbetsprestationer med eleverna eller arbeta fram bedömningsexempel tillsammans med eleverna.
• Den formativa bedömningen är en del av undervisningen. Det är viktigt att utforma undervisningen så att både du och eleverna ser hur och i vilken utsträckning eleverna har lärt eller förstått, det vill säga var de befinner sig i förhållande till målen. Kvaliteten på de uppgifter som eleverna arbetar med eller de frågor du ställer avgör om och hur eleverna får möjlighet att visa sina kunskaper och därmed vilken information du får tillgång till.
  

• Utifrån den information du samlar in om elevernas kunskaper kan du ändra planeringen och undervisningen för att bättre möta elevernas behov och förutsättningar. (skolverket 2019)

Fallbeskrivning

En elev inskriven i gymnasiesärskolan har en intellektuell funktionsnedsättning samt en autismspektrum diagnos. Eleven har god närvaro, såvitt man vet goda kamratrelationer och trygga hemförhållanden. Eleven har svårt att tillgodogöra sig innehållet i undervisningen, har svårt att komma i tid och därmed klara kunskapskraven”.

Som första åtgärd bestämmer sig arbetslaget för att följa eleven extra noga under en period (kartläggning). Kartläggningstiden beror på omständigheterna, viktigt att inte vänta för länge innan man sätter in åtgärder. Syftet med kartläggningen är att få en större insikt kring elevens styrkor och utmaningar. Vad kan det finnas för orsaker till att eleven har svårt att nå kunskapskraven? Nedan följer exempel på extra anpassningar i relation till de utmaningar som tagits upp i fallbeskrivningen.

Eleven har svårt att passa tider efter raster

Personalen märker att eleven har behov av något som hjälper hen att komma i tid efter rasterna. Det händer ofta att personalen får hämta eleven i korridoren eller ute på skolgården.

Personalen kommer överens om att som extra anpassning hjälpa eleven att sätta ett alarm på mobilen. När larmet går är det dags att gå in i klassrummet.

Exempel på andra hjälpmedel:

• Timstock i olika fysiska utföranden
• Timstock som app

Eleven har svårt att påbörja en arbetsuppgift

Personalen märker att eleven ofta blir sittande utan att påbörja den uppgift hen blivit tilldelad. Personalen måste fundera på vad det kan bero på. Har eleven svårt att påbörja nya uppgifter generellt eller är det så att eleven inte förstått vad hen ska göra?

För att reda ut detta bestämmer man att en personal sitter med eleven när en arbetsuppgift skall påbörjas. Räcker det med att personalen uppmuntrar eleven att påbörja arbetet? I så fall tyder på att eleven har svårt att komma igång. Om eleven trots uppmuntran ändå inte kommer igång kan det bero på att eleven inte förstår vad som förväntas av hen.

Eleven verkar ha svårt att förstå uppgiften

Om det finns misstanke om att eleven verkar ha svårt att ta till sig uppgifter kan man tänka sig att använda/prova flera olika lösningar.

• Tydliggöra uppgiften med hjälp av bilder (Symwriter/Widget go)
• Bryta ned uppgiften i delmål
• Låta eleven få uppgifter upplästa (Inläsningstjänst, Legimus, Skolstil etc) Idag finns många läroböcker inlästa och i digital form.
• Få uppgiften förklarad för sig muntligen
• Anpassa uppgiftens utförande, men med samma mål (individanpassad undervisning)
• Låta en kamrat förklara uppgiften (kamratlärande, gynnar både givare och mottagare)

Eleven tappar fokus efter ca 20 minuter

Personalen märker att eleven oftast inte orkar arbeta mer än 20 minuter. Efter det får eleven svårt att sitta still och man märker tydligt hur fokus avtar.

• Lägg in en eller flera korta pauser där eleven kan återhämta sig
• Genomföra enklare kroppsövningar (klassrumsgym) för att få tillbaka energi.
• Anpassa uppgiften så att den inte tar mer än ca 20 minuter att genomföra. Detta kan vara extra bra eftersom eleven då får känna att hen lyckas, får genomföra uppgiften. Eftersom eleven har svårt att starta uppgifter kan det bli påfrestande för eleven att behöva påbörja samma uppgift många gånger.
• Märker man att eleven ofta tappar fokus och har svårt att komma igång igen, är det ett tecken på att arbetspassen är för långa alternativt för svåra, eller en kombination av båda. Man behöver då justera längden på passen alternativt svårighetsgraden, möjligen båda.

Formativt arbetssätt i relation till fallbeskrivningen (formativ bedömning)

Vad visade den kartläggning som personalen genomförde inledningsvis i arbetslaget? Var står eleven i relation till kunskapskraven? Kan man utesluta faktorer såsom trasiga hemförhållanden, mobbning etc? Hur arbetslaget arbetar vidare med anpassningar och formativa metoder är naturligtvis beroende av vad arbetslaget observerat men vi menar att följande punkter på något vis bör ingå i det fortsatta arbetet:

• Tydliggörande/konkretisering av kunskapskraven (man kan inte nå målen om man inte vet vilka de är). Rent konkret kan det innebära att läraren har ett par tydliga mål för varje lektion (vad). Dessutom går läraren igenom vilka moment som skall avhandlas för att nå målen (hur). Läraren har i slutet av lektionen/temat en diskussion med eleven kring målen och om de kan anses vara uppfyllda (resultat). För att tydliggöra kunskapskraven kan man använda sig av olika digitala och eller fysiska hjälpmedel som hjälper eleven att förstå vad som förväntas av hen. Exempel på hjälpmedel kan vara bildstöd, symwriter/widget go, eller genom att helt enkelt rita på tavlan (sociala berättelser). Läraren behöver vara öppen för att målen kan nås på många olika sätt.
• Personalen behöver hitta arbetsuppgifter som är motiverande/intressanta för eleven. Eleven har förmodligen lättare att nå kunskapsmålen om hen kan relatera till innehållet. I valet av arbetsuppgifter bör man utgå från elevens intressen och styrkor.
• Om kartläggningen visar att eleven har behov av något eller några hjälpmedel bör man försöka tillgodose dessa (inte vara rädd för att prova något nytt).
  

• Ge eleven generell och frekvent feedback på vad eleven lyckas väl med och vad eleven kan behöva fokusera mer på.
• Skolpersonal behöver arbeta ämnesövergripande för att hjälpas åt vid bedömningar, dels i detta ärende men även generellt. Kollegial samsyn är viktigt för att hjälpa eleven att nå kunskapsmålen. Elevers kunskaper är inte alltid knutna till vissa ämnen eller klockslag. Eleven kan visa relevanta kunskaper närsomhelst och i vilka situationer som helst. Då gäller det att de uppmärksammas, därför är det viktigt att elevassistenter, fritidspersonal och andra görs delaktiga i processen.

Avslutning

Vi har i denna artikel försökt att tydliggöra begreppen ”extra anpassningar” och ”formativ bedömning”. Avsikten har varit att genom en fallbeskrivning skapa en större förståelse för hur extra anpassningar och formativ bedömning kan användas i praktiken. Artikeln är skapad inom ramen för gymnasieskolornas förstelärarnätverk. Tidsaspekten gav inte utrymme för en mer djupgående artikel men vi hoppas att den ändå kan komma till nytta.

/Lammin Jensen-Nytting, Martin Rengman, Förstelärare inom Gymnasiesärskolan, Örebro kommun.