Bokblogg: Tillgängligt lärande i förskolan – vad det är och hur man gör, av Ann S. Pihlgren

Jag har läst boken Tillgängligt lärande i förskolan, av Ann S. Pihlgren. Boken är utgiven 2021. Författaren är fil.dr, lärarutbildare, förskole- och skolutvecklare. Hon har arbetat som förskolechef och rektor, förvaltningschef och kvalitetsutvecklare för förskola och skola. Hon har tidigare skrivit flera böcker om bland annat undervisning i förskolan.

Den här boken handlar om att tillgängliggöra lärandet för alla barn i förskolan. Att anpassa miljön så att alla barn kan känna sig delaktiga, lära sig och utvecklas. Ann S. Pihlgren lägger fokus på den fysiska, sociala och pedagogiska miljön. Hur de som viktiga pusselbitar bidrar för att åstadkomma utveckling och lärande. Boken kan med fördel användas som underlag för kollegialt lärande då den är uppbyggd och följer en arbetsgång och ett processarbete.

Viktigt att all personal aktivt medverkar

Författaren menar att en förutsättning för tillgänglighet är att rektor stöttar en positiv och inkluderande grundinställning i personalgruppen. Att samarbeta med vårdnadshavare och barn. En av de viktigaste förutsättningarna menar Pihlgren är att all personal är aktivt och medverkar till utveckling av inkludering och tillgänglighet. Det kan till exempel vara att undervisningens arbetsformer förändras och utvecklas. Personalen behöver kanske fundera över motiven till sina val och bortval i undervisningen. Vilka stämmor hörs, vilka barn får påverka undervisningen med sina intressen och vilka barn som inte får göra det i lika hög grad.

Ytterligare en sak att ta i beaktande när man skapar en tillgänglig miljö är att det handlar om tillgänglighet för samtliga barn, inte enbart för de som behöver mer stöd än andra. De som visar hög kompetens och förmåga behöver också utmaningar för att kunna gå vidare i sin utveckling. (s 48)

Många tips och fördjupande workshops

I boken går författaren igenom fysisk, social och pedagogisk tillgänglighet i varsitt kapitel med fördjupande workshop till varje kapitel.

Boken ger många tips hur man kan skapa strukturer och tillgänglighet i den fysiska-, sociala- och pedagogiska miljön. Den handlar även om att personal, i de anpassningar och den tillgänglighet som görs, även måste göra en plan för hur hjälpmedlen och stödet ges och utvecklas så att barnet blir alltmer kompetent i sin fysiska miljö.

Om barn inte utmanas kommer de snarare att bli uttråkade och tappa intresset. I en barngrupp som inte utmanas i sitt lärande eller i sina lekar finns det också en risk att det uppstår social spänning – man kan alltså riskera att skapa det man försöker undvika. Det hjälper alltså inte att enbart arbeta med det sociala klimatet. Lärandet och utvecklingen av kunnandet, färdigheter och förmågor måste samtidigt vara i fokus. (s 100)

Författaren menar att den personal som lyckas bäst med att stötta i miljön, för barn med funktionsnedsättningar av olika slag, arbetar med olika strategier och arbetsverktyg som de kan komma att använda. De organiserar så att målen blir tydliga för barnen, de skapar en lärandegemenskap, tar hänsyn till barnens behov i undervisningen och använder barngruppen som läranderesurs.

Andra organisatoriska områden också viktiga

I slutet av boken skriver författaren om fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Pihlgren menar att det finns andra organisatoriska områden personal behöver tänka igenom som förhållandet mellan undervisning, lärande och vila. Både lärande och undervisning är kognitivt ansträngande aktiviteter menar hon. Hon menar vidare att undervisning behöver fredas för att barn och vuxna ska koncentrera sig. Undervisning och lärande måste även varvas med vila för att göra annat och låta hjärna bearbeta kunskapen enligt författaren.

Jag tycker att Pihlgrens bok är intressant och som fördjupar tankarna kring tillgänglig lärmiljö, vad det är och hur man kan göra. Boken passar att läsas av all personal i förskolan och kan som tidigare skrivits användas i hela personalgruppen i kollegialt utvecklingsarbete. Det finns många reflekterande frågor att fundera kring i sin egen praktik men också att observera och analysera både individuellt i liten diskussionsgrupp och i stora diskussionsgrupper.

Det som är bra för vissa barn är oftast bra för alla barn. (s 121)

/Åsa Oskarsson Särnholm, rektor på Villekullas förskola

Senast uppdaterad:

Publicerad:
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Tack för ditt svar!

Tack för ditt svar!