Bokblogg: Romanläsning i praktiken – Samtala och skriva om litteratur i skolan

En bok som säger sig innehålla konkreta tips för att planera och genomföra läsprojekt i klassrummet och samtidigt är förankrad i forskning, relaterar till styrdokumenten och förbereder eleverna för nationella prov. Det låter som en dröm för stressade svensklärare på högstadiet och gymnasiet, och faktum är att omslaget till boken Romanläsning i praktiken – Samtala och skriva om litteratur i skolan, skriven av Carl-Johan Markstedt och Martin Sandberg håller vad det lovar.

Bokblogg

Markstedt och Sandberg är lärare och läroboksförfattare och det märks tydligt att de är stadigt förankrade i vardagen i klassrummet samtidigt som de har en förmåga att lyfta blicken och diskuterar litteraturens och läsningens betydelse för barn och ungdomar.

Boken är uppdelad i sju kapitel och börjar med att diskutera romanläsning i skolan utifrån kursplanerna i svenska på högstadiet och gymnasiet. En egen undersökning som författarna gjort redovisar ett hundratal svar från lärare på några platser i Sverige om hur de använder romanläsning i klassrummet och vilka böcker de läser. Vidare handlar kapitlen om hur några konkreta upplägg för romanläsning i klassrummet kan se ut. Först introduktionen av romanen, där fem olika förslag ges, etappläsning och kontinuerliga litteratursamtal under läsandets gång samt uppgifter och bearbetning av boken efter läsningen, både skriftliga och muntliga.

Att skapa förståelse

Ett avsnitt tar upp forskning omkring texttolkande litteratursamtal utifrån en avhandling som Eva Hultin, lektor vid Uppsala universitet, har skrivit. Där diskuteras tolkning och analys av text utifrån ett elevperspektiv. Att skapa förståelse för texten och möjliggöra för eleverna att uttrycka sina egna tankar och tolkningar. Där behandlas också olika typer av frågor som lärare ofta ställer till eleverna vid texttolkande samtal. Icke-retoriska, retoriska och sonderande. Hultin har undersökt detta genom klassrumsobservationer i sin avhandling.

Författarna ger som tidigare nämnts konkreta förslag på upplägg för litteraturläsning i klassrummet och kommer även med förslag om ett antal romaner och ger exempel på många olika titlar. Samtidigt poängterar de att det kan skilja sig och fungera på olika sätt beroende på klass eller ålder på eleverna. Inga pekpinnar, utan mer ett resonemang.

Västerländskt fokus

En invändning jag kan ha är att romanerna som ges som exempel i boken ofta är skrivna av europiska eller amerikanska författare och förlagda i de miljöerna, med några få undantag. Med en allt större del av elever i våra skolor som har annat modersmål än svenska och som ofta kommer från afrikanska länder eller mellanöstern borde det finnas exempel på böcker förlagda till den delen av världen då vi vet att kontext och kulturell igenkänning är viktigt för förståelsen. Författarna tar också själva upp den här problematiken helt kort.

Avslutningsvis konstaterar jag att den här boken är ett riktigt bra hjälpmedel för att organisera samtal om litteratur i skolan då den ger en hel del praktiska lektionstips och upplägg för ett lästema. Den väcker också tankar och ger inspiration till kollegiala samtal om läsningens och litteraturens betydelse för våra elever.

/Eva Eriksson, gymnasielärare i svenska och engelska på Grundvux.

Senast uppdaterad:

Publicerad: