Bokblogg: Riskfylld lek och undervisning, av Suzanne Axelsson

Meningen som fastnat i fler som läst denna bok, Riskfylld lek och undervisning, fastnar ju även hos mig: "Så säkert som nödvändigt, i stället för så säkert som möjligt." Suzanne Axelsson menar att risker finns överallt – det är hur vi hanterar dem som spelar roll. Vilken form av stöttning ger vi barnen när de hamnar i riskfyllda situationer? Det kan vara en önskan om att hoppa från den högsta stenen i skogen eller att vara yngst på förskolan och vilja utforska de små pärlorna. Hur bemöter vi vuxna detta? Vad får vårt val för konsekvenser?

Författaren ger konkreta råd till pedagogen som läser. Såsom till barnet som vill hoppa från högsta stenen så ger hon exempel på hur man kan samtala med barnen om att man kan hoppa från den minsta stenen först för att sedan hoppa från större och större. På så sätt lär sig också barnet att hantera känslorna som också uppstår i situationen.

Det finns frihet som väntar på dig på himlens vindar,
och om du frågar ’tänk om jag faller?'
’Men min älskling, tänk om du flyger?'
(Erin Hansson, 2014)

Jag fastnade länge på delen om att utmana sig och att ta risker innebär känslor såsom modig, vara rädd, vara nyfiken, utmana sig själv… etcetera. När man tar en risk utvecklar man en förmåga att hantera dessa känslor. En del riskfyllda lekar är svåra att hantera ibland. Suzanne Axelsson lyfter lekar som hon kallar Big bodyplay (brottningslekar, tumla runt lekar etc.). Hon menar att med rätt stöttning från en pedagog kan dessa lekar bli utvecklande för barnen.

Pedagogerna gör skillnaden

Men så lyfter författaren även det viktigaste: OSS PEDAGOGER! Det är vi som gör skillnaden i barnens vardag. Hur vi tänker och agerar påverkar vilken möjlighet barnen får till riskfyllda och lärande lekar och därigenom möjlighet till att också lära sig hantera och förstå sina känslor.

I introduktionen av boken finns en bild av en väv, där trådar går lodrätt och vågrätt. De lodräta trådarna/varptråden symboliserar leken, de vågräta/garntråden symboliserar förundran, nyfikenhet, glädje, kunskap, fantasi, interaktion, risk, tid, reflektion och lyssnade. Ju mer lek det är (ju tätare varpen är) desto stabilare och mer hållbart blir tyget, menar Axelsson. Den här boken fokuserar på garntråden om risker, men i texten lyser även de andra trådarna igenom. Författaren lyfter exempel från flera länder och från flera andra forskare. Hon lyfter flera exempel från anjiplay-playförskolor i Kina, där man utarbetat en verksamhet med 130 förskolor som har som pedagogisk idé om att lek uppfattas som djupt, oavbrutet engagemang i en aktivitet efter eget val och kännetecknas av upplevelser av glädje och risktagande. Hon lyfter också exempel från Danmark och Nya Zeeland.

Jag som har mitt hjärta i Reggio Emelias filosofi känner igen mig i mycket i dessa exempel och i de tankar som Suzanne Axelsson lyfter fram. Det blir ett interkulturellt litterärt möte i boken, som sätter människan/barnet och leken i centrum. Boken genomsyras också av en människosyn med djupare syn på lärande och undervisning, som ger mycket utrymme till eget reflekterande.

Värd att läsa flera gånger

Då jag både hann se en massa reklam och goda omdömen om den här boken innan jag läste den, så var mina förväntningar skyhöga. Jag hoppades på en bok med andra synvinklar än det jag läst tidigare och att få en ny bok i min bokhylla som jag gärna läser flera gånger. Jag blev inte besviken alls. Den här är en keeper och när jag läst halva boken ville jag egentligen inte läsa mer, för jag hade tillräckligt att reflektera över. Den här boken kommer jag att läsa flera gånger och jag tror att det blir en sådan där bok som man kommer djupare och djupare in i ju fler gånger man läser den.

/Camilla Mellgren, Mejeriets förskola

Senast uppdaterad:

Publicerad: