Bokblogg: Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Bok på ett skrivbord

Författarna beskriver den verksamhetsutveckling som de varit med och genomfört på förskoleenheten HallonEtt i Jönköping. De har varit verksamma vid HallonEtts tre förskolor i ca 20 år i olika roller som pedagogisk handledare, förskolechef och även som ägare av förskolorna. Boken visar i teori och praktik hur verksamhetsutveckling kan gå till och är utifrån det intressant att läsa både för förskolechefer, pedagoger och annan personal som arbetar med utveckling av förskolans miljöer och arbetssätt.

När jag börjar läsa känner jag inte sedan tidigare till HallonEtts verksamhet och känner en nyfikenhet inför att få djupdyka i en verksamhet som kontinuerligt och systematiskt utvecklats under många år. Redan i förordet hajar jag dock till vid beskrivningen av verksamheterna.

HallonEtt består av tre förskolor, sammanlagt tio förskolegrupper. På enheten arbetar en barnskötare och resten är förskollärare. (s7).

Det de beskriver är en verklighet långt ifrån den många av oss känner igen med förskollärarbrist där det är mer vanligt att ha en förskollärare per avdelning och en större andel barnskötare. Det väcker frågor hos mig hur deras verksamhetsutveckling sett ut om personalförhållandena sett annorlunda ut och hur deras ”modell” fungerar och går att använda utifrån de personalförhållanden som råder på många av våra förskolor idag.

I första kapitlet beskrivs en modell av ett verksamhetssystem skapad av Yrjö Engeström*. Det är en teoretisk och abstrakt modell som gör att mitt första intryck av boken blir att den är tung och svårläst. Det är dock värt att lägga lite tid på att förstå modellen då den går igen i alla kapitel som ett teoriankare för de olika delarna i verksamhetsutvecklingen. När jag läst färdigt boken så kan jag se modellens fördelar och betydelse. Den känns viktig då den visar att alla förändringar vi gör hänger ihop, påverkar varandra och kräver ytterligare förändringar. Modellen beskrivs som ett analysverktyg som delar upp verksamheten i olika delar eller ”noder”.

Alla noder påverkar varandra… Detta innebär att om en nod förändras kommer det att påverka de andra noderna i systemet... Det uppstår spänningar som kräver att handlingar måste förändras i en annan nod för att förändringen ska bli möjlig och hållbar. (s17)

Den verksamhet som författarna beskriver, som växer fram på deras förskolor, är Reggio Emilia-inspirerad och förankrad i olika teorier kring bl a ledarskap, värdegrund, barns lärande, kollegialt lärande, samverkan med föräldrar och övriga samhället. De olika delarna beskrivs i de kapitel som följer i en bra blandning av teorier, författarnas egna tankar och konkreta exempel från verksamheterna. Här finns många tankar att ta med till vardagen för att utveckla i den egna verksamheten.

En del som inspirerar mig är den tydliga organisation för kollegialt lärande genom olika mötesplatser och den tydliga tidsstruktur som gäller för APT och reflektionstid på förskolorna.

Vi ville att det skulle finnas tid till att möta kollegor i olika konstellationer. Genom att organisera för kollegiala mötesplatser ville vi pröva att bygga ett system där förskollärarna kunde mötas och samtala, för att ges möjlighet att få syn på sin likhet och olikhet.

Vår erfarenhet är dock att när kollegialt arbete inte är tydligt strukturerat, går mycket tid till att diskutera strukturer i stället för innehållet i verksamheten på den lilla gemensamma tid som finns. (s69)

Det här känner jag igen och det är bra att få läsa deras beskrivning av hur de, rent konkret, organiserar sig för att skapa bra möjligheter för kollegialt lärande i olika grupper.

Författarna beskriver även hur de vill att förskolan ska bli en intellektuell arbetsplats där det finns en kultur av kunskapsinhämtande, reflektion och samtal. För att kunna skapa en sådan kultur organiserade förskolorna för gemensamma litteraturstudier.

Var och en skulle skriva ner tre intressanta citat som skulle delas med kollegorna. Dessa citat sammanställdes och skickades ut till alla, för att kunna inspirera och eventuellt bli användbart i reflektionsarbetet med den pedagogiska dokumentationen. (s122)

Det tar jag med mig till mina verksamheter och jag börjar här genom att dela ovanstående citat med er!


*Engeström, Y. (1987) Learning by expanding: an activity-theoretical approach to developmental reaserch. Helsinhi: Orienta-konsultit.

/Lina Pettersson, Utvecklingspedagog, Lundby Förskolor

Senast uppdaterad:

Publicerad: