Min uppsats - om identitetsfrågor i religionsundervisningen.
Det har varit lite tyst på den här bloggen. Jag är ledsen för detta, till hösten kommer jag försöka skriva ungefär ett inlägg per månad så att det blir lite kontinuitet. Den här terminen har jag skrivit mitt första examensarbete, vilket har inneburit en berg-och dalbana av känslor. Ja, ni som studerar vet ju hur det är.
Jag har dock förstått att lärosätena gör olika. På Örebro universitet skriver de blivande ämneslärarna två kandidatuppsatser/C-uppsatser; ett i varje ämne. Vid mitt lärosäte har de valt att göra det på ett annat sätt. Alla ämneslärarstudenter skriver två uppsatser i samma ämne (kandidat- och magister). De två uppsatserna ska dessutom bygga på varandra. Syftet är att vi ska bidra till den ämnesdidaktiska forskningen och att vi ska söka in till forskarstudier sen. Jag har ingen åsikt om vilket tillvägagångssätt som är bäst, men det är intressant att det kan se så olika ut.
I min undersökning har jag undersökt om fiktionstexter kan vara en resurs för ungas identitetsprojekt inom ramen för religionsundervisningen. Jag har också undersökt om det finns en didaktisk konflikt mellan religionskunskap som kunskapsförmedling och religionskunskap som identitetsstärkande. Studien är en systematisk litteraturstudie och kommer förhoppningsvis ge mig solid grund inför nästa arbete. I teorin har jag bland annat utgått i från litteraturvetenskap (Rosenblatt, Olin-Scheller), filosofi (Nussbaum) och sociologi/socialpsykologi (Giddens, Mc Adams).
Det finns väldigt lite forskning om användningen av fiktionstexter i religionsundervisningen överhuvudtaget, och forskning om fiktionstexter kopplade till identitetsutveckling i religionsundervisningen är praktiskt taget obefintlig. Inom amerikansk och brittisk religious education, som skiljer sig från Sverige genom att den är konfessionell, finns det forskning som visar på fiktionens, och den skönlitterära textens förmåga att skapa identifikation hos eleverna. I dessa kontexter handlar det i första hand om identifikation med karaktärer ur de religiösa urkunderna och fiktionstexter med tydligt religiöst tema. Som en del av identifikationen påbörjas en reflexiv process hos den unga, där hen internaliserar olika identitetsuttryck och gör dem till sina egna. Både Nussbaum och Giddens menar att berättelser/fiktion och förmågan att kunna skapa identifikation (för att på så sätt påbörja den reflexiva processen) är viktigt för att kunna leva i det moderna samhället, och utvecklas till en medborgare.
Utifrån detta skulle man kunna tänka sig att det inte finns några större hinder för att använda fiktionstexter i religionsundervisningen. Samtidigt visar undersökningar på att lärare i religionskunskap hellre fokuserar på fakta om de fem världsreligionerna och att många elever tycker om ämnet, men ogillar undervisningen. De stora frågorna om personlig identitet och livsåskådning är för svåra att hantera. Även om religionslärare skulle vilja jobba mer med identitetsfrågor i undervisningen, så är det svårt att säga när de skulle få tid att göra detta. Religionskunskap är ett litet ämne och det finns knappt något som får plats inom ramen för en kurs på 50 poäng. Ett annat problem är det didaktiska textvalet - vilka fiktionstexter ska man använda? Varför ska man använda dem? Hur hittar man texter som skapar identifikation hos eleverna? Kräver det att man som lärare är insatta i aktuell ungdomsfiktion, och när ska man i så fall få möjlighet att bli det?
Kort sagt kan man säga att min undersökning väckte fler frågor än den gav svar. Det är positivt. Några av svaren kommer jag försöka ta reda på i min D-uppsats som skrivs i höst. Om du som läser detta är religionslärare på gymnasiet och jobbar med skönlitteratur/fiktionstext i din undervisning i kombination med identitetsfrågor så får du gärna höra av dig. Jag vill kanske intervjua dig sen. fredrik.stillerud@orebro.se
Trevlig sommar!
/Fredrik Stillerud
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.