Vilken undervisning gynnar barnens språk- och kunskapsutveckling allra bäst?
I denna blogg kommer ni få följa vårt språk- och kunskapsutvecklande arbete inom ramen för FoU-programmet ”språkutvecklande förskola”. Vårt utvecklingsarbete sker i ett flerspråkigt perspektiv eftersom flertalet av barnen som går på förskola här i Vivalla har annat förstaspråk än svenska. Ofta är barnen enspråkiga när de börjar hos oss men blir flerspråkiga genom vår explicita språkundervisning. Dock finns det omständigheter som både underlättar och försvårar barnens språkutveckling.
Jag skulle kunna skriva spaltmetrar om flerspråkiga barns olika förutsättningar till att erhålla ett starkt första- och andraspråk men jag ska besinna mig och belysa utifrån ett perspektiv, nämligen familjens socioekonomiska status. Den socioekonomiska statusen kopplas till vårdnadshavarnas utbildningsnivå och här finns det stora skillnader i Vivalla. För enkelhetens skull exemplifierar jag med två ytterkanter: Vårdnadshavare med universitetsexamen och outbildade analfabeter. Den första gruppen tenderar att samtala mycket med sina barn vilket utvecklar förstaspråket samtidigt som närvaron i förskolan är hög eftersom föräldrarna arbetar. Den andra gruppens barn får inte samma språkliga stöttning hemmavid på förstaspråket samtidigt som närvaron i förskolan ofta sker ytterst sporadiskt.
Det kompensatoriska uppdraget är enormt
Helena Fintling
Betänk vilken skillnad hemsituationen gör för dessa barns förutsättningar att utveckla både ett starkt förstaspråk och svenska. Jag kan bara konstatera att Vivalla förskolors kompensatoriska uppdrag kopplat till det svenska språket är enormt, nästan oövervinnerlig.
Det finns mycket forskning om andraspråksutveckling och flerspråkighet men inte utifrån ett svenskt segregerat perspektiv.
Hur bör undervisningen bedrivas för bästa svenska språkutveckling för barnen, gör vi rätt idag och hur vet vi det? Det är frågeställningar som vi närmaste tre åren önskar få svar på genom vår medverkan i FoU-programmet.
Genom aktionsforskning som sedan analyseras med ett framtaget och beforskat analysverktyg ska vi förhoppningsvis komma fram till vilken undervisning som gynnar ”våra” barns språk- och kunskapsutveckling allra bäst.
/Helena Fintling
Läs gärna Erika Hoff för mer information om hur hemmiljön kopplas till språkutvecklingen.
Hoff, E. (2006). How social contexts support and shape language development. Developmental Review, 26(1), 55–88. https://doi.org/10.1016/j.dr.2005.11.002
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.
