Miljökonsekvensbeskrivning

Sammanfattning

En miljökonsekvensbeskrivning ska beskriva vilka följder som planen kan få vid ett genomförande. Vi har valt att beskriva positiva och negativa konsekvenser av ”förtätning”, det vill säga att vi bygger mer och tätare i staden så att fler människor kan bo och arbeta här. Motsatsen till förtätning är ”utglesning”, det vill säga att vi istället bygger staden så att den breder ut sig på mycket större yta. Utglesning innebär också att ny bebyggelse på landsbygden sprids ut över hela landskapet istället för att bygga vidare på de tätorter och byar som finns.

Detta kapitel beskriver också konsekvenser av en ny framtida järnväg mellan Stockholm och Oslo genom Örebro. I översiktsplanen föreslås att vi ska göra ett reservat för en möjlig sträckning för järnvägen. Flera alternativa sträckningar som har utretts beskrivs och deras negativa och positiva konsekvenser jämförs.

Inledning

Vad är en miljökonsekvensbeskrivning?

I miljöbalken (1998:808) 6 kap.11 § står att när en kommun upprättar en plan som krävs i lag eller annan författning, ska kommunen göra en miljöbedömning av planen för att se om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar 4 § står att en översiktsplan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och ska därmed miljöbedömas. I plan- och bygglagen (1987:10) 4 kap. står att översiktsplanens konsekvenser ska framgå i planen. Detta krav är överlappande med kravet från miljöbalkens 6 kap.11 § och därmed har Örebro kommun valt att slå ihop dessa krav till ett kapitel där båda redovisas tillsammans. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. I miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs både sociala, ekologiska och ekonomiska konsekvenser.

Att beskriva konsekvenserna av alla detaljer i en översiktsplan är omöjligt. Miljökonsekvensbeskrivningen ska enligt miljöbalken 6 kap. 13 § innehålla de uppgifter som är rimliga med hänsyn till planens innehåll och detaljeringsgrad. Därför har miljökonsekvensbeskrivningen avgränsats till några viktiga huvuddrag i översiktsplanen och dokumentet beskriver konsekvenser av dessa huvuddrag.

Sammanfattning av översiktsplanen

Översiktsplanen är kommunens viktigaste strategiska instrument för att redovisa hur man vill förvalta mark- och vattenresurser på lång sikt för att skapa ett hållbart Örebro. Syftet med översiktsplanen är att göra avvägningar och prioriteringar mellan olika allmänna intressen som ibland kan vara svåra att förena eller till och med vara motsägande.

Översiktsplanen består av den kommunomfattande översiktsplanen samt fem fördjupningar av översiktsplanen. För mer information kring översiktsplanens förhållande till andra planer, utgångspunkter etc., se kapitlen Om översiktsplanen samt Utgångspunkter. 

Örebro kommuns översiktsplan har ett cirka tjugofemårigt perspektiv. Planens generella drag är att

• förtäta befintliga tätorter (bland annat för att minska transporter)
• skapa blandad bebyggelse (komplettera byggnadstyper för att ge goda förutsättningar för ett integrerat Örebro)
• bevara och utveckla tätortsnära naturområden (bland annat för folkhälsan)
• skapa ett hållbart transportsystem genom satsningar på hållbara och utrymmessnåla trafikslag
• skapa fler arbetstillfällen genom att avsätta mark för företag i bra infrastrukturlägen (för att bland annat fortsatta satsningen på Örebro som logistikcentrum).

Avgränsning

Planmässig avgränsning – förtätning, utglesning och järnväg

Upplägget för denna miljökonsekvensbeskrivning är tematiskt, och har inriktats på tre områden som bedömts beröra ”betydande miljöpåverkan”:

• Förtätning av staden
• Utglesning
• Ny järnväg

Avgränsningen är gjord utifrån vilka större systempåverkande förändringar som gjorts mellan översiktsplanen som antogs 2010 och den nya översiktsplanen. Avgränsningen är också gjord utifrån förändringar och förhållanden där översiktsplanen har störst styrverkan, det vill säga de konsekvenser som är mest intressanta att beskriva på en strategisk nivå.

Motiv till att konsekvensbeskriva förtätning av staden

Med nuvarande årliga befolkningsökning på 1 500–2 000 invånare per år under kommande tjugofemårsperiod behövs nya bostäder, samhällsservice, offentliga rum, parker, grönområden och kommersiell service i kommunen. En bärande strategi i såväl översiktsplan 2010 som översiktsplan 2018, är att bebygga i eller intill befintliga bebyggelsestrukturer i kommunens tätorter. Motiven är att hålla staden tät och sammanhållen, hushålla med mark, utnyttja befintlig infrastruktur och möjliggöra för korta och hållbara transporter. En befolkningsökning på 40 000–50 000 invånare kommer dock att påverka kommunen väsentligt.

Motiv till att konsekvensbeskriva utglesning

En bärande idé i översiktsplanen är dels att prioritera planering och byggnation i utpekade utvecklingsområden, det vill säga relativt centrala utbyggnadsområden i tätort med hög täthet, dels att styra bebyggelseutvecklingen på landsbygden mot lägen med stor närhet till kollektivtrafik och service. I en kraftigt växande stad är bebyggelsetrycket högt både inne i staden och i områden i lättillgängliga och attraktiva lägen i dess närhet. Det finns överspillningseffekter (urban overspill) på landsbygden/i regionen som kommer att öka i takt med stadens tillväxt. Ett så starkt bebyggelsetryck som nu råder kan också föranleda exploatering med låg täthet på tidigare obebyggd mark i staden, därför att det anses vara lättare och snabbare att bygga ut än att förtäta i områden i befintlig struktur. Sammantaget innebär det en utveckling av glesa bebyggelsemönster (urban sprawl).

Motiv till att konsekvensbeskriva ny järnväg

Kommunen vill i översiktsplanen reservera mark för att möjliggöra en framtida kortare och snabbare järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Oslo via Örebro. Översiktsplanen som antogs 2010 innehåller ett stort antal järnvägsreservat från stambanan och västerut mot Karlskoga. Tack vare dessa har möjligheten att åstadkomma en ny järnvägsdragning behållits under många år. Ambitionen i den nya översiktsplanen är att frigöra marken från flera av dessa reservat. Samtidigt läggs ett nytt reservat från stambanan och österut mot Arboga. Sammantaget är förändringarna systempåverkande för översiktsplanen, och järnvägens markanspråk kan också förväntas ha betydande miljöpåverkan.

Planmässig avgränsning – översiktsplanens styrverkan

Det finns många miljöproblem och konsekvenser som översiktsplanen inte har någon styrverkan på, och som därför inte har inkluderats i miljökonsekvensbeskrivningen.

Översiktsplanen behandlar exempelvis inte miljökonsekvenserna av produktion och konsumtion för de produkter som transporteras och hanteras i Örebro, som den ju heller inte kan styra över.

Översiktsplanen styr inte över människors beteende utan ger till exempel bara förutsättningar för att resa hållbart med tåg, buss och cykel. Hur människor sedan väljer att agera är svårare att förutsäga.

Översiktsplanen redovisar Kommunfullmäktiges inriktning på hur kommunens mark och vatten bör användas i framtiden, men garanterar inget genomförande utan möjliggör en tänkbar framtida utveckling.

Planmässig avgränsning - övriga aspekter

Följande planeringsaspekter behandlas i översiktsplanen och har förekommit i diskussionerna inför avgränsningen av denna konsekvensbeskrivning. De bedöms inte ha en betydande miljöpåverkan på den strategiska översiksplanenivån men förtjänar en kortare beskrivning och motivering.

Vindkraft

Vindkraft är ett tema som beskrevs utförligt i miljökonsekvensbeskrivningen till översiktsplanen 2010. Det riksintresse för vindbruk som har tillkommit i kommunen efter 2010 står inte i konflikt med kommunens översiktsplan. Kommunen pekar nu inte ut några särskilda områden som lämpliga för vindkraft och vi ser heller ingen hög utbyggnadstakt av vindkraften i kommunen.

Handel

Handel är ett tema som beskrevs i miljökonsekvensbeskrivningen till översiktsplanen 2010, bland annat med anledning av att nya ytor för externhandel då pekades ut.

I denna översiktsplan pekas inga ytterligare externhandelsytor ut och ställningstaganden i översiktsplanen styr primärt utvecklingen av handel till stadskärnan och Marieberg, som pekas ut som regionala handelsområden. Boglundsängen liksom Aspholmen med flera betraktas snarare som handelsområden med kommunal räckvidd. Därutöver finns ställningstaganden för utveckling av stadsdelscentrum, och ny dagligvaruhandel styrs till bostadsnära lägen.

Trafik

Transportsystemet är ett tema som beskrevs i miljökonsekvens­beskriv­ningen till översiktsplanen 2010.

I takt med förväntade befolkningsökningar kommer trafiken också att öka. Både översiktsplanen från 2010 och denna översiktsplan betonar förtätning av staden, mindre tätorter och hållbara stråk utanför tätort, samt prioritering av gatuutrymme till förmån för de hållbara transportslagen. I denna översiktsplan förtydligas planerna för utveckling av huvudcykelstråk och planen skapar förutsättning för utveckling av kapacitetsstark kollektivtrafik (till exempel BRT). Därmed möjliggörs en utveckling som inte bedöms få en betydande miljöpåverkan. Inga för trafiken systempåverkande förslag finns i planen, annat än ny järnväg som behandlas för sig.

Översvämning

Det finns nya planeringsunderlag för översvämning som gett frågan stort fokus de senaste åren. Översiktsplanen innehåller ställningstaganden om hur olika typer av ny bebyggelse ska bedömas i förhållande till översvämningsrisk. Med hjälp av riskkarteringar för höga flöden i vattendrag har förslag på nya utbyggnadsytor kunnat anpassas utifrån översvämningsrisk. Den på grund av klimatförändringar ökande risken för skyfall måste beaktas både vid förtätning och utbyggnad av nya stadsdelar, genom att till exempel planera för grönytor som kan ta emot regnvattnet. Till sin hjälp har kommunen nytt planeringsunderlag i form av en skyfallsriskkartering för staden.

Ras- och skredrisk

Länsstyrelsens underlagsmaterial för ras- och skredrisk i Örebro län har varit ett underlag vid framtagandet av föreslagna utbyggnadsytor i översiktsplanen. Vi bedömer inte att risken med ras och skred är så pass påtaglig att något utbyggnadsområde i översiktsplanen behöver tas bort eller justeras ytterligare. Vid detaljplanering studerar vi dock risken närmre på lokal nivå.

Riksintressen

Riksintressen är exempelvis vägar, naturområden och kulturmiljöer som anses ha sådan funktion eller sådant innehåll att det gör dem nationellt betydelsefulla. Översiktsplanen innehåller inte förändrade ställningstaganden eller andra förslag som kan medföra sådan skada på ett riksintresse att det behöver behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen. Undantaget är järnvägsreservatet som passerar riksintresse för vattenförsörjning, vilken konsekvensbeskrivs i detta dokument. Riksintressena och kommunens inställning till dessa behandlas i kapitlet Riksintressen.

Ekosystemtjänster och biologisk mångfald

Ekosystemtjänster är tjänster som naturen ger oss människor, som till exempel insekters pollinering, vattenrening via våtmarker, reducering av partikelhalter och växthusgaser, samt bildandet av bördig jord. Grunden för alla ekosystemtjänster är den biologiska mångfalden. Det finns många hot mot den biologiska mångfalden, både globalt och lokalt i våra städer. Markanvändningsplaneringen för staden har som princip att värna ekosystemtjänster med fokus på:

• ”grodans landskap” – vattenmiljöer för vattenrening, minskad översvämningsrisk, minskad övergödning, ökad biologisk mångfald och estetiska/sociala värden
• ”fjärilens landskap” – blommande marker för ökad biologisk mångfald, pollinerande insekter och estetiska/sociala värden
• ”sångfågelns landskap” – lövträd och lövskogsmiljöer för ökad biologisk mångfald, bättre ljudmiljö, bättre lokalklimat med skugga och luftkvalitet, samt estetiska/sociala värden.

Översiktsplanen reserverar mark i kartan för naturen och dessa funktioner. Därmed ger översiktsplanen förutsättningar för att betydande miljöpåverkan på dessa ekosystemtjänster kan undvikas.

Jordbruksmark

I Örebro kommun används en stor andel tätortsnära skog i rekreationssyfte, vilket gör att vi tvingas ta en större andel jordbruksmark i anspråk för bebyggelse.

Vi har gjort en analys av hur stor andel av den framtida nya bebyggelsen som är planerad på jordbruksmark vilket ger en grov uppskattning enligt följande tabell.

För att begränsa bebyggelsen på jordbruksmark förespråkar vi förtätning av befintlig bebyggelse. Kommunen ska också göra en utredning om framtida livsmedelsförsörjning för att få ett bättre underlag att bedöma jordbruksmarkens betydelse.

Geografisk avgränsning

Vår geografiska avgränsning grundar sig på vilka frågor som vi bedömt som de viktigaste, det vill säga förtätning och utglesning samt järnvägsreservat för snabb tågförbindelse mellan Stockholm och Oslo genom Örebro kommun. Utifrån dessa har vi bedömt att översiktsplanen kan påverka hela regionen, även om den primära geografiska avgränsningen för miljökonsekvensbeskrivningen är Örebro kommun.

Tidsmässig avgränsning

Planens tänkta genomförandetid är cirka tjugofem år, det vill säga till och med år 2040, och därför beskriver vi även miljökonsekvenserna med samma tidsperspektiv.

Nollalternativ

Nollalternativet är enligt miljöbalken 6 kap. en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs. Om den nya översiktsplanen inte antas gäller översiktsplanen från 2010 och dess fördjupningar för den fortsatta planeringen, och utgör därför nollalternativet.

Att fortsätta planera utifrån översiktsplanen från 2010 skulle innebära att det snart skulle råda brist på mark att detaljplanelägga för verksamheter, vilket kunde få allvarliga samhällsekonomiska konsekvenser. Med den befolkningsökning som kommunen har idag finns inte heller tillräckligt med mark för bostadsförsörjning utifrån de ytor och med den bebyggelsestruktur som översiktsplanen från 2010 visar. Det skulle bli nödvändigt att lägga mycket arbete på att ta fram planprogram där stöd saknas för detaljplaneläggning i översiktsplanen från 2010. En stor risk med detta arbetssätt är att man tappar helhetsbilden i planeringen, vilket är mycket viktig för att kunna planera strategiskt och långsiktigt.

Att fortsätta planera utifrån översiktsplanen från 2010 skulle också innebära en brist på planering och ställningstaganden för fritid, idrott och skolor. Då finns en uppenbar risk att målen om god bebyggd miljö och kommunens ansvar för samhällsviktiga funktioner som skolor, inte uppfylls.

Nollalternativen för förtätning av staden, utglesning och ny järnväg beskrivs nedan.

Bedömningsfaktorer

Hur planen påverkar de tematiska områdena förtätning och utglesning beskriver vi utifrån de tre dimensionerna:

• Socialt
• Ekologiskt
• Ekonomiskt

I de konsekvensbeskrivningar vi gör utvärderas dessa mot ett antal mål som bygger på nationella mål och prioriterade perspektiv i kommunen, i syfte att sätta in konsekvenserna i ett större sammanhang. Utvärderingen består i att bedöma huruvida konsekvensen kan bidra till att stärka eller motverka något av de identifierade målen eller de prioriterade perspektiven. De mål och prioriterade perspektiv vi utvärderar gentemot är följande.

Den sociala dimensionen*

1. Mänskliga rättigheter

Kommunen ska uppfattas som trygg och välkomnande för alla oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

2. Barn och ungas rättigheter/behov

Varje barn i Örebro utan undantag har rätt att leva och utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som beroende på barnets ålder och mognad, tar hänsyn till dess egen vilja och åsikter. Barnfattigdomen i kommunen ska halveras fram till 2020.

3. Hälsa på lika villkor

Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Alla invånare i Örebro kommun ska känna ekonomisk och social trygghet.

4. Jämställdhet

Örebro kommun ska vara en jämställd kommun med utgångspunkt i de nationella målen för jämställdhetspolitiken: kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

* Prioriterade perspektiv formulerade utifrån nationella mål.

Den ekologiska dimensionen**

1. Klimat

Utsläppen av växthusgaser ska vara på en nivå som, om den tillämpas globalt, inte äventyrar jordens klimat. Mellan 2000 och 2050 ska klimatbelastningen för Örebro kommun minska med minst 90 procent per invånare. Till 2020 ska klimatbelastningen för Örebro kommun minska med 40 procent per invånare. Samtidigt ska klimatbelastningen från kommunens egen organisation minska med 50 procent per invånare.

2. Biologisk mångfald

Naturresurser ska nyttjas på ett hållbart sätt och den biologiska mångfalden ska bevaras och förstärkas. Arealen mark med höga naturvärden i kommunen ska öka. Till 2018 ska 500 hektar mark med höga naturvärden ha fått ett långsiktigt skydd genom reservatsbildning eller motsvarande, eller ha restaurerats för att återfå höga naturvärden. Möjligheterna att uppleva och nyttja grönområden och naturmiljöer i kommunen ska förbättras, både för medborgare och besökare.

3. Vatten

Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning. Vattenmiljöers ekologiska och vattenhållande funktioner, produktionsförmåga, biologiska mångfald, kulturmiljövärden samt värden för friluftsliv ska bevaras. Miljökvalitetsnormerna för vatten ska uppfyllas och alla vattenförekomster i kommunen ska ha god status från år 2021.

4. Giftfri miljö

Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället, ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.

5. God bebyggd miljö

Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Natur- och kulturvärden ska utvecklas och utformningen av bebyggelsen ska främja en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser.

** Övergripande mål utifrån Örebro kommuns miljöprogram, som utgör kommunens tolkning och prioritering av de nationella miljömålen.

Den ekonomiska dimensionen***

1. Örebro kommun som regional motor

Örebro kommun får en ökad attraktivitet genom fler investeringar och etableringar, bland annat genom ett ökat proaktivt investerings- och etableringsarbete. Örebro kommun stärker sin position som den främsta kommunen för möten och evenemang utanför de tre storstadsregionerna.

2. Näringslivets kompetensförsörjning

Elever i grundskola och gymnasieskola ges bra förutsättningar att välja utbildningar som motsvarar de kompetensbehov som finns på arbetsmarknaden. Öka anställningsbarheten hos grupper med låg konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Att nyckelkompetenser rekryteras eller söker sig till Örebroregionen för att ta del av en allt mer attraktiv arbetsmarknad.

3. Service och myndighetsutövande

En effektiv och rättssäker myndighetsutövning, en hög servicenivå och ett gott bemötande i alla kontakter med näringslivet. Utveckla tjänsteerbjudandena till företagen, inbegripet fler e-tjänster.

4. Innovativa miljöer och entreprenörskap

Ett väl fungerande innovations- och entreprenörsstödjande system till stöd för enskilda innovatörer och innovationer inom befintligt näringsliv. Att alla elever och studenter får ta del av entreprenörskap i grundskola och gymnasieskola. Att stödja och utveckla företagande och innovativa miljöer på likvärdiga villkor för kvinnor och män.

5. Infrastruktur och kommunikation

Att Örebro fortsätter stärka sin position som en av Skandinaviens viktigaste knutpunkter för resurseffektiva och klimatsmarta tåg,- väg- och flygtransporter.

*** Fokusområden som finns formulerade i Örebro kommuns näringslivsprogram. I övrigt finns inga kommunala målformuleringar som är relevanta i detta sammanhang.

Konsekvenserna har bedömts utifrån ovanstående mål och redovisas med symbolerna :

Temat om ny järnväg har ett delvis annat upplägg. Konsekvenserna beskrivs där utifrån följande bedömningsfaktorer:

• Naturresurser
• Barriäreffekt för däggdjur
• Kulturmiljövärden
• Landskapsbild
• Friluftsliv
• Arealförlust
• Stråklösning och mellankommunal samordning
• Olycksexponering vattenproduktion
• Störning boende
• Restid persontrafik
• Effektiv godstrafik
• Genomförandekostnad
• Förlorad alternativ markanvändning

Förslaget att reservera mark för snabb järnväg genom kommunen är inte ett beslut om att och var järnvägen ska byggas, utan ett sätt att reservera mark för att möjliggöra byggnation av järnväg i en framtid. I miljöbedömningen utpekas ett antal konsekvenser som behöver utredas i den fortsatta planeringsprocessen.

Utmaningar

Detta stycke ska enligt miljöbalken beskriva relevanta befintliga miljöproblem som har samband med ett sådant naturområde som avses i 7 kap. (exempelvis naturreservat), eller annat område av särskild betydelse för miljön.

Miljöförhållanden i områden som kan antas komma att påverkas betydligt samt relevanta befintliga miljöproblem i vissa områden, behandlas också i kommunens årliga uppföljning av miljömålen och i Länsstyrelsens bevarandeplaner för Natura 2000-områden. I översiktsplanens kapitel Utgångspunkter, beskrivs de utmaningar som kommunen står inför sett ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv, och i kartan finns beskrivningar av områden, både Natura 2000-områdena och andra naturområden.

Vidare beskrivningar av miljöförhållanden och vissa befintliga miljöproblem (enligt miljöbalkens 6 kap. 4 §, punkterna 2–4) finns i översiktsplanen, i kommunens årliga uppföljning av miljömålen och Länsstyrelsens bevarandeplaner för Natura 2000-områden.

De konsekvensbeskrivningar som görs nedan baseras på den beskrivning av prioriterade mål som redovisades under avsnittet Planmässig avgränsning. På så sätt kopplas relevanta befintliga miljöproblem till konsekvensbeskrivningen. Hur dessa utgör utmaningar och möjligheter för Örebro kommun beskrivs i översiktsplanen i kapitlet Utgångspunkter.

Förtätning av staden

Nollalternativ

En hel del förtätningsmöjligheter som fanns då översiktsplanen från 2010 antogs är redan genomförda. Om översiktsplanen från 2010 fortsätter att gälla skulle det innebära att mycket arbete skulle behöva läggas på planprogram för att utreda förtätningsmöjligheter. Risken är då överhängande att helhetsbilden förbises och det bli svårare att styra en långsiktigt hållbar och strategisk bebyggelseutveckling. Risken är också att tillräckligt fokus inte skulle läggas på tät bebyggelse i centralare delar, med exploatering med låg täthet på tidigare obebyggd mark i ytterkanten av staden som följd. Detta därför att det anses vara lättare och snabbare att bygga ut än att förtäta i områden i befintlig struktur.

Förtätning enligt översiktsplanen

Förtätning enligt översiktsplan kan dels vara komplettering och omvandling i befintlig bebyggelsestruktur, dels nya stadsdelar som binder samman stadens delar, med högre täthet än intilliggande stadsdelar.

Motivet till förtätning är effektivare utnyttjande av marken. Syftet är också att minska transporterna och därmed minska de miljöfarliga utsläppen. Dessutom bidrar tät bebyggelse till att samordna funktioner som kommersiell och offentlig service, avlopp, uppvärmning etc. Förtätning ger också möjlighet att komplettera med bostadstyper som är underrepresenterade i stadsdelen.

I första hand ska komplettering av bostäder ske i de centrala delarna av Örebro, som lätt kan nås till fots eller med cykel. En bedömning har gjorts som visar att det finns ytor i staden som fortfarande kan förtätas, till exempel i glest bebyggda före detta industriområden eller på ytor längs större infartsleder. I andra hand ska utbyggnad av bostäder ske i andra delar av Örebro, som lätt kan nås med cykel eller kollektivtrafik.

Särskilt bör de områden prioriteras som pekas ut som utvecklingsområden i översiktsplanens karta.

Huvuddelen av de utbyggnadsområden som är utpekade i översiktsplanen finns inom en femkilometersradie från Storbron. Nya stadsdelar ska planeras med sådan befolkningstäthet att de möjliggör god kollektivtrafikförsörjning. Många nytillkommande utbyggnadsområden är placerade så att det är naturligt att förlänga befintliga kollektivtrafiklinjer.

På översiktlig nivå bör förtätningen och utbyggnaden av staden ske enligt tre täthetsnivåer. Dessa beskrivs i översiktsplanen. Högre täthet prioriteras i innerstaden och dess närhet, längs kollektivtrafikens starka stråk, intill utpekade kärnor (stadsdelscentra, viktiga målpunkter och strategiska platser) samt utmed större huvudgator som leder in till innerstaden.

Kommunens handlingsplan för stadens byggande tydliggör ställningstagandena i översiktsplanen från 2010, bland annat kring förtätning, blandning och utbyggnadsordning. Handlingsplanen är även en viktig vägledning i tolkningen av ställningstaganden i denna översiktsplan. Flera strategier och ställningstaganden kring en tät och sammanhållen stadsform baseras på resonemangen i handlingsplanen. En ny version tas fram under 2018 som grundar sig på översiktsplanen från 2018.

Konsekvenser och måluppfyllelse

Sociala konsekvenser

• Möjlighet att komplettera med bostadstyper som är underrepresenterade i stadsdelen och på lång sikt motverka segregation socialt, ekonomiskt och åldersmässigt.
  
  • Kan bidra till att stärka arbetet med de prioriterade perspektiven mänskliga rättigheter samt hälsa på lika villkor.
• Ökad koncentration av bebyggelse till utpekade områden och stråk innebär större möjligheter till hållbara transportlösningar och bevarande av landskapet.
  
  • Kan bidra till miljömålet god bebyggd miljö.
    
• Känslan av trygghet kan öka på platser som före detta industritomter, mörka tunnlar och ”ödsliga” grönområden. Förtätning av dessa platser kan innebära att fler människor rör sig i området. Detta är även viktigt ur jämställdhetssynpunkt, eftersom fler kvinnor än män ger uttryck för en upplevelse av otrygghet som begränsar dem i deras rörlighet.
  
  • Kan bidra till att stärka arbetet med det prioriterade perspektivet jämställdhet och miljömålet god bebyggd miljö.
    
• Närheten till service, utbildning och arbetsplatser kan medföra att fler går eller cyklar, vilket kan påverka hälsan positivt.
  
  • Bidrar till att stärka arbetet med de prioriterade perspektiven hälsa på lika villkor och jämställdhet.
• Tätare bebyggelse ökar möjligheterna för barn och unga att röra sig på egen hand, tack vare kortare avstånd till olika målpunkter samt förbättrade förutsättningar för en utökad kollektivtrafik.
  
  • Bidrar till att stärka arbetet med det prioriterade perspektivet barns och ungas rättigheter.
    
• Förtätning, som en strategi för att komplettera i befintlig bebyggelsestruktur i hela staden, innebär att befintlig och tillkommande platser för rekreation, lek och möten i stadsnära grönområden kommer fler till del.
  
  • Kan bidra till att stärka arbetet med de prioriterade perspektiven barns och ungas rättigheter, hälsa på lika villkor samt mänskliga rättigheter.
    
• Förtätning innebär fler människor på mindre yta, vilket ger större underlag för bostadsnära service och handel. Detta ger människor goda förutsättningar för mötesplatser i närområdet med ökad förståelse för varandra som följd, samt för ett välfungerande vardagsliv.
  
  • Kan bidra till att stärka arbetet med de prioriterade perspektiven mänskliga rättigheter samt jämställdhet.
    

• Områden som idag används för rekreation nära hemmet kan tas i anspråk och medföra att förutsättningarna för rekreation vardagsmotion försämras, vilket i sin tur kan orsaka sämre hälsa. De områden som löper störst risk att försvinna är de som betraktas som outnyttjade, men som används av barn och ungdomar för lek och spontanidrott.
  
  • Kan bidra till att motverka arbetet med de prioriterade perspektiven hälsa på lika villkor och barns och ungas rättigheter.
    
• Kulturhistoriskt värdefulla miljöer kan gå förlorade och inte kan återskapas, det vill säga risk finns för att kulturmiljön utarmas.
  
  • Kan motverka miljömålet god bebyggd miljö inom området kulturmiljö.
• Bullret kan öka på vissa lokalgator. Buller har stor negativ inverkan på människors hälsa och livskvalitet, och kan ge upphov till fysiologiska stressrelaterade symptom och koncentrationsstörningar. Senare års forskning tyder även på en risk för att hjärt- och kärlsjukdomar kan öka vid höga bullernivåer.
  
  • Kan bidra till att motverka arbetet med det prioriterade perspektivet hälsa på lika villkor och miljömålet god bebyggd miljö inom området buller.

Ekologiska konsekvenser

• Ökad täthet innebär kortare avstånd och gynnar därmed gång-, cykel- och kollektivtrafik, vilket minskar bilberoendet och kan leda till ökad trafiksäkerhet (färre antal bilar ger mindre risk för olyckor). Därmed minskar föroreningar och buller.
  • Bidrar till att uppfylla miljömålen klimat och god bebyggd miljö.
• Ökad stadsmässighet i staden bidrar till en större skillnad mellan stad och land, vilket innebär ett bevarande av landskapet.
  
  • Bidrar till att uppfylla miljömålen klimat, biologisk mångfald och god bebyggd miljö.
• Att odlingsmark intill staden inte tas i anspråk för bebyggelse innebär att möjligheten att lokalt producera mat eller energi finns kvar.
  • Kan bidra till att uppfylla miljömålet god bebyggd miljö.
• I tätbebyggda områden kan avloppsreningen i större utsträckning samordnas kommunalt, vilket innebär högre grad av rening än enskilda lösningar. Effekten blir renare vatten.
  • Bidrar till att uppfylla miljömålen för vatten och god bebyggd miljö.
• I tätbebyggda områden kan uppvärmning samordnas, exempelvis genom fjärrvärme. Detta kan bidra till mindre förbrukning av fossila bränslen med mindre utsläpp av växthusgaser och minskad påverkan på klimatet som effekt.
  • Bidrar till att uppfylla miljömålet klimat.
• Marksanering kan ske om gammal industrimark omvandlas till exempelvis handels- eller bostadsytor.
  • Bidrar till att uppfylla miljömålet giftfri miljö.

• Förtätning kan innebära att grönområden och gröna stråk naggas i kanten, isoleras eller försvinner, vilket i sin tur kan medföra risker att förlora eller utarma den biologiska mångfalden. Kompensationsprincipen – om värdefull park eller annat grönområde måste tas i anspråk för exploatering så bör den förlorade gröna miljön kompenseras genom att likvärdig area anläggs – säkerställs eller utvecklas på annat ställe. Därmed minskas inte den totala arean eller kvaliteten på de kvarvarande park- eller grönområdena i staden.
  
  • Kan motverka miljömålen biologisk mångfald och god bebyggd miljö.
• Ökad trafik på vissa befintliga lokalgator medför ökat buller och föroreningar.
  
  • Motverkar miljömålen klimat och god bebyggd miljö inom området buller lokalt.
• Förtätning av staden innebär färre ytor som kan hantera skyfall.
  • Motverkar miljömålet klimat.

Ekonomiska konsekvenser

• Förtätning som bidrar till Örebro som en nationellt attraktiv bostadsort kan skapa förutsättningar för inflyttning till Örebro kommun såväl som till andra kommuner i länet och regionen.
  • Bidrar till fokusområdet Örebro kommun som regional motor.
• Befintlig infrastruktur som gator, fjärrvärme, kommunalt vatten och avlopp, kan tas tillvara genom att ny bebyggelse ansluts. Effekten blir mindre kostnader än vid utbyggnad av nya stadsdelar.
• Samhällsservice som förskola, skola, bibliotek, kultur- och fritidsanläggningar, vårdcentral och sjukhus, äldreboenden och andra särskilda boenden samt socialtjänst, utnyttjas effektivare och med större flexibilitet. Effekten blir mindre kostnader än vid utbyggnad av nya stadsdelar.
  

• Förtätning kan ge minskat utrymme för sociala möten, rekreation, motion och spontanidrott. Detta kan ge negativa folkhälsoeffekter, fördyra sjukvården och försämra hälsotalen.
• Förtätning och ett bra bostadsutbud i centralorten Örebro kan skapa minskat befolkningsunderlag i andra kommuner i länet och andra angränsande kommuner.
• Bebyggelsetryck i form av förtätning höjer markpriserna, vilket kan vara negativt vid köp av mark.

• Bebyggelsetryck i form av förtätning kan höja markpriserna, vilket kan vara positivt vid försäljning av kommunal mark.

Åtgärder

För att minimera de negativa konsekvenserna av förtätning ska kommunen i kommande detaljplaner:

• ta fram behovsbedömningen (analysen om en miljöbedömning behövs) i samförstånd med kunniga inom olika områden (ekologi, kulturhistoria, folkhälsa, miljö etc.)
• ta hänsyn till den befintliga naturen (tänka på arters spridning, ett nätverk av gröna spridningsvägar är viktigt för vissa arter)
• utreda hur dagvatten kan tas omhand, även vid stora nederbördsmängder
• bevara och utveckla kulturmiljön
• göra bullerberäkningar och utforma planen utifrån bostadsmiljön så miljökvalitetsnormen understigs
• göra en bedömning av hur området nyttjas idag (tänka på barn och ungdomar) och hur tillgången till ytor för rekreation och idrott kan tillgodoses på stadsdelsnivå.

Utspridd bebyggelse

Glesa boendemönster och utspridd bebyggelse kan handla om:

• bebyggelseutveckling av staden med nya glesa utbyggnadsområden i stadens ytterkant
• bebyggelseutveckling utanför staden, som i mindre tätorter, småorter, mindre byar och annan landsbygd
• bebyggelseutveckling utanför tätorter och större byar som i sin tur kan delas upp, beroende på om den nya bebyggelsen finns lokaliserad längs stråk med god tillgänglighet till kollektivtrafik och service eller i anslutning till befintlig bebyggelse.

Nollalternativ

Utglesning är en process som kan vara svår att helt motverka med en översiktsplan. Utspridning av bebyggelse skulle ske om översiktsplanen från 2010 skulle fortsätta att gälla, eftersom planberedskapen för hur staden kan fortsätta att förtätas och byggas samman och ställningstagandena för bebyggelseutveckling i tätort och på landsbygden inte är tillräckligt tydliga.

Ställningstaganden i översiktsplanen

Denna översiktsplan har tydligare ställningstaganden än översiktsplanen från 2010 och med dessa nya ställningstaganden kan samhällsplaneringen bli mer hållbar.

Vid årsskiftet 2017/2018 har Örebro kommun 150 000 invånare, varav cirka 100 000 bor inom fem kilometer från Storbron. Detta är något som ur hållbarhetssynpunkt är positivt. Med översiktsplanens ställningstaganden går det att styra tillkommande befolkningsutveckling till hållbara lägen i hela kommunen. Förutsättningar för förtätade kärnor och stråk utanför staden finns.

Översiktsplanen förordar förtätning av Örebro kommuns tätorter, inte bara i staden Örebro utan även i tätorter på landsbygden. På landsbygden förespråkas bebyggelse som kompletterar befintliga byar som ligger inom stråk för kollektivtrafik, har tillgänglighet till tätorternas serviceutbud och där avloppsrening kan lösas på ett bra sätt. Nya småorter kan få växa fram i dessa stråk. En sådan landsbygdsbebyggelse är hållbar och ger goda förutsättningar för en levande landsbygd.

Inom staden Örebro prioriterar översiktsplanen planering och byggnation med hög täthet i ett antal utpekade utvecklingsområden. På så vis motverkas exploatering med låg täthet på tidigare obebyggd mark i stadens ytterkanter, som skulle innebära en utglesning av staden.

Konsekvenser och måluppfyllelse

I översiktsplanens ställningstaganden finns givetvis ett tolkningsutrymme, till exempel i formuleringar som ”där goda förutsättningar finns” eller ”kan hanteras på ett bra sätt. Det finns en risk att tolkningar medför bebyggelse som egentligen inte stämmer med intentionerna i planen.

Som vi skrivit inledningsvis har översiktsplanen begränsad styrverkan på genomförandet, exempelvis i vilken ordning utbyggnadsområden byggs ut och på processer som permanentning av fritidshus. På landsbygden sker utbyggnad av bostäder inte genom kommunal exploatering utan på privat initiativ, där tillkomst av enstaka hus utanför de utpekade utvecklingsområdena över tid kan ge upphov till bebyggelsemönster som översiktsplanen inte avsåg.

Sociala konsekvenser

• Genom att inte begränsa utglesningen finns potential för en större variation i utbudet av bostadsmöjligheter, med en upplevelse av större individuell valfrihet.
• Genom att människor flyttar till landsbygden och på olika sätt brukar och vårdar marken, kan landskapet hållas öppet. Detta innebär större förutsättningar för att kulturlandskapet och kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader kan bevaras.
  • Kan bidra till miljömålet god bebyggd miljö inom området kulturmiljö.
• Att bo på landet innebär ofta att man bor nära och har större tillgänglighet till grönområden, exempelvis för barns lek och utveckling. Att vistas i naturen har positiv effekt på personers välbefinnande.
  • Bidrar till de prioriterade perspektiven barns och ungas rättigheter och hälsa på lika villkor.

• En utglesning av stadsbebyggelsen kan ge upphov till ett minskat serviceunderlag och ytterligare utarma den bostadsnära servicen.
  • Kan bidra till att motverka miljömålet god bebyggd miljö
    
• Glesa bebyggelsemönster innebär vanligtvis utveckling av villabebyggelse. Ensidig bebyggelse i kombination med långa fysiska avstånd och isolerad lokalisering, bidrar till att förstärka segregationsmönster.
  
  • Kan bidra till att motverka miljömålet god bebyggd miljö och perspektivet mänskliga rättigheter.
• Placering av bostäder i bilberoende lägen ger en ökad sårbarhet för rörligheten, inte minst för barn, ungdomar och äldre, samt i dagsläget i högre grad för kvinnor än för män. Dessutom minskar förutsättningarna för att röra sig med muskeldrivna transportmedel i vardagslivet, något som kan få effekter för hälsan.
  • Kan bidra till att motverka arbetet med det prioriterade perspektiven hälsa på lika villkor, jämställdhet och barns och ungas rättigheter.
• Allemansrätten kan påverkas negativt av att allt fler bor runt sjöar och vattendrag. Effekten kan bli att förutsättningarna för rekreation och friluftsliv försämras.
  
  • Kan bidra till att motverka det prioriterade perspektivet hälsa på lika villkor.
• På landsbygden finns i regel inget kommunalt utbyggt avloppssystem, utan många enskilda avlopp som kan vara svårskötta. En ökad utflyttning medför ett ökat antal enskilda avlopp med större risk för föroreningar som drabbar omgivningen i form av hälsorisker vid bad i närheten.
  • Kan bidra till att motverka det prioriterade perspektivet hälsa på lika villkor.
• I kommunen finns områden där förhöjda radonhalter i marken konstaterats, ibland så höga att de medför hälsorisker. Vid utbyggnad av bostäder i sådana områden finns risk för hälsoeffekter i form av ökad risk för lungcancer.
  
  • Kan bidra till att motverka det prioriterade perspektivet hälsa på lika villkor och miljömålet god bebyggd miljö inom området radon.
• Utbyggnad i landsbygden måste göras på rätt sätt så att inte kulturmiljön utarmas. Exempel på viktiga kulturmiljöer är miljöerna kring Hjälmaren, industrimiljöer och odlingslandskap.
  
  • Kan bidra till att motverka miljömålet god bebyggd miljö inom området kulturmiljö.

Ekologiska konsekvenser

• Genom att människor flyttar till landsbygden och på olika sätt brukar och vårdar marken, kan landskapet hållas öppet. Effekten av ett öppet landskap kan bli en större artrikedom (många utrotningshotade arter är beroende av bete).
  
  • Bidrar till att uppfylla miljömålet biologisk mångfald.

• Transporterna blir längre eftersom det är långt till närmaste service och i många fall finns begränsad tillgång till eller ingen kollektivtrafik. Följden blir mer utsläpp och klimatet kan påverkas negativt. Effekten kan också bli att miljökvalitetsnormerna riskeras överskridas inne i staden Örebro.
  
  • Bidrar till att motverka miljömålen klimat och god bebyggd miljö.
• Bostadsbebyggelse i känsliga områden för djur och växter, exempelvis längs sjöar som Hjälmaren, ökar risken för att arter minskar eller försvinner.
  
  • Bidrar till att motverka miljömålet biologisk mångfald.
    
• På landsbygden finns i regel inget kommunalt utbyggt avloppssystem men många enskilda avlopp med bristande funktion. När dessa avlopp används för permanent boende kan sjöar och vattendrag övergödas. Effekten kan bli att ekosystem sätts ur spel och att den biologiska mångfalden utarmas.
  • Bidrar till att motverka miljömål för vatten.
• I glesbebyggda områden är det svårare att samordna energiförsörjningen (till exempel i form av fjärrvärme). Detta kan innebära högre utsläpp av växthusgaser och negativ påverkan på klimatet
  • Kan bidra till att motverka miljömålet klimat.

Ekonomiska konsekvenser

• Glesa bebyggelsemönster innebär möjligheter till boendemiljöer som inte finns i lika hög utsträckning i tätare bebyggelsemiljöer, och som kan leda till bibehållet eller ökat antalet invånare. Effekten blir att skatteinkomsterna kan bibehållas eller ökas.
• Invånare som bosätter sig i glesbebyggt område kan få billigare boende och större bostadsyta.

• Utbyggnad av kollektivtrafik till glesa stadsdelar i stadens ytterkant innebär höga samhällsekonomiska kostnader.
• Utbyggnad av service som skolskjuts och äldrevård är kostsam, speciellt om underlaget är litet. Effekten blir höga samhällsekonomiska kostnader.
• Utbyggnad av ny infrastruktur innebär höga samhällsekonomiska kostnader.
• Utbyggnad av kollektivtrafik till landsbygden eller fler turer i befintlig kollektivtrafik, innebär höga samhällsekonomiska kostnader.

Åtgärder

För att mildra de negativa konsekvenserna av utglesning ska kommunen:

• ha en aktiv planering för genomförandet av översiktsplanen, det vill säga i vilken ordning kommunen väljer att planlägga och bygga ut utpekade utbyggnadsområden i staden och de mindre tätorterna
• tillse att det alltid finns tomter till salu i de mindre tätorterna
• bejaka permanentning av fritidshusområden om de är lokaliserade intill tätorter och i utvecklingsområden
• ha en aktiv VA-planering och tillsyn av enskilda avlopp
• arbeta aktivt för att Region Örebro län ska förbättra kollektivtrafiken på landsbygden
• ta stor hänsyn till landskapsbild och kulturmiljövärden vid placering av ny bebyggelse
• koncentrera ny bebyggelse till redan befintlig i kommande detaljplaner, för att minimera de negativa konsekvenserna av att bygga vid sjöar och vattendrag (strandskyddsdispens för byggnader ska endast ges vid kompletteringsbebyggelse av enstaka tomter och bedömning om lämplighet göras i enskilda fallet, bland annat med hänsyn till rekreation och växt- och djurliv som strandskyddet ska skydda)
• ta fram s.k. LIS-områden för utveckling av bostäder vid orter som är belägna i starka stråk för kollektivtrafik och har vattenkontakt, för att stärka landsbygdsområden med stagnerande befolkningsutveckling (en utredning om LIS-områden bör tas fram för Hampetorp, Kilsmo, Brevens Bruk och Järle)
• minimera de negativa konsekvenserna av att bygga på radonriskmark genom att föregå detaljplaneläggning med detaljerade undersökningar, undvika bebyggelse i de sämsta lägena i kommande detaljplaner, ange detaljplanebestämmelse som kräver radonsäkert byggande så att gällande gränsvärden för radon i inomhusluft inte överskrids, samt undvika bergborrade brunnar för att inte få höga radonhalter i dricksvattnet.

Ny järnväg

Motiv

Ett storregionalt samarbete pågår för att möjliggöra en sträckning för ny snabb järnväg mellan Oslo och Stockholm med stopp i bland annat Örebro, varifrån man skulle kunna nå huvudstäderna på drygt en timme. Det innebär att Örebro hamnar mitt i en arbetsmarknad som sträcker sig mellan Oslo och Stockholm och att järnvägen sannolikt pekas ut som ett riksintresse. De positiva konsekvenserna för regionens arbetsmarknad, bostadsmarknad, forskningsmiljöer samt kommunen och regionen som etableringsort för företag, är av strukturförändrande karaktär. En snabb tågförbindelse mellan Stockholm, Oslo och mellanliggande regioncentra skulle minska behovet av flyg-, bil- och lastbilstransporter till förmån för tågtransporter. Detta skulle medföra betydande minskningar av klimatpåverkande utsläpp. Projektet är ekonomiskt omfattande och fordrar ett sammanhållet geografiskt stråk där varje berörd kommun behöver ta sitt ansvar för att inte bryta kedjan.

Bakgrund

Översiktsplanen från 2010 innehåller ett stort antal järnvägsreservat för person- och godstrafik. Tack vare dessa har möjligheten att åstadkomma en ny järnvägsdragning behållits under många år, samtidigt som många bostäder byggts och nya verksamhetsområden etablerats. Angöring från väster skulle enligt översiktsplanen från 2010 kunna ske vid tre olika punkter på stambanan. Kombinerat med olika förgreningar finns ett stort antal möjligheter.

Till skillnad från det reservat som anlöper stambanan västerifrån i höjd med Pilängen, måttsatt och skyddat genom områdesbestämmelser, utgör de befintliga reservaten endast principlösningar utan exakt avgränsning. Inga reservat har tillkommit med stöd av genomgripande utredningar. Därför är inte konsekvenserna av ett eventuellt genomförande i form av kostnader, systemnytta eller till exempel miljöstörningar kända.

Osäkerheten om reservatens praktiska användbarhet har försvårat kommunens arbete med att planera verksamhetsområden, upprätta planer och besvara bygglovsansökningar. Detta har på motsvarande sätt drabbat enskilda fastighetsägare som upplevt reservaten som ett hinder när man ansökt om lov för om- och tillbyggnader, eller värderat fastigheter.

Sedan 2010 har behovet ökat av en översyn av de befintliga reservaten. 2014 påbörjade Örebro kommun ett samarbete med Kristinehamn, Karlskoga och Lekeberg för att få till stånd en sammanhållen stråklösning genom samtliga kommuner, som del i en större lösning Oslo–Stockholm. I samband med arbetet prövades om något av de befintliga reservaten i Örebro gick att använda. Kommunerna har med konsultstöd tagit fram en studie av en möjlig framtida ny järnvägssträckning med hög detaljeringsgrad. Utredningsresultatet har fått namnet Möjlighetsstudien FASE 2.

Nollalternativ

För att åstadkomma snabb järnväg mellan Oslo och Stockholm används reservaten från översiktsplanen från 2010, vilket således utgör nollalternativet, se karta. Konsekvenserna för dessa beskrivs nedan under rubriken Konsekvensbeskrivning av alternativen.

Ny järnväg enligt översiktsplanen

Örebro kommun har tidigare beslutat att spåren genom stadskärnan inte ska grävas ner. Det innebär att det inte finns plats för ny snabb tågförbindelse Oslo–Stockholm utan att lyfta upp spår och station på broar, vilket skulle ge negativa konsekvenser för stadsmiljön. Brokonstruktioner blir dyra och stör trafiken på stambanan under den långa byggtiden. Istället har kommunen valt att planera för ett upplägg som kombinerar att persontåg går genom den centrala stadskärnan med att godset leds utanför den. När komplicerade brolösningar undviks kan kostnaderna hållas nere och byggtiden förkortas jämfört med att både gods- och persontåg fortsätter att gå genom stadskärnan som idag. Detta minskar dessutom antalet personer som störs av godstrafiken med flera tusen jämfört med idag. En godsförbifart gör det även möjligt att vid behov leda om persontågen på dessa spår, vilket ökar driftsäkerheten för hela järnvägstrafiken. Sommaren 2015 presenterades slutresultatet av Möjlighetsstudien FASE 2.

Eftersom FASE 2 inbegriper viss spårdragning genom kommunens vattenskyddsområde, som också är av riksintresse, har utredningen kompletterats med en expertstudie från SWECO Environment som visar hur spårdragningen skulle kunna inverka på vattenproduktionen. Rapport Genomförandebedömning järnväg, Sweco Pdf, 2.7 MB. (Pdf, 2.7 MB). Som en följd av expertstudiens slutsatser har sträckningsförslaget ändrats i både höjd- och sidled för att minska riskerna för dricksvattenproduktionen. Stadsbyggnads bedömning är att denna lösning utgör en rimlig avvägning mellan behovet av ny snabb tågtrafik, minskad miljöstörning i Örebros stadskärna och hänsyn till vattenproduktionens krav på säkerhet. Möjlighetsstudiens lösning bör enligt Stadsbyggnads mening gå att genomföra om riskreducerande åtgärder vidtas.

Bakgrund till utredda alternativ

Järnvägsreservat som fastställdes i översiktsplanen från 2010 utgör i huvudsak lösningar för ny persontågsförbindelse, men även anslutningar för godstrafik till verksamhetsområden och Örebro flygplats. Dessa ingår i miljöbedömningens så kallade nollalternativ. En översiktlig bedömning har visat att dessa reservat i de flesta fall saknar praktiskt användbarhet till exempel på grund av snäva kurvradier. En tidig prövning av de befintliga reservatens funktionalitet ligger alltså bakom beslutet att fortsätta utreda andra möjliga lösningar.

Lösningar med större kända kvaliteter har istället tillförts listan med alternativa reservat. Dessa nyfunna alternativ presenteras nedan. Utredningarnas detaljeringsgrad presenteras tillsammans med de utvalda bedömningsfaktorerna, för att läsaren ska kunna väga in hur starkt beslutsunderlaget är.

Teoretiskt sett kan nya gods- och persontågslösningar etableras oberoende av varandra, men det begränsade spårutrymmet genom Örebros stadskärna gör alltså att ny persontågtrafik Oslo–Stockholm behöver kombineras med en godsförbifart. Persontågs- och godstågslösningar har grupperats var för sig för att underlätta jämförelse mellan alternativ inom samma kategori (godstrafik jämförs med godstrafik och så vidare).

Under utredningsarbetet med Möjlighetsstudien FASE 2 har Kumlas och Hallsbergs kommuner uttryckt intresse av en godsförbifart som också kan avlasta tätorterna Kumla och Hallsberg. En sådan större omledning är mer kostsam (2–3 miljarder kronor), samtidigt som den inte är nödvändig för järnvägsnätets övergripande funktionalitet. Den extra kostnaden skulle därför sannolikt inte bli samhällsekonomiskt försvarbar. Utan kommunala eller regionala åtaganden som kompenserar merkostnaden är det inte troligt att en sådan godsomledning kan förverkligas. Studien av vidare möjlig omledning söderut har tagits med i jämförelsen, därför att det skulle bidra till en positiv tätortsutveckling i ytterligare två av regionens kommuner.

Bedömningsfaktorer

Reservatsalternativen konsekvensbeskrivs utifrån nedanstående bedömningsfaktorer och har jämförts utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Naturresurser kan till exempel utgöra ett värde ur både social och ekologisk synvinkel. Av det skälet har inte jämförelsekriterierna grupperats i ekonomiska, sociala eller ekologiska värden. Tanken är istället att materialet sett ur ett hållbarhetsperspektiv sammantaget ska ge en balanserad grund för bedömningen. Konsekvenserna har sammanställts i en sammanfattande matris. Konsekvenserna har sammanställts i en sammanfattande matris. Pdf, 63.6 kB. (Pdf, 63.6 kB)

Utredningsteknisk nivå

Visar på utredningsunderlagets detaljeringsnivå. Högre utredningsnivå ökar möjligheten att bedöma konsekvenser av genomförande.

Naturresurser

Omfattar samtliga ekosystemtjänster varav vissa har ekonomisk betydelse för människor

Barriäreffekt för däggdjur

Många däggdjur rör sig i nord-sydlig riktning och anläggningar som skär av passagevägarna är negativa för djuren.

Barriär för människor

Järnvägen kan utgöra praktiska hinder att röra sig i sammanhängande stråk och bildar då en barriär. Ny järnväg kan störa upplevelsen av att vistas i naturen. Båda dessa effekter utgör negativa konsekvenser för friluftslivet.

Kulturmiljövärden

Avser påverkan på kulturmiljövärden såväl i staden som på landsbygden. Eftersom kulturmiljön ibland även omfattar det vi uppfattar som natur (till exempel äldre odlingslandskap) är gränsdragningen mot ”landskapsbild” inte alltid klar.

Landskapsbild

Järnväg påverkar landskapsbilden och stadsbilden genom att hindra siktlinjer och ta uppmärksamhet, men också förstärka landskapselement och möjligen utgöra ett blickfång.

Arealförlust

Illustrerar den areal i absoluta tal som ges ny användning

Stråklösning och mellankommunal samordning

Samordning mellan kommuner ger stråklösningar som optimerar antalet resande som kan använda järnvägen.

Olycksexponering vattenproduktion

Olyckor i vattenskyddsområde vid anläggning, drift eller underhållsarbete, kan skada vattenproduktionen även om kommunen antar att skyddsåtgärder genomförs i enlighet med rekommendationer från SWECO Environment Pdf, 2.7 MB. (Pdf, 2.7 MB). En skada skulle få mycket allvarliga konsekvenser för vattenförsörjningen i staden.

Störning boende

Visar på risken för att människor blir störda av tågrelaterat buller eller vibrationer i sina bostäder. Nya persontåg har en utformning som ger betydligt mindre buller än dagens tåg. Trafikökning som baseras på nya tåg och sträckningar ger därför minskat buller jämfört med om trafiken går kvar på befintliga spår och med dagens typ av vagnar. Här redovisas risken för att buller, vibrationer i marken eller ljud orsakade av luftströmmar ändå kan komma att störa personer i deras hemmiljö, trots nya tåg som går på nya och för ändamålet bättre tågsträckningar.

Godstågen utvecklas också mot att bullra mindre, men kan även i framtiden förväntas orsaka störningar. Risken för störning av boende beror även på om persontåg ska gå på samma spår som godståg eller inte. Vissa möjliga sträckor är avsedda för blandtrafik medan andra är helt tänkta för persontåg, därför att spårens branta lutning inte gör det möjligt för godståg att trafikera dem.

Restid persontrafik

Spårlängd, kurvor med mera påverkar restiden, liksom om sänkt hastighet krävs på grund av genomfart i till exempel vattenskyddsområde. Restiden står i stark relation till den samhällsekonomiska nyttan.

Effektiv godstrafik

En rät spårdragning medger högre hastighet medan kurvor gör att hastigheten begränsas. Spår som kan anslutas till verksamhetsområden och terminaler värderas högt.

Genomförandekostnad

Kostnaden beror på spårlängd, behov av tunnlar och broar med mera. Byggmetoden är okänd i detalj men för nyligen studerade alternativ har antaganden gjorts om konstruktionslösningar. Äldre reservat vilar inte på antaganden om tekniska lösningar.

Förlorad alternativ markanvändning

Här framgår om mark till järnväg har en särskilt attraktiv alternativ användning

Konsekvensbeskrivning av alternativen

ÖP 2010. reservat 1.1

• Viss ökad kapacitet för godstrafik västerut.

• Stark barriäreffekt för däggdjur.
• Inverkan på natur- och kulturreservat (Vinteråsen och Karlslund) och Natura 2000-område.
• Landskapsbild påverkas dels eftersom stråket går i öppet landskap från Latorp till Örebro, dels för att det löper parallellt med Svartån in mot Örebro.
• Oanvändbar stråklösning.
• Mycket låg nytta för person- och godstrafik.

ÖP 2010 reservat 1.2

• Ökad kapacitet för gods- och persontrafik västerut givet att vidare sträckning sker västerut mot Vintrosa-Lanna.

• Stark barriäreffekt för däggdjur.
• Inverkan på natur- och kulturreservat (Karlslund och Vinteråsen).

ÖP 2010 reservat 1.3

• Stark kapacitetsökning för gods- och persontrafik.
• Blygsam kapacitetsförlust på stambanan.
• Liten miljöstörning för boende.
• God regional nytta genom tågstoppsmöjlighet i Lekeberg.

• Visst ingrepp i vattenskyddsområde.
• Barriäreffekt för däggdjur.

ÖP 2010 reservat 2.1.1

• Viss ökad kapacitet för gods- och persontrafik.
• Bidrar till god stråklösning.

• Stor förlust av mark med högt alternativ användningsvärde.
• Betydande kapacitetsförlust på stambanan.

ÖP 2010 reservat 2.1.2

• Viss ökad kapacitet för godstrafik.

• Störning av Öjakärrets naturvärden.
• Betydande kapacitetsförlust på stambanan.
• Stor förlust av mark med högt alternativt användningsområde.
• Svagt bidrag till ökad kapacitet för persontrafik.

ÖP 2010 reservat 2.2.1

• Viss ökad kapacitet för godstrafik

• Störning av Öjakärrets naturvärden.
• Betydande kapacitetsförlust på stambanan
• Stor förlust av mark med högt alternativt användningsområde.
• Svagt bidrag till ökad kapacitet för persontrafik.
• Hög byggkostnad på grund av tunnel under flygplatsen.

ÖP 2010 reservat 2.2.2

• Viss ökad kapacitet för godstrafik.

• Låg ökad kapacitet för persontrafik.
• Betydande kapacitetsförlust på stambanan.
• Stor förlust av mark med högt alternativt användningsområde.
• Intrång i kulturmiljöer, bland annat Råberga by.
• Hög byggkostnad på grund av lång bansträckning.

ÖP 2010 reservat 3

• Viss ökad kapacitet för godstrafik.

• Mycket hög kapacitetsförlust på stambanan.
• Stor förlust av mark med högt alternativt användningsområde.
• Inverkan på Täby kulturmiljö.
• Mycket låg nytta för persontrafik.

ÖP 2010 Västlig Godsförbifart

• Viss ökad kapacitet för godstrafik (nord-sydgående).

• Extremt hög byggkostnad beroende på spårlängd.
• Mycket stor inverkan på landskapsbilden vid Svartån.

Persontåg Skråmsta Norr om E18

• Mycket stort bidrag till ökad kapacitet för persontrafik.

• Stor förlust av mark med alternativt användningsområde.

Persontåg Skråmsta Söder om E18 (slutversion FASE 2)

• Mycket stort bidrag till ökad kapacitet för persontrafik.

• Begränsad förlust av mark med alternativt användningsområde.

Persontåg Bista Norr om E18

• Möjligen stort bidrag till ökad kapacitet för persontrafik.

• Ökad skaderisk för vattenproduktion.
• Eventuell stor förlust av mark med alternativt användningsområde.
• Hög byggkostnad på grund av tunnel eller fastighetsersättningar.

Persontåg Bista Söder om E18

• Möjligen stort bidrag till ökad kapacitet för persontrafik.

• Ökad skaderisk för vattenproduktion.
• Eventuell stor förlust av mark med alternativt användningsområde.
• Hög byggkostnad på grund av tunnel eller fastighetsersättningar.

Persontåg Nasta Norr om E18

• Eventuellt stort bidrag till ökad kapacitet för persontrafik.

• Ökad skaderisk för vattenproduktion.
• Hög byggkostnad på grund av tunnel eller fastighetsersättningar.
• Stor förlust av mark med alternativt användningsområde.

Persontåg Nasta Söder om E18

• Eventuellt stort bidrag till ökad kapacitet för persontrafik.

• Ökad skaderisk för vattenproduktion.
• Hög byggkostnad på grund av tunnel eller fastighetsersättningar.
• Eventuell stor förlust av mark med alternativt användningsområde.

Persontåg Berglunda Norr om E18

• Betydande bidrag till ökad kapacitet för persontrafik.

• Hög byggkostnad på grund av tunnel eller fastighetsersättningar.
• Skada på värdefull kulturmiljö vid Sommarro.

Persontåg Berglunda Söder om E18

• Betydande bidrag till ökad kapacitet för persontrafik.

• Hög byggkostnad på grund av tunnel eller fastighetsersättningar.
• Skada på värdefull kulturmiljö vid Sommarro.
• Stor förlust av mark med alternativt användningsområde.

Persontåg Externt Stationsläge

• Eventuell liten förlust av mark med alternativt användningsområde.

• Lågt bidrag till vidgad arbetsmarknad.
• Låg tillväxteffekt för kommunen och regionen.
• Låg samhällsekonomisk lönsamhet.
• Svårfinansierat (offentligt eller privat) på grund av låg lönsamhet.

Gods Törsjö Yttre A-D

• Möjliggör anslutning till Törsjö verksamhetsområde.

• Skada på Karlslunds kulturreservat.
• Skada på landskapsbilden vid Svartån.
• Hög byggkostnad på grund av lång sträckning, tunnlar och kulvertar.

Gods Törsjö Inre A-D

• Möjliggör anslutning till Törsjö verksamhetsområde.
• Möjliggör (C och D) högre hastigheter på godstågen.
• Möjliggör begränsad påverkan (C och D) för grannfastigheter.

• Alternativ C och D ökar risken för vattenproduktionen.
• Betydande byggkostnad på grund av tunnlar och kulvertar.

Gods Inre 1 mot Kumla men utan Törsjöanslutning

• Avlastar Kumlas och Hallsbergs tätorter.

• Begränsar möjlighet till godstransporter till och från Törsjö.
• Hög genomförandekostnad på grund av mycket lång sträckning.
• Låg samhällsekonomisk nytta.
• Låg sannolikhet för genomförbarhet på grund av låg nytta.
• Direkt förlust av mark med attraktiv alternativ användning.

Gods Inre 2 mot Kumla men utan Törsjöanslutning

• Avlastar Kumlas och Hallsbergs tätorter.

• Begränsar möjlighet till godstransporter till och från Törsjö.
• Hög genomförandekostnad på grund av mycket lång sträckning.
• Låg samhällsekonomisk nytta.
• Låg sannolikhet för genomförbarhet på grund av låg nytta.
• Långsiktig förlust av mark med attraktiv alternativ användning.

Sammanfattande matris

Bedömningsfaktorerna ovan har graderats i tre nivåer. Angiven färg indikerar värderingen av konsekvensen av ett reservats genomförande på respektive kategori.

• röd = låg/negativ
• gul = medelgod/neutral
• grön = hög/positiv

Åtgärder

Det är oklart om FASE2-sträckningen är förenlig med ett tillräckligt skydd av befintlig vattentäkt och andra starka allmänna intressen som inte har utretts tillräckligt. Därför ska ett alternativ till sträckningen tas fram.

Innan en ny järnväg genom kommunen kan komma till stånd finns en rad faktorer som behöver utredas närmare i ett senare skede. Det kan exempelvis handla om:

• ytterligare studier av nödvändiga riskreducerande åtgärder vid passage genom vattenskyddsområde
• stadsbildsstudier och lösningar för passager
• åtgärder för att minska påverkan på ekologiska spridningskorridorer
• åtgärder för att minska bullerpåverkan

Anpassningar av planen under arbetets gång

En miljöbedömning är en process som pågår parallellt med framtagandet av planen. Under arbetet har ett antal förslag modifierats eller förkastats på grund av de konsekvenser som har konstaterats. Här följer en beskrivning av ett antal av dem.

• Inledningsvis testades olika strategier för stadens form som betonade olika täthet, sammankopplingar mellan olika delar av staden, samt en- respektive flerkärnighet (till exempel stadskärnan, Marieberg). Inriktningen blev en primärt enkärnig struktur med fokus på stadskärnan. En sammanhängande stad med hjälp av stråk och utbyggnadsområden med närhet till kärnan.
• Inför arbetet med översiktsplanen har inventeringar av ekologiska värden gjorts runt Örebro och de mindre tätorterna. Utbyggnadsområdena har i flera fall justerats för att bevara ekologiska värdekärnor och gröna stråk mellan dem (till exempel Munkatorp, Berglunda-Pilängen, Glomman, Adolfsberg, Karlslundsskogen, Mellringe-Nya Hjärsta, Garphyttan, Ölmbrotorp).
• Specifikt utrett området kring Munkatorp-Slätten som i översiktsplanen från 2010 är utpekat som verksamhetsområde. Starkt styrande är behov av attraktiva lägen för verksamheter, mycket höga naturvärden och kulturmiljövärden samt risk för ej exploderad ammunition. Framför allt reducerades verksamhetsytorna. Ändrad inriktning på sikt för Slätten som kan bli viktig för stadens framtida utveckling. De marksaneringsbehov som finns på grund av ej exploderad ammunition behöver utredas.
• Specifikt utrett området kring Berglunda-Pilängen som i översiktsplanen från 2010 är utpekat som verksamhetsområde. Strategiskt viktigt område för utveckling av verksamhetsmark intill eller i närheten av viktig väginfrastruktur, men påverkan på befintliga bostadsmiljöer, lantbruk, vissa kulturmiljöer och naturvärden. Utbyggnadsytan från 2010 reviderades.
• Specifikt utrett området kring Bista. Möjligheten till utveckling av bostäder med närhet till Svartån utreddes. Det kunde konstateras att bostadsytor till stor del omöjliggjordes med hänsyn till kombinationen av reservat för snabbjärnväg, befintliga vattenskyddszoner och riksintresseområde för kulturmiljö.
• Specifikt utrett området kring Gustavsviks golfbana och förkastningsbranten. Områden som dels utifrån sin närhet i staden kan vara intressanta att exploatera med bebyggelse, dels kan utgöra viktiga områden för stadsnära fritid och rekreation i en kraftigt växande stad. Förslaget blev att området i stort fortsätter vara ett sammanhängande grön-, fritids- och rekreationsområde tillsammans med förkastningsbranten, till nytta för tusentals örebroare. Bebyggelse utvecklas huvudsakligen norr och söder om detta område.
• Förslag på bostäder väster om Karlslunds herrgård för att knyta samman Pilängen, Lindbacka och ny stadsdel vid Karlslundsskogen utreddes. Det öppna landskapet och siktlinjerna, som bedömdes viktiga för herrgårdsmiljön och dess föremål som riksintresse ansågs vara av större vikt.
• För att utnyttja Örebros läge intill Hjälmaren undersöktes möjligheter till ny stadsdel öster om det nya verksamhetsområdet i Munkatorp, söder om motorvägen (Elektroskandia) med hänsyn till befintligt och tillkommande naturreservat och befintliga naturvärden. Stadsdelen bedömdes få en attraktiv lokalisering med utblickar söderut mot Hemfjärden, men skulle innebära en utsträckning av staden med svårigheter att skapa en sammanhängande kontinuerligt stadsbygd, varför förslaget togs bort.
• Bostäder mellan Örebro och Ekeby-Almby: Som ett sätt att skapa en sammanhängande stad fram till Ekeby-Almby undersöktes förutsättningar för bostadsbebyggelse mellan orterna. Hänsyn till riksintresse för kulturmiljö, landskapsbild och viktig åkermark bedömdes dock väga tyngre och förslaget förkastades.
• Möjligheterna till ett större utbyggnadsområde för verksamheter längs riksväg 50 vid Lillån och Kvinnersta utreddes, men med hänsyn till bland annat landskapsbilden föreslås bara delar av området för verksamheter.
• Med hjälp av riskkarteringar för höga flöden i vattendrag har förslag på nya utbyggnadsytor kunnat anpassas utifrån översvämningsrisk i bland annat Holmen, Rosta, Mellringe och norr om Boglundsängen.
• Vägkoppling mellan Marieberg via Adolfsberg och Brickebacken med fortsättning mot Mark och länsväg 207, som skulle knyta samman nya och befintliga stadsdelar utreddes. Den förkastades efter att förslag på utbyggnadsområden hade modifierats och blivit mindre, och därmed var vägen inte förenlig med de trafikpolitiska målen.
• Utbyggnadsområdet vid Vallby, öster om Lundby, har modifierats utifrån möjligheterna att skapa ett större stadsnära utflyktsmål i nordvästra delen av staden, som har varit en viktig strategi för utveckling av grönstrukturen.

Utredda men förkastade alternativa sträckningar för ny järnväg mellan Stockholm och Oslo finns beskrivna i avsnittet Järnväg tidigare i detta kapitel.

Uppföljning

Enligt miljöbalken 6 kap 12§ ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför. Uppföljningen av översiktsplanen kommer att ske vart fjärde år, när planen aktualiseras eller revideras.

Den uppföljning vi har bedömt som relevant går dock inte alltid att relatera till översiktsplanens styrkraft. I vissa fall handlar det snarare om en uppföljning av större samhälleliga processer (exempelvis boendesegregation) som översiktsplanen behöver förhålla sig till. Följande indikatorer har vi valt att följa upp.

• Andelen av befolkningen i Örebro kommun som bor inom 3 kilometer från Storbron eller inom 5 kilometer från Storbron, och samtidigt inom 400 meter från stomlinjehållplats eller inom de mindre tätorterna.
• Andelen av befolkningen i tätort som har mindre än 400 meter till busshållplats.
• Andelen av befolkningen utanför tätorter med mindre än 1 000 meter till busshållplats.
• Andelen av befolkningen i tätorter som har mindre än 400 meter till livsmedelsbutik
• Andelen av befolkningen i Örebros tätort med mindre än 200 meter till grönområde av social karaktär.
• Andelen i plan skyddad grönyta av stadens totala yta.
• Andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik.
• Ökningen av biltrafiken i citysnittet och Svartåsnittet procentuellt sett jämfört med befolkningsökningen.
• Cykeltrafiken i citysnittet.
• Segregationsindex.
• Antalet detaljplaner för nybyggnation som överensstämmer respektive inte överensstämmer med översiktsplanen.