Meny
  • Start
  • / Byggnader & historik

Wadköpings byggnader och historik

Wadköping invigdes 1965 i samband med att Örebro firade 700-årsjubileum. Wadköping innehåller uteslutande byggnader som ursprungligen stått på annan plats i Örebro med omnejd. Att flytta trähus har gjorts ända från medeltiden och framåt. Men att flytta hela gårdar, som har skett i Wadköping, var en ny idé.

Cajsa Wargs hus (3)

Cajsa Wargs hus, Borgarhuset

En gästabudsstuga

Cajsa Wargs hus är en gästabudsstuga från 1600-talet. Sådana hus ingick förr i förmögna borgares gårdar. Som ordet avslöjar användes det för gästabud, festerna hölls i byggnadens övervåning – helgstugan. Nedervåningen nyttjades som gästrum och förråd. I början av 1700-talet ägdes huset av Anders Warg och var då en del i en gårdsgrupp på Kyrkogatan 4. Anders Warg och hustrun Catharina fick en dotter, hon föddes i Örebro 1703 och döptes till Christina. Vid 52 års ålder gav Christina Warg ut en kokbok; "Hjelpreda i Hushållningen för unga Fruentimber". Boken gavs ut i 14 upplagor i Sverige och utomlands. Den blev en succé och med den föddes "Cajsa" Warg.

Förändrat och bevarat

Cajsa Wargs hus har förändrats under årens lopp. Övervåningen är bredare än undervåningen. Det visar att huset ursprungligen haft en svalgång – precis som på Kungsstugan.

Gästabudsstugan var byggd tätt intill boningshuset, via gaveldörrar gick man rätt in på varje våningsplan. Idag förenas våningarna istället med en trappa. I helgstugan finns vägg- och takmålningar bevarade. Fåglar, vindruvsrankor och kvistar med röda körsbär samsas med tulpaner och praktfulla fantasiblommor. Målningarna gjordes förmodligen 1710 eller 1717 – då hade Cajsa Warg redan flyttat från Örebro.

Besöker man huset idag kan man se utställningen Cajsa Wargs skafferi.

Behrns hus (15)

Behrns hus utefter Bertil Waldéns gata

Som det anstod en bankman

Behrns hus stod ursprungligen på Kungsgatan 9. Huset byggdes av Erik Rahlén och hans hustru Ingeborg efter den stora stadsbranden 1854. Erik Rahlén, som då var bankman vid Örebro Enskilda Bank, hade gjort en minst sagt lysande karriär. Han var en bondson från Kumla med näsa för affärer och i Örebro blev han snabbt en aktad handelsman. Erik Rahlén handlade gärna med brännvin och kanske var det så han träffade sin blivande fru. Ingeborgs far hanterade nämligen allt vad sprit hette i Örebro, han var källarmästare, krogkung och brännvinsfabrikör. Erik Rahlén slutade sin karriär som bankdirektör – han dog av lunginflammation 50 år gammal.

Behrns fastighet

Kanske undrar du var namnet Behrn kommer ifrån? Det är Johan Behrn som fått ge namn åt huset. Han levde 1879–1960. Behrn var en gång Örebros störste byggherre, han var dessutom stadens meste fastighetsägare. På 1920-talet köpte han flera byggnader i Örebro, en av dessa var Kungsgatan 9 – idag Behrns hus. År 1990 flyttades byggnaden hit till Wadköping och gården är ännu idag i familjen Behrns ägo. Behrns hus förvaltas av PJ Behrns Fastighets AB – ägaren Per Johan Behrn är barnbarn till Johan.

Erikagården (21)

Erikagårdens utemiljö

En jungfru

Erikagården låg tidigare på Gamla gatan 13 och uppfördes förmodligen på 1700–talet. Huset är knuttimrat och byggt i en vinkel och i vinkeln finns inkörsporten till gården. Brädfodringen är från mitten av 1800-talet. Huset har fått sitt namn av en jungfru Erika. Ordet jungfru kan betyda många olika saker, under 1700– och 1800–talen var det en titel för tjänarinnor som arbetade i förnämare hus. Dessa hus låg oftast i städer som till exempel Örebro. Om Erika istället hade levt före 1700–talet hade "jungfru" visat att hon var en ogift kvinna och då med innebörden orörd – "virgo intacta"!

Idag hittar du MR–Keramik i Erikagården.

Hamiltonska huset (13)

Hamiltonska huset mot Bertil Waldéns gata

Störst och vackrast

Huset byggdes 1844 på Näbbtorgsgatan 16 och var störst och vackrast i sin stadsdel! Arkitekturen är inspirerad av antikens ideal, med tempelkrön, tandsnitt och stora fönster. Mot gatan vetter vackert mönstrade entréer och på gårdssidan finns verandor med snickarglädje. Hamiltonska huset är det största i Wadköping och speglar ett mycket förmöget bostadshus. Namnet kommer från en av husets ägare – Hugo Jacob Hamilton – med titeln överste. Byggnaden har även kallats Strokirkska huset, efter en tidigare ägare, Knut Victor Strokirk – han var både brukspatron och bankdirektör.

Ett starkt minne

Överste Hamilton bodde bara tolv år i Örebro men han lämnade ett "starkt" minne efter sig. Hamilton är mannen bakom Överstebrännvin. Han lät göra en alldeles egen kryddblandning som Spritbolaget i Örebro förseglade i lerkrukor och sedan levererade hem till greve Hamilton. Så kunde man göra i slutet av 1800–talet. Än idag görs brännvinet enligt överstens recept. Det har fyllig smak med utpräglad kumminkaraktär samt balanserad sötma och eldig smak. I alla fall enligt etiketten på flaskan – skål!

Handskmakaregården (6)

Handskmakaregårdens gårdsmiljö

En mästares gård

Handskmakaregården uppfördes på 1700–talet och stod ursprungligen på Drottninggatan 41. Första kända ägare var skepparen Mårten Billgren, men om det var han som byggde huset är okänt. I början av 1800–talet var Mäster Flygelholm ägare och det är han som fått ge gården dess namn. Flygelholm var nämligen sämsk– och handskmakare och han bedrev sin verksamhet i omkring 25 år. I ett av gårdshusen hade mäster sin verkstad, där bodde också de gesäller som lärde sig yrket.

Ett annat mästerverk

Innan gården flyttades från Drottninggatan 1957 hade den hunnit hysa många olika hyresgäster. Exempelvis: vagnmakare, konduktör, skräddare, bokbindare, skomakare, målare, mössmakare, murare, kammakare, tapetserare, borstbindare, hembagerska och tändsticksarbetare. Ännu en hyresgäst var arkitekten Per Lundmark. Hans son Carl blev senare förebild till en romanfigur – arkitekt Grundholm i "Farmor och Vår Herre". Boken skrevs av Hjalmar Bergman och kom ut 1921, två år efter "Markurells i Wadköping". Lundmark är den ende av Bergmans gestalter som med säkerhet har bott i ett Wadköpingshus.

Idag finns följande verksamheter på Handskmakaregården

Dockteaterhuset, Historiska butiken, Kronbloms museum och Skolmuseum.

Jeremiasstugan (12)

Jeremiasstugan

Hyllning till en skald

Jeremiasstugan är en hyllning till "Jeremias i Tröstlösa", Närkes "nationalskald" Levi Rickson (1868–1967). Han lär ha bott i stugan en tid i slutet av 1800–talet. Då stod huset på en gård i Tybble i Almby socken, men sedan 1986 har det funnits i Wadköping. Huset byggdes troligen kring sekelskiftet 1700/1800 och var ursprungligen en timrad loftbod med loge. Omkring 1850 inreddes två rum på övervåningen och där fick gårdens pigor och drängar bo. I slutet av 1800–talet sattes vedspis och kakelugn in så att en bostad med ett rum och kök uppstod. Det var i den som Jeremias i Tröstlösa bodde. Då hade även nedervåningen byggts om till bostad.

Tess lördan

Levi Rickson var även journalist på Nerikes Allehanda och hans mest berömda dikt blev "Tess lördan". Som alla hans dikter är den skriven på Närkemål: "I bugane böljer går rågfält å vete, å vågera vaggar på krusiger sjö. På Lekebergsåsen går korna i bete, å skällera pinglar, å svalera singlar i höjda, där molntappar seglar som snö. Tralla–lalla–lej ... Nu tänker jag på dej."

Jeremiabageriet

Idag har Jeremiabageriet sin verksamhet här.

Komministergården (16)

Komministergårdens gavelsida

Ett nyckfullt hus

Fram till 1990 stod gården på Nygatan 39. Det uppfördes någon gång under 1800–talets senare hälft och har varit hem åt åtminstone två komministrar. En komminister är en präst i en större församling och är även medhjälpare till dess kyrkoherde. Per Landelius hette en komminister som tjänstgjorde i Glanshammar. Hans änka, Gustava Lundelius, bodde i gården åren 1887–1888.

Under 1920–talet blev gården återigen hem åt en komminister. Hjalmar Holmberg, komminister i Nikolai församling 1920–1950, bodde under åren 1920–1925 i gården med sin fru och deras åtta barn.

Även om det är osäkert exakt vilket årtal gården byggdes och hur många komministrar som egentligen har bott här, så är det i alla fall en sak som är säker – Komministergården är idag hem för Wadköpings förskola.

Kungsstugan (4)

Kungsstugans framsida

Kungsstugan är en av landets mest intressanta byggnader och har fått sitt namn av hertig Karl som enligt traditionen gästade stugan 1580 och 1581. I Kungsstugan finns tre olika utställningar. Här finns en utställning som introducerar dig till Wadköping och alla byggnadernas historia, en utställning som berättar Kungsstugans historia och som med fotografier visar övervåningens dekorativa målningar. Inför Wadköping 50–års jubileum 2015 invigdes ytterligare en utställning som berättar Wadköpings historia.

Öppettider

Wadköpings öppettider.

Guidad visning

Vill du gå en guidad visning av Kungsstugan och se dess unika målningar? Kontakta Örebrokompaniet 019–21 21 21 eller boka@orebrokompaniet.se.

Gästad av hertig Karl

Kungsstugan har fått sitt namn av hertig Karl, enligt traditionen gästade han stugan 1580 och 1581. 1604 kröntes hertigen till kung Karl IX. Huset var troligen gäststuga till Borgmästargården som stod vid Silltorget – nuvarande Järntorget. Kungsstugan är byggd enligt medeltida traditioner. I bottenvåningen finns fyra visthusbodar (förråd) och på övervåningen en gäststuga och en sovkammare. I båda rummen har det funnits öppna eldstäder. Sovkammaren bär spår efter den väggfasta sängen, även möblerna i gäststugan satt fast i väggen. I rummen finns unika väggmålningar bevarade, förmodligen utförda av hertig Karls egna målare.

Lekladan (9)

Lekladans gavel

Från Tiveden

Lekladan är ett uthus från 1800–talets första hälft. Det har ursprungligen tillhört ett torp i Tiveden, som ligger väster om Vättern, cirka sju mil härifrån. Trots den nya funktionen ser huset ut som förr.

Uthuset är timrat som en typisk ryggåsstuga, den är öppen ända upp till ryggåsen som bär taket. Även boningshus byggdes som ryggåsstugor, men under 1700–talet fick många innertak. Lekladans tak har handslaget tegel av prima kvalitet, även det är hämtat från Tiveden och Edö herrgård. Teglet är tillverkat någon gång på 1800–talet, gissningsvis även det på ett tegelbruk i Tiveden.

I dag används Lekladan som en plats där alla barn kan leka fritt. Här finns en handelsbod, lekstuga och djur att sköta om.

Skepparegården (7)

Skepparegårdens gårdsmiljö

Skeppare Ringström

Skepparegården låg förr på Kyrkogårdsgatan 26. Byggnaden uppfördes i början av 1700-talet och under årens lopp har den byggts ut. En av ägarna har fått ge huset dess namn; skeppare Ringström – han ärvde halva gården. Andra halvan ägdes av varvstimmerman Hedlund. Båda bodde i Skepparegården i början av 1800–talet. Ringström var en av många skeppare i Örebro, som var en livlig sjöfartsstad vid den här tiden. De skutor Ringström seglade låg ankrade i hamnen och där arbetade även Hedlund på ett av skeppsvarven.

Sjöfartsstaden Örebro

Skepparegården härrör från segelsjöfartens tid, innan lands– och järnvägar blevtransportvägar. Örebros hamn låg ett stycke nedströms, i Skebäck, och när isarna givit vika inleddes segelturerna. Via Hjälmare kanal gick det att nå Mälaren och Stockholm och där låg vägen öppen till fjärran hamnar. Många Örebroskutor var lastade med stångjärn – smidbart järn som framställts i Bergslagen. I retur fördes mestadels salt, sill och spannmål. Frakterna sköttes av skeppare med egna fartyg men under 1800–talet skedde en förändring. Handlare och borgare tog över frakten och skepparna anställdes istället som kaptener.

Idag finns följande verksamheter på Skepparegården

Ateljé Återbruk, Lekladan, Hantverkshyllan, Offentliga toaletter, Smedjan och
Wadköpingsrummet.

Skulptur till minne av Jeremias i Tröstlösa (12)

Skulptur vid Jeremiasstugan

Minnesmärke

Skulpturen till minne av Jeremias i Tröstlösa, Levi Rickson (1868‑1967) är gjuten i brons.

Under Jeremiasdagen den 23 augusti 2008 avtäcktes Lenny Clarhälls skulptur vid sin nya placering vid Jeremiasstugan i Wadköping. Skulpturen var ursprungligen uppförd 1979 i Brunnsparken, Örebro men blev för många år sedan offer för en bilolycka och plockades bort.

På initiativ av föreningen Wadköping vänner har denna skulptur nu funnit en ny plats intill Jeremiasstugan i Wadköping.

Lenny Clarhäll är född i Timmerdala 1938. Han är utbildad vid Konstfackskolan i Stockholm (1959‑1963) och vid Konstakademin i Köpenhamn (1964‑1967) . Mer finns att läsa på konstnärens egen webbsida clarhäll.nu.

Skomakaregården (5)

Skomakaregårdens gårdsmiljö

Skomakare och åkare

Skomakaregårdens äldsta delar är från 1600–talet och dess ursprungliga plats var Gamla gatan 17. Gårdens förste kände ägare var Jakob Ihre. Han finns omnämnd 1752 och kallas borgare. Namnet på gården visar att här bott skomakare, men även vagn- och sadelmakare, postiljoner, mjölnare, skeppare, bagare och en brandvakt. Omkring 1850 bodde här närmare 60 personer! Mest känt var stället som en åkaregård. Här kunde bönderna låta sina hästar vila medan de uträttade sina ärenden i staden. Till gården hörde nämligen ett stall, liksom en ladugård, ett hönshus och en loge.

Idag finns följande verksamheter på Skomakaregården

HantverkarbodenKonstfrämjandet BergslagenTeatervalvet – ateljé och miniverkstad och Skapat av Ståhl – Made by Steel, butik och ateljé.

Smedjan (8)

Smedjan sett framifrån

I nytt sällskap

Smedjan har inte tillhört gården bredvid, den har inte ens varit uppförd i Örebro, utan i Axbergs socken strax norr om staden. Förr fanns det smedjor på de flesta gårdar, där bonden kunde göra sitt husbehovssmide. Gick ett redskap sönder så lagade han det själv, precis som så mycket annat på självhushållets tid. Smedjorna byggdes alltid en bit från gården på grund av den stora brandrisken. En gård bestod av många tätt placerade hus, började det brinna kunde elden snabbt sprida sig.

Även idag pågår verksamhet i Wadköpings smedja.

Smedjebackshuset (18)

Smedjebackshuset mot Alsnäsgatan

Smedernas stadsdel

Smedjebackshuset har använts som stall och smedja och är förmodligen uppfört i början av 1800–talet. Det låg tidigare på Skolgatan 12, på Smedjebacken, som var den stadsdel i Örebro där smederna höll till. Smedjebacken etablerades under 1600–talet, som en följd av att vapensmidet centraliserades. Det hade tidigare utförts av smeder på landsbygden, men kronan krävde att de skulle flytta in till Örebro. I Örebro fanns såklart smeder långt före 1600–talet, till exempel Peter Olofsson, gift med Kristina Larsdotter. De fick 1493 och 1499 sönerna Olof och Lars, sedermera de kända Olaus och Laurentius Petri.

Olaus och Laurentius Petri

I Stadsparken här intill finns Själamässlyckan, en jordlott som ägts av Olaus och Laurentius Petri. Jordlotten skänktes av deras far till klostret i Örebro så att munkarna skulle läsa själamässor för honom. Det var vanligt att göra så i den katolska kyrkan, men den katolska ordningen gillades inte av sönerna. Båda två studerade i Wittenberg hos Martin Luther – de var ditsända på Gustav Vasas bekostnad. Olaus Petri införde reformationen i Sverige och blev stadsskrivare, kyrkoherde och rikskansler. Hans bror Laurentius vigdes till ärkebiskop 1531, Sveriges förste evangelisk-lutherske ärkebiskop.

I Smedjebackshuset finns idag Wadköpings kontor och offentliga toaletter.

Spelgården (19)

Spelgårdens scen från läktaren

Spelgården är en utomhusscen som ligger i anslutning till Teaterladan/Loftet och kan endast bokas för publika arrangemang, till exempel. konsert, teater, föreläsning med mera.

Sturegården (22)

Sturegården sett framifrån

Snickarens glädje

Sturegården har tidigare stått på Sturegatan 7. Huset är uppfört med träreglar och lösvirke, med målning och snickarglädje som är typiska för tiden. Huset byggdes 1873 av snickaren Anders Hallin som flyttade till Örebro från Hallsberg med sin familj. Det nybyggda hemmet döpte de till Fredensberg. 1887 blev stadsfiskal Per Erik Andersson ägare och när hans son tog över 1907 byggde han nytt. Senare ägdes gårdsgruppen av fabrikör Rönnqvist, som hade en matbesticksfabrik vid gamla hamnen. 1947 inköptes Sturegården av Örebro stad, och brukades som bostad och kontor för stadsträdgårdsmästarna. Idag används gården fortfarande som bostad och Paglert akupunktur har även sin verksamhet här.

Svarvarehuset (17)

Svarvarehusets gavel

I garveriets tjänst

Svarvarehuset stod ursprungligen på Ågatan 6–8 och kallas därför även för Ågatebodarna. De svarvare som namngivit huset har en ung historia. Huset återuppfördes 1991 av Närkes Träsvarvare. Föreningen hade just bildats och behövde en lokal. Husen hade då legat nedmonterade sedan 1960–talet. Byggnadernas historia är betydligt äldre än så. De finns med på en stadskarta från 1823 och bestod då av tre bodar, den ena med loftgång. Bodarna användes länge som magasin av ett garveri. I skostaden Örebro var garvat läder en stor produkt. Örebro var den garveritätaste staden i Sverige; i mitten av 1800-talet fanns elva garverier längs Svartån.

Idag finns följande verksamheter i Svarvarehuset

Silversmide, Närkes träsvarvarförening och Loftet.

Teaterladan (19)

Teaterladans yttersida

Svedd av eld

Teaterladan kallas även för Kornboden och har tidigare stått på Kungsgatan 23. Byggnaden flyttades till Wadköping 1991. När huset timrades ner gjordes en upptäckt; många av stockarna var brandskadade. Det tyder på att huset timrats efter 1854, då Örebro drabbades av en stor stadsbrand. Kanske byggdes huset i all hast efter branden för att fungera som sädesmagasin (kornbod). Där fanns mat till alla de som blivit hemlösa. Stockarna togs förmodligen från olika hus; här gällde att rädda det som räddas kunde.

Publika arrangemang

Teaterladan kan endast bokas för publika arrangemang, till exempel konsert, teater, föreläsning med mera.

Tenngjutaregården (1)

Tenngjutaregården sett från Bertil Waldéns gata

Tenngjutarnas gård

Gården byggdes på 1780–talet, på Drottninggatan 76. Huset var verkstad och bostad för stadens tenngjutare, den siste i skrået var Gustaf Wilhelm Lindberg. När han dog 1888 hade han varit "pensionär" i 15 år och han hade ägt Tenngjutaregården i hela 58 år. I huset har det även bott målare, skräddare och bokbindare och man kan ana att här också varit en handelsgård. På långsidan mot Stadsparken syns märken efter luckor, när de slogs upp öppnades flera små handelsbodar. Där kunde man handla av hantverkarna "över disk". Även idag finns det en handelsbod i byggnaden, dess inredning kommer från Mon i Askers socken.

Idag hittar du följande verksamheter i Tenngjutaregården

Gamla Örebro café och konferens och Wadköpings handelsbod.

Ullavihuset (14)

Ullavihusets framsida

I skick som förr

Ullavihuset är bland de yngsta husen i Wadköping, om man nu kan kalla ett hus från 1850–talet ungt. Huset flyttades hit 1992, från Ullavi i Närkes Kil, där det varit bostadshus på en bondgård. Att hus flyttades var vanligt förr i tiden, de var ju lätta att montera ner då de var timrade. Under befolkningsexplosionen vid 1800–talets mitt hamnade flera timmerhus från landet i städerna.

Ullavihuset är återuppfört exakt som ursprunget. Bland annat finns de munblåsta fönsterglasen kvar och den mintgröna färgen är den ursprungliga. Arbetet med återuppförandet belönades med pris för god byggnadsvård 1992. Idag används huset som en privatbostad.

Wadköpings klockstapel (11)

Wadköpings klockstapel sett från Bertil Waldéns gata

En enkel klockbock

Klockstapeln i Wadköping nyuppfördes 1999. I det medeltida Närke byggdes klockstaplar så här: en enkel klockbock med tak till skydd för klockorna. De första klockstaplarna uppfördes på vigd mark – den biskopen välsignat med vigvatten. En borggårdsmur omslöt marken, mitt i stod kyrkan. Med tiden flyttades klockstaplarna ut till höjder, skälet var att ringningen skulle höras bättre. Klockornas klang ljöd då över hela kyrksocknen, så att sockenborna kunde söka sig till gudstjänst.

Vävaregården (2)

Vävaregården sett från cafégården

Damastvävarens gård

Vävaregården är känd sedan 1700–talet, den stod tidigare på Drottninggatan 64. Under 1820-talet öppnade här ett väveri där det vävdes damast av högsta kvalité. Väveriet drevs av tre generationer Hellgren. Hällgren den äldre, Gustaf Hellgren och till sist Gustafs dotter fröken Hilda Hellgren. Hilda drev verksamheten fram till 1920–talet. Hellgrens damastvävnader var eftertraktade, kunderna fanns bland de förmögna. Tygerna prydde både slott och herrgårdar i Närke, Värmland och Södermanland. Och inte nog med det, även hovet var kund!

Några andra hyresgäster

Vävaregården hade många andra hyresgäster och flera av dem var ensamstående kvinnor. Änkefru Fagerhult, till exempel, hade modeaffär som hennes två döttrar senare fick ta över. I ett rum och kök bodde mor och dotter Grip, fröken Grip arbetade i stadens parfymaffär. Granne med dem var "Lilla Fia" Fahlström, liten var hon eftersom hon hade puckelrygg. "Lilla Fia" försörjde sig själv och sin sjukliga mor genom att virka spetsar till stadens fina damer.

Idag hittar du följande verksamheter i Vävaregården

Gamla Örebro café och konferens och Lilla butiken.

Övre Vallbygården (20)

Övre Vallbygårdens framsida

En Närkestuga

Övre Vallbygården har tidigare stått vid Lundby, som idag är en stadsdel i det moderna Örebro. Så här såg många hus ut i Närke under 1800-talet, det var ingen skillnad mellan stad och landsbygd. Husets ursprung var en så kallad enkelstuga – en stuga med spisrum, kammare och farstu. Under 1800-talet fick enkelstugan en övervåning och man flyttade då sovrummet en trappa upp. Nere blev kammaren kök och spisrummet finrum. Med den extra våningen var Närkestugan född!

Idag finns Hjalmar Bergman-museet i Övre Vallbygården.

Historik

På söder i Örebro fanns en närmast orörd trästad med trånga gator och krokiga gränder. Där låg gårdar, med bostadshuset ut mot gatan och ett gytter av byggnader inne på gårdarna. Under 1800–talets stora inflyttningsvåg av landsortsbefolkning till städerna byggdes stall, ladugårdar och ekonomibyggnader i staden om till bostäder. Denna inflyttande arbetskraft behövdes i den nya och unga industrin. Under primitiva bostadsförhållanden, där husen bara nödtorftigt var anpassade till mänskligt boende, inhystes mängder av människor.

Förslumningen och förfallet kan avläsas i dåtidens mantalslängder. Gårdarna hade under 1700–talet relativt få inneboende. Ett stycke in på 1800–talet steg antalet inneboende kraftigt. 1822 bodde t.ex. 64 personer i Tenngjutargården, vilket ger en bostadsyta på knappt 4 kvm per person.

Typisk stadsgård bestod av bostadshus, förråd, stall, ladugård och loge

Långt in på 1800–talet utgjorde jordbruket och boskapsskötseln en betydande del av borgarnas inkomster. Jordbruket bedrevs på åkermark utanför staden, boskapsskötseln delvis i stadsgården. Detta innebar att en typisk stadsgård på denna tid hade, förutom bostadshus och förrådsbyggnader, även stall, ladugård och loge.

Dessa byggnader fanns kvar fram till mitten av 1900–talet, dock i nedslitet skick och med bara hjälpligt sanitär utrustning. I mitten av 1900–talet behövde Örebro stad nya bostads– och affärsområden. Marken i centrum var dyr tomtmark. Man ville därför bygga hus på höjden för att få plats med så många människor som möjligt. Den gamla stadsdelen på söder med sina en– och tvåvånings trähus skulle bli ett nytt och modernt bostadsområde. Säkert till glädje för många av de som bodde i de trånga och ohygieniska husen.

Kämpade för att bevara husen

Mitt i denna rivningstrend, som för övrigt drabbade många städer i Sverige vid denna tid, kämpade dåvarande landsantikvarien Bertil Waldén för att de mest representativa och bäst bevarade byggnaderna skulle bevaras till eftervärlden. De hus han pekade ut monterades ner och förvarades. Efter många turer beslöts det att en liten stadsdel med dessa gamla hus skulle placeras på den plats där Wadköping idag ligger. 1963 började det egentliga bygget och den 4 juni 1965 invigdes Wadköping av kung Gustav VI Adolf. Då bestod Wadköping bara av gårdarna norr om stadsgatan. Denna del av Wadköping skildrar 1700– och 1800–talets stadsbebyggelse.

Efter cirka 25 år tillkom det första huset på södra sidan om stadsgatan. 1994 stod hela den sidan av Wadköping klar. Wadköping hade fått sin stadsgata med hus på båda sidor. Den södra sidan skildrar stadsmiljön efter den stora stadsbranden 1854.

Senast uppdaterad: 24 april 2017

Publicerad: 31 maj 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Örebro municipality in other languages

Close

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Vardagar kl. 7-17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Vardagar kl.10-17

E-post till servicecenter

servicecenter@orebro.se