Hur upptäcker, stöttar och stimulerar vi de särskilt begåvade eleverna?

Det är lite kontroversiellt att prata om särskild begåvning, (Jenny Lind, psykolog)

Pedagogerna i skolan är inte rätt utbildade för att upptäcka dessa elever, (Mona Liljedahl, författare)

Vi vet ganska lite om särskild begåvning då studierna som finns ofta har ett litet urval och att det finns en definitionsförrvirring kring vilka dessa barn och elever är, (Michael Dahlman, skolpsykolog i Örebro kommun).

Det finns ingen allmänt accepterad definition på vad särskild begåvning är eller vilka barn och vuxna som ska betecknas som särskilt begåvade. Såväl vad som ryms i begreppet som var gränsen för att kallas särskilt begåvad ska gå varierar efter sammanhang och syfte (Skolverket).

Ovanstående citat visar att särskild begåvning inte är ett helt enkelt område att ta sig an. Men vi ville göra ett försök och har lyssnat på psykologer, författare, specialpedagoger och forskare för att kunna ge en bild över hur verksamma i skolan kan möta dessa elever på bästa sätt.

Barn och elever ska ges förutsättningar att nå så långt som möjligt

Förskola och skola ska verka för att barn och elever utvecklas så långt som möjligt – alla barn och elever ska ges ledning och stimulans. Skollagen beskriver också vikten av att utbildning ska ta hänsyn till barn och elevers förutsättningar och behov. Verksamheterna har ofta goda rutiner för att fånga upp de som inte riskerar nå målen men hur bra är vi på att upptäcka och stimulera de som med lätthet når målen?

Skolinspektionen menar att elever som med lätthet når målen inte alls uppmärksammas på samma sätt som de elever som riskerar att inte nå målen. Man menar vidare att många av dessa elever upplever lektioner som enformiga och ostimulerande.

Viktiga iakttagelser från Skolinspektionens undersökning av 29 besökta skolor är att det ofta saknas gemensamma strategier för att såväl identifiera elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling som att hantera utmaningar och stimulans i undervisningen för elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling.

Behövs en definition?

Hur verksamheterna ska nå dessa elever på bästa sätt är omtvistat. Dilemmat för en pedagog är också att veta vilken elev som är särbegåvad då ingen allmän accepterad definition finns. I gruppen särbegåvade finns dessutom en stor variation av elever alltifrån de som är väldigt duktiga i enstaka ämnen till de som är starka i alla skolämnen.

Men frågan är om en definition av dessa elever behövs? Om vi i förskolan och skolan ska kunna sätta in rätt anpassningar, stöd och stimulans krävs väl att vi kan identifiera dessa elever?

– Skollagen har löst det ganska bra för oss. Alla elever ska få ledning och stimulans. Eleverna har olika stort behov av stimulans och ibland kan det hänga ihop med särskild begåvning. Samtidigt hänger både behovet av struktur och behovet av stimulans ihop med många andra egenskaper som elever kan ha samtidigt. Därför är det viktigt att jobba utifrån en helhetssyn på eleven, säger Michael Dahlman, skolpsykolog Örebro kommun.

– Det här är ett stort spann av elever och det är en stor utmaning för läraren. Men det är viktiga är skapa relationer och trygghet för varje barn, att ingen faller mellan stolarna och att kartlägga tidigt så man vet vad som är vad, menar Jenny Lind, psykolog.

Ger praktiska råd till lärare

– Vi måste våga prata och uppmärksamma dessa elever och skolan behöver använda rätt glasögon för att upptäcka dem, menar Mona Liljedahl som i sina böcker ger praktiska råd till lärare i hur de kan arbeta med särskilt begåvade elever. Hon kallar modellen ABC – en metod som både kan hjälpa dessa elever som upplever understimulans men med tiden kan också fungera förebyggande.

• Acceleration – kan handla om att flytta upp till en högre årskurs eller gå snabbare fram i olika typer av material.
• Berikning – Innebär att eleven får breddning och fördjupning av stoffet, helst utifrån elevens egna intresseområden.
  
• Coachning – vuxenstöd som både är engagerad och kunnig. Detta vuxenstöd bör ha till uppgift att föra dialog med alla inblandade (agera som spindeln i nätet) och guida eleven genom skolan.
  

I sina böcker sammanfattar och Mona Liljedahl några råd till pedagoger kring arbetet med särskilt begåvade elever:

• Skaffa dig kunskap. För att kunna arbeta främjande och framåtriktat med särskilt begåvade elever behöver vi ha kompetens att upptäcka dem. Läs på!
• Kom ihåg att det inte bara handlar om matematisk särbegåvning. Många elever har sin spetsbegåvning inom det språkliga eller konstnärliga området. Igen – läs på.

Anar du att du har en särskilt begåvad elev?

• Kartlägg elevens kunskaper – på ett lekfullt sätt.
• Diskutera och reflektera kring uppgifterna tillsammans med eleven. Det ger mycket information om hur elevens lärande går till.
• Utgå ifrån att du har rätt när du anar att eleven är särskilt begåvad! Vänta inte på att någon annan ska peka ut den särskilt begåvade eleven åt dig. Lita på din pedagogiska intuition och prova insatser.

Skolverkets material

Skolverket lyfter i sitt material att frågorna kring särskild begåvning att skolan haft ett stort fokus på de elever som inte når målen – det har påverkat hur de elever med särskilt begåvning har bemötts. Saker börjar dock hända och allt mer fokus sätts på dessa frågor.

Det märks exempelvis genom förtydligandet i skollagen, satsningar på spetsutbildningar, att fler forskar om frågorna, att intresset för lärarfortbildning inom området ökar, att det finns ett ökat utbud av läger och andra mötesformer för särskilt begåvade elever och att uppmärksamheten på särskilt begåvade ökar från intresseorganisationer och medier.

Skolverket menar också att skolpersonal behöver ha mer kunskap om särskild begåvning – hur särskilt begåvade elever kan identifieras och uppmärksammas, samt hur undervisningen och miljön kan anpassas till dessa elever för att de ska få möjlighet till en god utveckling. Studiematerial har tagits fram som en del i detta.

Tips till pedagoger från Skolverket:

1. Se till att eleven utmanas intellektuellt och kunskapsmässigt. Fokusera på lärande snarare än på prestation. Ge möjlighet till meningsfulla diskussioner med andra som förstår deras komplexa resonemang.
2. Ge eleven möjligheter att utveckla de kunskaper – inte minst färdigheter och studieteknik – som är förutsättningar för att lyckas i högre studier.
3. Stöd elevens socioemotionella utveckling, acceptans och respekt från lärare är helt avgörande. Många behöver också få samarbeta med andra särskilt begåvade elever – få känna sig normala – åtminstone i delar av undervisningen.

Skolpsykologernas roll

Örebro kommuns skolpsykologer arbetar och stöttar skolorna i arbetet med särskilt begåvade elever. Michael Dahlman skriver i sitt blogginlägg "Psykologperspektiv på särskild begåvning" hur psykologer kan bidra med i frågor om särskild begåvning.

Bland annat skriver han om vikten av att ha två tankar samtidigt. Att en elev både kan ha behov av struktur och ledning – och samtidigt vara avancerad i ett ämne och behöva stimulans. Här har skolpsykologerna en viktig roll i hur denna ledning och stimulans kan utformas på bästa sätt oavsett om eleven ligger strax under eller strax över gränsen för särbegåvning.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro