Skicka vidare! Mikael Jansson

I intervjuserien Skicka vidare! är det den här gången Mikael Jansson, förstelärare på Gumaelisskolan, som svarar på tre frågor från Benita Törnqvist.

Hej Mikael! Berätta lite om dig själv!

Jag heter Mikael Jansson och arbetar som förstelärare på Gumaelisskolan med inriktning mot idrott och hälsa samt arbetet med våra idrottsprofiler. Jag undervisar förutom i idrott och hälsa även i SO. Jag har arbetat på skolan sedan 2018 och arbetade innan dess på Sjöängsskolan i Askersund i nästan tio år. Gumaeliusskolan är en stor högstadieskola med ungefär 720 elever. En stor del av våra elever har genom i färdighetstest blivit antagna till skolan till en idrottsprofil.

Mikael Jansson, förstelärare på Gumaelisskolan

Mikael Jansson

Vad ser ni som framgångsfaktorer med upplägget av era profiler?

En stor del av Gumaeliusskolans identitet har att göra med våra idrottsprofiler. Vi ser oss själva som en idrottsskola och vi har många elever som kommer till oss med höga ambitioner och kärlek till sin idrott. För tillfället har vi intagning genom färdighetstest i profilerna fotboll, hockey, dans, innebandy, padel, specialidrott och gymnastik. Våra elever kommer till skolan från alla kommunens olika delar vilket gör att vi får ett elevunderlag som på ett bra sätt representerar Örebro kommun. Vi på skolan ser att det gynnar eleverna att mötas över stadsdelarna. Gumaeliusskolan har tack vare våra idrottsprofiler blivit en populär skola i kommunen med ett högt söktryck. De elever som inte har sökt och kommit in på skolan genom antagning på någon av profilerna har med en av oss idrottslära en extra lektion idrott. De grupperna är ofta lite mindre i antal elever och där arbetar vi mycket med att förstärka elevernas kunskaper utifrån ordinarie lektions arbetsområde. Med de grupperna försöker även i ännu större utsträckning anpassa innehållet efter gruppens intresse och förmågor. En ambition vi har är att dessa elever ska få prova på och möta idrotter och aktiviteter som den ordinarie undervisningen inte har möjlighet att genomföra på samma sätt. Vi kommer i allt större utsträckning söka samarbeta med externa aktörer och idrottsföreningar för att de eleverna ska få prova på ännu fler olika aktiviteter och idrotter. Sedan vi startade att vara i de nybyggda idrottshallarna på Rostaskolan har det bara blivit ännu bättre förutsättningar för att få dessa elevgrupper att lyckas. Men profilerna är bara en del som gör att Gumaelisskolan fungerar och för tillfället är en populär skola i kommunen. Skolledningen, elevhälsan, elevkoordinatorerna, lärarna och övrig personal är väl organiserade och ger profilerna möjlighet att fungera på ett bra sätt.

Hur skulle ni vilja beskriva ert arbete kring bedömning i idrott och hälsa kopplat till profilerna?

Det stora flertalet av instruktörerna på våra idrottsprofiler arbetar på skolan vilket förenklar sambedömningen av elevernas kunskaper. Idrottslärarna är tillagda i profilernas kurser på Its så man kan följa dokumentationen och bedömningen från profilen. Vi har för närvarande inplanerat två tillfällen den här terminen då vi gemensamt ska gå igenom elever från de olika profilerna för att få en överblick hur det går. Det kan ibland vara lite klurigt att väga profilens påverka på betyget då det tar en relativt stor del av tiden i undervisningen i anspråk samtidigt som det behandlar en relativt liten del av det centrala innehållet. För att möta den utmaningen arbetar vi med och utvecklar gemensamma teoretiska uppgifter i varje årskurs. Att få till detta på ett bra sätt är hög prioritet på Gumaeliusskolan.

Hur arbetar ni för att främja rörelse under en skoldag för era elever?

Skolan är uppdelad i olika arbetsenheter och varje enhet gör lite olika. Inomhus har vi ganska så begränsade möjlighter men vi har pingisbord som används flitigt. I vårt café anordnas ibland aktiviteter med eleverna för att aktivera dem. Under våren och hösten är det ofta väldigt många elever som är ute och spelar olika typer av bollspel. Vi uppmuntrar och försöker aktivera eleverna så mycket det går att vara ute på skolgården. På Gumaeliusskolan har eleverna väldigt få ”håltimmar” och dagarna är kompakta med lektioner så det finns inte speciellt många tillfällen med längre raster utan mycket av tiden går åt att transportera sig mellan lektionssalarna eller äta lunch.

Jag skulle vilja skicka frågor vidare till Elin Käll, lärare på Svealundsskolan:

  1. Hur bygger du upp undervisningen så att den att engagerar eleverna?
  2. Hur jobbar du med delaktighet i klassrumnmet?
  3. Vad är det första du gör när du kommer in till eleverna i klassrummet?

Senast uppdaterad:

Publicerad: