Språk, rörelse och mat i fokus när förskolan samlades för gemensam utvecklingsdag

Språk, rörelse och mat stod i centrum när över 1600 medarbetare från Örebros förskolor samlades för en gemensam studiedag om läroplanens nya skrivningar och hur undervisningen kan utvecklas.

Språket stod också i fokus vid kompetensutvecklingsdagen 2024 (som du kan läsa mer om här). Under året har förskolorna tagit stora kliv i sitt språkarbete.

– Jag ser att det händer jättemycket ute på våra förskolor. Bland annat växer förskolebibliotek fram och i flera fall finns även utlåning av böcker till vårdnadshavare. Högläsningen har utvecklats och blivit mer systematisk och arbetet med vardagsspråket har också utvecklats, säger Gunilla Eriksson Bergström, språksamordnare på Förskole- och grundskoleförvaltningen.

Rörelseförståelse lika viktigt som läsförståelse

Under kompetensutvecklingsdagen 2025 låg fokus förutom språk även på rörelse och mat och därför hade Malin Bengtsson, koordinator RF-SISU Örebro län, bjudits in. Malin fokuserade i sin föreläsning på rörelseförståelse och matens betydelse.

– Endast 3 % av barnen rör sig tillräckligt och äter enligt kostråden, en skrämmande siffra, inledde Malin.

Hon jämförde rörelse med läsning: Vi är alla överens om att läsförståelse är viktigt, men rörelseförståelse är minst lika betydelsefull, menar hon.

– Vi kan inte förvänta oss att barnen ska delta i aktiviteter om de inte har med sig grunderna. Vi behöver skapa motivation och få barnen att vilja vara med, men då behöver de först ha förutsättningar att kunna vara med, och då behövs till exempel motorisk träning för ganska många barn, säger Malin.

De nya skrivningarna i läroplanen ger extra skjuts i rörelsefrågan. Rörelse har visserligen funnits i läroplanen tidigare, men nytt i år är att det ska vara en integrerad del av förskolans undervisning, alltså inte bara något som sker spontant eller under raster.

Aktiva vuxna ger aktiva barn

Malin ser att det händer positiva saker ute på förskolorna. Hon jobbar för tillfället lite extra mot Baronbackarnas och Varberga förskolor i en rörelsesatsning.

– Det finns ett stort engagemang och en styrka att vi gör det tillsammans och stöttar varandra. Det handlar om att skapa en kultur och organisation kring dessa frågor så det sätter sig i väggarna.

När det gäller framgångsrikt arbete med rörelse i förskolan betonar Malin vikten av aktiva vuxna – aktiva vuxna ger aktiva barn. Hon lyfter också hur viktigt det är att utmana barnen i leken. Vi ska inte linda in dem i bubbelplast för mycket, menar hon – oron för att barnen ska skada sig får inte stå i vägen för deras rörelseutveckling.

Maten och matpedagogik uppmärksammades också. Mer samverkan behövs mellan måltidspersonal och pedagoger i förskolan. Målet är att få eleverna att pröva av maten genom en strukturerad pedagogik, bland annat genom aktiv och uppmuntrande personal som äter tillsamans med barnen.

Bokläsning under hela dagen

Ett panelsamtal om språk i förskolan var nästa hållpunkt på scenen. Varberga och Vivallas förskolor, som deltagit i Ifous-programmet Språkutvecklande förskola berättade om hur man arbetat under programmet med fokus på högläsning, eller bokläsning, som man valt att kalla det.

Läsvila har bytts mot ett mer strukturerat arbete med bokläsning. Idag sker läsningen i mindre grupper under hela dagen. Alla barn får ta del av bokläsningen, språkprotokoll används och språkkartläggningar till grund för individuella upplägg.

Förskolorna trycker på vikten att först kartlägga ett nuläge och sen strukturera upp ett arbete. Kartläggningen gör att man lättare kan pricka rätt i undervisningen genom att individanpassa och gruppanpassa. Det kanske effektivaste redskapet i kartläggningen har varit att filma undervisningen.

– Vi trodde vi gjorde rätt men när vi såg och började analysera filmen, insåg vi att vi inte gjorde det, säger Eponine Sandkvist förskollärare Varberga förskolor.

"Ett helt nytt sätt att se på undervisning"

Elena Mååg, förskollärare på Norrstjärnan, berättade avslutningsvis om hur aktionsforskning blivit ett naturligt och integrerat arbetssätt i undervisningen. Genom att utgå från barnens nyfikenhet och koppla lärandet till projektet "Fjärilar i vår närmiljö", där barnen får följa fjärilens utveckling och arbeta med naturrelaterade begrepp, och boken Kurrans och Pigans vinteräventyr, som inspirerar till samtal om djurspår och lodjur, har Helena och hennes arbetslag skapat lärmiljöer där språkutveckling sker i meningsfullt samspel. Resultaten visar att barnen, särskilt de med svenska som andraspråk, blivit mer aktiva, nyfikna och språkligt uttrycksfulla.

– Det här arbetet har gett mig och mitt arbetslag ett helt nytt sätt att se på undervisning. Aktionsforskningen har blivit vårt nya sätt att undervisa, ett sätt att ta reda på nuläget i barngruppen, förstå lärmiljön och tillsammans utveckla den. Det är inte ett sidoprojekt, utan en metod som skapar sammanhang och mening i vardagen, säger Elena.

/Jonas Gunnarsson, Mikael Kindgren, Pedagog Örebro

Så arbetar vi med språk och rörelse – röster från verksamheterna:

– Vi har väldigt bra förutsättningar när det gäller rörelse med stor gård och skogsdunge. Vi har dessutom elcyklar så vi kan ta oss iväg från förskolan. Vi har en uteprofil där det är viktigt för oss att vara ute mycket. Det har hänt mycket kring språkutveckling på förskolan, ett exempel är att vi fått möjligheter att köpa in så mycket böcker vilket varit mycket positivt, berättar Malin från Näsby förskola.

– Viktiga frågor som tas upp idag! Rörelse och språk är ständigt aktuellt för oss. Vi har bland annat gjort iordning ett rörelserum där fokus ligger på motorik, berättar Ulla och Madeleine från Brickebackens förskolor.

– På vår förskola har varje avdelning planerade rörelseaktiviteter tre dagar i veckan, direkt efter fruktsamlingen. Vi planerar var för sig och delar aktiviteterna i Teams, så att alla kan ta del av dem. Samma lekar används under en hel månad för att barnen ska hinna lära sig dem, och på eftermiddagarna får de leka dem fritt. Vi har också en hinderbana som går från matsalen till sista avdelningen, och turas om att använda den. Just nu jobbar vi mycket med bokstavsrörelser – varje vecka har vi en ny bokstav, och barnen får smaka på mat som börjar på den bokstaven, som grönkålschips på G. De får välja rörelser till bokstäverna, som vi skriver upp och sätter upp ute på gården. Barnen är väldigt delaktiga och brukar längta till nästa bokstav, berättar Naomi från Kårstängens förskola.

– Under året har vi fokuserat på språkutveckling genom att arbeta mycket med böcker. Just nu får barnen ta med sin favoritbok en gång i veckan – vi kallar det för 'Önskebok'. I Önskeboken pratar vi om olika känslor: vilka känslor finns i boken, och vilka känslor får man när man läser den? Vi arbetar med de yngsta barnen, 1–3 år, och känslor är något vi jobbar mycket med. När det gäller rörelse dansar vi mycket – det är alltid populärt! Barnen gillar också att klättra och springa, berättar Linda och Sandra från Almby förskola.

Senast uppdaterad:

Publicerad: