Pågående satsningar inom "Skolutveckling tillsammans - Topp 25 2025"

Utvecklingen inom den svenska skolan har sedan en längre tid varit i fokus. Framför allt har intresset riktats mot frågor kring elevernas prestationer, friskolornas roll, det fria skolvalets effekter och olika strategier för att minska skolsegregationen. När det gäller lärarna har intresset framför allt kretsat kring lärarutbildningens utformning och kvalitet, och lärarnas arbetssituation och undervisning i klassrummet. Vi vet däremot betydligt mindre om hur lärarnas arbetsmarknad fungerar och hur lärare rör sig mellan olika arbetsplatser i det nya skollandskapet. Att lärarnas kunskaper och erfarenhet betyder mycket för elevernas möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen är nog alla överens om, men vi har ingen tydlig och sammanhållen bild av hur lärare med olika kompetens rör sig mellan skolor. En viktig aspekt i sammanhanget är frågan om kontinuitet, dvs. hur länge stannar man på samma skola. Vilket är av stor betydelse för möjligheterna att svetsa samman ett lärar-team över tid, för det kollegiala lärandet, för lärarnas möjligheter att lära känna elever och deras olika behov samt rektors möjlighet att skapa en skolkultur. Det är också viktigt att få information kring hur lärare tänker kring sitt arbete, vad som får dem att stanna kvar respektive byta arbetsplats, detta som ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare för att långsiktigt kunna säkra kompetensförsörjningen till de skolor som finns i kommunen. Egenskaper arbetstagarna efterfrågar hos en attraktiv arbetsgivare stämmer inte alltid med den bild som ges i t.ex. media. Frågor om arbetsmiljö, ett stimulerande arbete och balans mellan arbete och fritid väger tungt och det finns också ett glapp mellan arbetstagarens förväntningar och vad arbetsgivare lyckas erbjuda inom de områdena.

Satsningens syfte är att kartlägga lärarnas agerande på arbetsmarknaden och deras attityder till rörlighet, anställningsvillkor och skolor av olika typ. Kartläggningen utgör en grund för att få relevant och viktig information för att kunna öka attraktiviteten som arbetsgivare och för att skolorna ska kunna behålla lärare under längre tid än idag. Det kommer att gynna de elever som finns i kommunen och också på längre sikt kunna påverka elevers måluppfyllnad. Satsningen riktas mot lärare inom både förskola och grundskola och kartläggningen kommer att riktas mot två typer av material; dels ett kvantitativt datamaterial på individnivå via en databas från SCB, dels en kvalitativ studie baserad på intervjuer med förskollärare, lärare och rektorer. Det övergripande ansvaret för arbetets genomförande har en professor på Örebro universitet och för kommunen, Kvalitetschefen för grundskolan i samarbete med projektledare för kompetensförsörjningsarbetet.

Ansvarig: Anders Trumberg 

Flera skolenheter inom såväl grundskola som gymnasiet visar på att lärare upplever stress i sitt arbete, det kan vi se i de medarbetarenkäter som genomförs årligen. Genom att lägga några av de arbetsuppgifter som lärare idag gör på andra yrkeskompetenser får lärare fokusera på uppdraget att planera, genomföra och följa upp undervisningen. Satsningen innebär att lärarassistenter projektanställs och genomför arbetsuppgifter såsom:

• bistår lärarlag och enskilda lärare genom att utföra diverse administrativa arbetsuppgifter (t.ex. frånvarorapporter, blanketter, bokning av möten),
• bistår lärare i arbetet i klass och/eller på fritidshem,
  
• samspelar med elever, föräldrar, lärare och andra samarbetspartners,
  
• känner till och följer verksamhetens gällande lagar, policys och rutiner,
• arbetar och dokumenterar i de verksamhetssystem som finns.

Rektor anställer och arbetsleder den lärarassistent som fördelas till skolenheten. Skolenheter som fått ta del av satsningen är Rudbecksskolan, Brukets skola, Lundbyskolan, Odenskolan, Garphyttans skola, FyrenEkAlmen, Fridhemsskolan och Kunskapsskolan.

Ansvariga:

Rudbecksskolan- Helene Freij
Brukets skola- Lena Sörbö
Lundbyskolan- Ann Forsberg
Odenskolan- Fredrik Karlsson
Garphyttans skola- Ing-Marie Karlsson
Fyren Ekalmen- Marie Einarsson
Fridhemsskolan- Martin Hylén
Kunskapsskolan- Mats Barlow

Flera skolenheter inom såväl grundskola som gymnasiet visar på att lärare upplever stress i sitt arbete. Dessutom medför mentorsuppdraget på flera av våra skolor betydligt större merarbete för den enskilde läraren än på andra skolor. Genom att koncentrera mentorsuppdraget till en person, en s.k. heltidsmentor, får lärare istället fokusera på uppdraget att planera, genomföra och följa upp undervisningen. Det andra viktiga syftet med satsningen är att fokusera stödet till de elever som behöver det mest. Exakt hur mentorsuppdraget ska se ut måste tas fram på respektive skola utifrån respektive skolas specifika behov. Dock finns vissa grunduppdrag såsom att ansvara för dokumentation och information kring elevens utveckling under läsåret och vara den viktiga länken mellan hem och skola, samt i förekommande fall andra externa aktörer. Men i uppdraget skulle det också kunna ligga studieteknik och hur man kan anpassa detta på individnivå.

Satsningen innebär att ett antal heltidsmentorer projektanställs.

Rektor anställer och arbetsleder den heltidsmentor som fördelas till skolenheten. Skolenheter som fått ta del av satsningen är Karolinska skolan, Vivallaskolan, Gumaeliusskolan, Västra Engelbrektsskolan, Jensens skola och Karl Johans skola.

Ansvariga:

Karolinska skolan- Åke Johansson
Vivallaskolan- Åsa Fahlström
Gumaeliusskolan- Chris Gelinder
Västra Engelbrektskolan- Ann-Sofie Keller
Jensens skola- Victoria Bjurström
Karl Johansskolan- Lena Boström

Läs mer på Pedagog Örebro: "Här har elevkoordinatorer blivit en framgångsfaktor"

Hannaskolan och Mellringeskolan har båda identifierat behovet av en socialpedagog men med lite olika ingångar till behovet. Hannaskolan ser behovet bland annat utifrån en ökad psykisk ohälsa och problematisk frånvaro bland eleverna. Samtidigt har lärarna en ansträngd arbetsmiljö med mindre tid för grunduppdraget pga. ökade kringuppgifter. Ekvationen är svårlöst. I resultatet av statens särskilda utredning av elevers problematiska frånvaro, Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera, betonas att elevhälsans arbete måste konkretiseras och bli närmare kopplat till elevernas vardag samt att lärarnas möjligheter att nära samverka med elevhälsan måste stärkas. Samarbetet med hemmet är ett annat område som lyfts i utredningen. Genom att anställa en socialpedagog vill skolan öka chanserna för ett lyckat samarbete mellan elevhälsa, lärare, elev och hemmet.

Mellringeskolan beskriver behovet med bakgrund utifrån trygghetsenkäter, elevintervjuer och samtal med vårdnadshavare. I vissa grupper finns enskilda elever och i andra grupper fler elever som har ett normbrytande beteende som missgynnar studieron i klassrummet. Socialpedagogen ska vara ett stöd i att arbeta mer förebyggande och främjande på skolan med utgångspunkt i det ovan beskrivna.

Utöver dessa två skolors satsningar har medel tillsatts ur Topp 25 för att ett antal förskolor ska kunna anställa och hitta arbetsformer för socialpedagoger utifrån förskolans pedagogiska uppdrag. Vilka förskolor som kommer att ta del av detta är ännu inte fastställt.

Ansvariga:

Hannaskolan- Mia Wallin
Mellringeskolan- Johan Walter
Förskolan Baraem- Ahmed Amer
Baronbackarnas förskolor- Maria Forss
Brukets förskola- Maria Gegnert
Brickebackens förskolor- Susanne Carlsson

Tekawaysatsningen ligger i Komteks regi och handlar om att sprida ett entreprenöriellt förhållningssätt i undervisningen genom att erbjuda ett antal TekAway-lådor men olika teman. TekAway bygger på principen Lära – Pröva – Lära. Lärarna får en halvdag med teori och praktik för att sedan åka hem till sin skola och arbeta med eleverna för att sedan komma tillbaka och diskutera erfarenheter, bedömningar mm. Målet är att TekAway ska kunna erbjudas till alla skolor i Örebro och dessutom utökas till att, förutom teknik och fysik, även inbegripa, kemi och datalogiskt tänkande.

Satsningen väntas bidra till den sociala hållbarheten genom att skapa intresse för naturvetenskapliga ämnen men också skapa lust att lära.

Ansvarig: Niklas Jarl 

Läs mer på Pedagog Örebro: TekAway - Teknikpedagogisk hämtmat – enkelt, gott, nyttigt och billigt!

Förskolechefer och rektorer i förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning ingår idag i olika lärprocesser/kollegialt lärande i syfte att utveckla det pedagogiska ledarskapet. Arbetet initierades av verksamhetscheferna för 3 år sedan. Verksamhetscheferna har tillsammans med Centralt skolstöd (enhetschefen för Kvalitetsutvecklarna) under en längre tid byggt upp en struktur och kultur för kollegialt lärande i syfte att utveckla skolledarskapet hos rektorer och förskolechefer. Innehållet har över tid haft olika fokus utifrån skolenheternas behov och de olika delarna har alltid haft en vetenskaplig förankring. Utvärderingar har visat att rektorer/förskolechefer önskar kunna fördjupa sitt lärande inom skolledarskap i syfte att bättre kunna möta sina verksamheters olika behov. Att de ledare som har i uppgift att leda lärande i våra verksamheter själva blir skickligare i att analysera behoven i verksamheten och får ökad förmåga att följa och värdera genomförandet av olika insatser, ökar chansen att de undervisningsnära insatserna får det genomslag som är tänkt. Förvaltningen för förskola och skola samt Förvaltningen för utbildning, försörjning och arbete, har nu inlett ett samarbete med ett forskningsinstitut och har ett upplägg för kompetensutveckling vilken innefattar cirka 120 förskolechefer och rektorer från förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Satsningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och utveckla skolledares förmåga att leda sina verksamheter. Satsningen förväntas resultera i att Örebro kommuns förskolechefer och rektorer har fördjupat och utvecklat ny kunskap om och handlingsberedskap i att leda och organisera ett långsiktigt och hållbart förbättringsarbete, stärkt grund i vetenskap och beprövad erfarenhet, utvecklat ett kollegialt/kollaborativt lärande samt skapat samsyn och gemensam kompetens för alla förskolechefer och rektorer. När skolledare utvecklar sina förmågor inom ovanstående områden förväntas att undervisningsnära insatser som riktar sig till medarbetare inom skolan får bättre förutsättningar och blir mer träffsäkra vilket i sin tur leder till högre kvalitet i undervisningen.

Ansvarig: Katarina Arkehag

Örebro kommuns förskolor och skolor har i flera år arbetat enligt Vägledande Samspel/ICDP i mötet med barn och elever. Vägledande samspel/ ICDP är ett hälsofrämjande förhållningssätt som riktar sig till alla barn och elever och gynnar deras växande och lärande. För att skapa en långsiktigt hållbar organisation för arbetet med utbildningar i programmet Vägledande samspel/ICDP i både förskola och skola utbildas nu fler inom programmet genom denna satsning. Utbildningsinsatserna genomförs utifrån en fastställd årlig planering så att förskolorna och skolorna kan planera in kompetensutvecklingen i sin verksamhetsplanering. Målgruppen för utbildning i Vägledande samspel är förskolans hälsoteam och elevhälsans personal, lärare, förskolechefer och rektorer.

Då Vägledande samspel/ICDP bland annat har en effekt på barn och elevers välbefinnande och trygghet kommer det i längden också bidra till en ökad måluppfyllelse och också bidra till en ökad social hållbarhet. Arbetet faller också väl in i Örebro kommuns arbete med barnkonventionen och mänskliga rättigheter som syftar till att stärka den sociala hållbarheten.

Ansvarig: Soile Leino 

Läs mer på ICDP-sidan på Pedagog Örebro!

Bryggan och Kompassen erbjuder skolor, elever och familjer hjälp och stöd för att hantera komplexa skolproblem med syfte att eleverna ska få en så bra skolgång som möjligt och i förlängningen kunna nå fullständiga betyg i årskurs nio. Bland annat arbetar verksamheterna med elever som har problematisk skolfrånvaro och normbrytande beteende samt stödjande och förebyggande arbete gentemot familjer och skolor. För att kunna veta vilka insatser som ger effekt och för vilka elever det ger effekt har två forskare från Örebro universitet i uppdrag att kartlägga arbetssättet samt utvärdera effekterna av verksamheternas arbete.

Ansvarig: Azita Iranipour

Syftet med forskningen är att följa arbetet på de nya anvisningsskolorna för årskurs 7-9 på Vivallaskolan. I fokus ligger de insatser som görs för ökad måluppfyllelse, men också de sociala processer som initieras i och med att elever flyttar till nya verksamheter. Att eleverna anvisas till nya skolor ger möjlighet till jämförelse mellan olika verksamheter, och att synliggöra såväl de möjligheter och utmaningar som kan följa av förändringen. Vilka möjligheter och utmaningar upplever och möter elever, lärare, vårdnadshavare, elevhälsa och skolledning? Projektet fokuserar kring de viktiga processer som pågår dels med bäring på måluppfyllnaden men också på de faktorer som möjliggör och underlättar för lärande. Det är viktiga aspekter och utgör ett underlag för Örebro kommuns fortsatta arbete med skolutveckling och social hållbarhet. Men det är också ont om liknande exempel så projektet är viktigt även för den övergripande skol -och samhällsutvecklingen både kommunalt men också nationellt, lärdomarna ur detta projekt kommer därmed att vara av intresse även på ett nationellt plan. För eleverna både på den mottagande och på den avlämnade skolan kommer slutsatserna att vara av vikt då de lärdomar som projektet kommer att visa, hjälper elever som i framtiden kommer att gå på de mottagande skolorna. Detta kan också skapa trygghet för de elever och föräldrar som går på Vivallaskolan och som senare ska flytta men även för elever och föräldrar på de mottagande skolorna.

Ansvarig: Anders Trumberg

Behovet av en satsning i matematik motiveras av tidigare PISA-undersökningar. Sett över tid har svenska 15-åringars genomsnittliga resultat försämrats mest jämfört med alla andra OECD-länder. I senaste PISA-mätningen ses en viss förbättring, vilket är mycket positivt, men dock till en fortfarande alltför låg nivå. Matematik är ett ämne som elever i årskurs 9 alltför ofta har underkänt betyg i, vilket medför att eleverna inte blir behöriga till gymnasiet. Detta är en stor utmaning som Örebro kommun aktivt behöver komma tillrätta med. Även elever som har godkända betyg i matematik från grundskolan har stora svårigheter med att klara av matematikkurserna på gymnasiet, oavsett program. Främsta fokus är att elevernas måluppfyllelse och elevernas matematiska förmågor måste öka.

Syftet att höja kvalitén och öka intresset för matematik som ämne kommer långsiktigt bidra till att öka den sociala hållbarheten.

Ansvarig: Anders Trumberg

Forskningen visar att det är skolans inre arbete som påverkar resultaten i skolan mest där lärarnas kompetens och förmågor spelar en central roll. Lärares gemensamma och kontinuerliga analyser och utvärderingar av samband mellan undervisning och elevernas kunskapsutveckling är viktiga redskap för att utveckla och stärka kvaliteten i skolan – kollegialt lärande. Mot bakgrund av detta samt med avstamp i den stora mängd internationell forskning som lyfter fram kollegialt lärande som resultathöjande nyckelfaktor finns goda skäl att ta reda på vad kollegialt kan innebära för ökade resultat och hur det kan fungera i en ”örebrokontext”. Syftet är att utveckla en ”Örebromodell” för kollegialt lärande utifrån det vetenskapliga kunskapsläget och den lokala skolkontexten i Örebro. Detta sker nu tillsammans med forskare från Örebro universitet och genom en gemensam kunskapsproduktion ska de visa på hur effektiv och ändamålsenligt kollegialt lärande kan organiseras och genomföras så att det ger tydliga effekter på elevernas resultat. Arbetet utförs på en pilotskola, Almbyskolan, i Örebro kommun och kunskaperna som genereras genom arbetet ska sedan föras ut till andra skolor i kommunen.

Ansvarig: Anders Trumberg

Läs mer på Pedagog Örebro - Kollegial Örebromodell med KLÖS!

Skolorna står inför en stor utmaning när många lärare behöver stärka sin digitala kompetens. Den nya lydelsen i skolans uppdrag ställer nya krav på framtidens lärare, så att eleverna kan utveckla sin förmåga att använda digital teknik. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker, samt för att kunna värdera information. Läraren måste vara nyfiken, engagerad och ha mod att ta till sig den digitala tekniken. Änglandaskolan skapar nu ett innovativt lärcenter som ska kallas för KOD-center, där KOD står för Kompetent Och Digital. Här ska finns en samlad kompetens i digitalt kunnande bestående av ansvarig för skolbiblioteket, pedagoger och IKT-pedagoger. I lärcentret ska pedagoger från hela kommunen kunna komma och prova olika typer av digitala verktyg, få hjälp med att digitalisera sin undervisning. I KOD-centret ska man kunna vara med på lektioner då man arbetar med digitala verktyg såsom programmering eller inspelningar av olika slag. Här kan man fortbilda sig i skolverkets digitaliserings-moduler (digitaliserings-lyftet) eller gå kurser i ex. programmering. Här kan man prova på digital teknik själv eller tillsammans med elever.

Ansvarig: Annika Billinger

Gå till KOD-centers webbplats!

Läs mer på Pedagog Örebro: Avprogrammera din rädsla för programmering med KOD-center

Förskolorna inom intraprenaden Varberga öppnade 2012 ett återbrukscenter med namnet Experimentum. Idag finns förutom återbruksateljén också en ljusateljé med en förskollärare anställd för att bedriva verksamheten för framförallt förskolorna i Varberga. Verksamheten genomför nu en satsning inom teknik och fysik och anställer en lärare med naturvetenskaplig inriktning och erbjuder andra förskolor att ta del av verksamheten. Experimentum blir då en mötesplats och ett utbildningscenter, för personal och förskolebarn i Örebro kommun, genom workshops och andra typer av undervisnings- och utbildningsinsatser. Genom att barnen redan i förskolan får ta del av naturvetenskapligt utforskande och lärande väcks intresset för ämnena vilket förhoppningsvis kan visa sig i grundskolan genom en högre måluppfyllelse.

Ansvarig: Ulla-Maj Bondeson

Läs mer på Pedagog Örebro: Experimentum - Skräp är det som finns kvar när fantasin tagit slut!

Vivallaskolan årskurs 7-9 (från ht-18 Nikolaiskolan) och dess elevhälsa arbetar systematisk med att främja skolnärvaro hos eleverna men har identifierat ett behov av större insatser inom området. Därför kommer man att satsa på att anställa en specialpedagog med ett inriktat uppdrag på skolfrånvaroproblematik, vilken också i sitt uppdrag ska samarbeta med Kompassen på Centralt skolstöd.

Ansvarig: Marianne Mustonen

Läs mer på Pedagog Örebro: Satsning på att minska ogiltig närvaro

Förskolan Kastanjen har utarbetat en Örebromodell för jämlik förskola och kommer nu att vidareutveckla denna modell för förskolor, att använda som stödmaterial i utvecklingsarbetet kring normkreativitets- och jämlikhetsfrågor. Modellen baseras på bland annat barnkonventionen, diskrimineringsgrunderna samt läroplanen och är till för att inspirera fler förskolor till ett fördjupat arbete med allas lika värde, mänskliga rättigheter, likabehandling och bemötande. Detta leder i sin tur till att barnen blir trygga individer med god självkänsla. Förutsättningarna för att utveckla denna modell är att två projektledare tillika pedagoger är anställda på deltid för att arbeta med att utveckla och implementera modellen inom andra förskolor.

Gå till Örebromodellens webbplats!

Läs mer på Pedagog Örebro: Örebromodellen - för en jämlik förskola

Ansvarig: Annika Johansson