ULF-projekt sätter fokus på ord som går på tvärs

Förstår elever ord som “kännetecken” eller “perspektiv”? Engelbrektsskolan har inom ramen för ett ULF-projekt valt att fokusera på ord som inte är specifika för ett ämne utan förekommer i alla ämnen. Tillsammans med forskare från Örebro universitet vill skolan utveckla modeller för att kartlägga dessa ord och sedan arbeta övergripande med undervisning som främjar ordförrådet.

Anna Wigren och Madeleine Tofft är förstelärare och driver projektet på Engelbrektsskolan

Ordförråd och ordförståelse är avgörande för att lyckas i alla skolämnen. Studier visar att svenska elevers läsförståelse försämras, och forskningen pekar på att yngre generationers ordförståelse på högskoleprovet också blir sämre.

Denna bild delas av pedagoger på Engelbrektsskolan i Örebro. Här arbetar man visserligen bra och strukturerat med ämnesspecifika ord, men de mer generella orden – de som förekommer i alla ämnen och går "på tvärs" – ges inte samma uppmärksamhet.

Tillsammans med forskare från Örebro universitet har skolan därför inlett ett ULF-projekt med fokus på just dessa ord.

Vill få in mer ordmedveten undervisning i alla ämnen

– Vi sätter fokus på ord som varken är vardagsspråkliga eller ämnesspråkliga utan mer allmänt skriftspråkliga och återkommer i skolan, berättar Eric Borgström, en av forskarna.

– De här orden har tidigare lyfts som problematiska i andraspråksforskningen men vi har sett att alla elever har svårt med dessa ord. Orden återkommer ju i alla ämnen och blir därför extra viktiga säger Daroon Yassin, också forskare i projektet.

På Engelbrektsskolan ser man att eleverna har ett allt sämre ordförråd och läsförståelse och det påverkar i sin tur både läsning och uppgiftsinstruktioner. Skolan har jobbat mycket med SKUA (språk och kunskapsutvecklande arbetssätt) i respektive ämne. Ganska lite fokus har legat på de mer övergripande orden och skolan hoppas med projektet kunna få in mer ordmedveten undervisning i alla ämnen.

– Vi har gjort kartläggningar på skolan för att hitta ord som är svåra. Vi har tillsammans med samtliga lärare inventerat vilka ord som eleverna ofta tycker är svåra och som återkommer i läromedlen i ämnena. Sen har vi testat dessa ord på elever för att hitta just de ord vi måste jobba mer med, säger Madeleine Tofft, förstelärare på Engelbrektsskolan.

– Den delen av projektet vi är inne i nu, handlar mycket om att synliggöra och kartlägga elevernas ordförråd. Testerna är en viktig del i den utprövningsfas som befinner oss i, säger Daroon Yassin.

Exempel på svåra ord

Många ord har prövats på eleverna för att se vilka som är svåra och vilka som inte är det. Här är exempel på några ord som man bedömt som svåra för eleverna:

  • Sammanhang
  • Perspektiv
  • Förekomma
  • Motsvarande
  • Fördel
  • Kännetecken

– Vi har prövat olika typer av ordförståelseuppgifter, till exempel lucktester och uppifter som är mer inriktat på synonymer. Vi provar oss fram för att hitta den rätta formen. Ibland ser vi att ordet i sig är svårt och ibland kan det handla mer om uppgiftens utformning, säger Anna Wigren, förstelärare på Engelbrektsskolan.

– Det gäller att göra det gripbart och synliggöra ordförrådet genom testerna . När vi har väl fungerande tester med ett bra urval av ord på plats kan vi börja titta på eleverna kunskaper och jobba med ordförrådsfrämjande undervisning. Då kommer testerna vara ett viktigt verktyg för att kunna se elevernas utveckling över tid, säger Eric Borgström.

Eric Borgström och Daroon Yassin

Forskarna i projektet: Eric Borgström och Daroon Yassin.

Nästa steg i projektet blir att hitta sätt att undervisa som främjar elevernas ordförråd. Det behöver bli hela skolans ansvar och något som berör alla ämnen.

– Vi behöver komma tillbaka till SKUA-tänket även när det gäller dessa övergripande ord. Hur vi på skolan jobbar med ord, hur vi jobbar med högläsning i alla ämnen, för att eleverna ska ta sig igenom texterna på ett bra sätt. Detta är någonting vi behöver lägga tid på och pusha alla att arbeta med, menar Anna Wigren.

– Jag tror det är viktigt att Anna och Madeleine som förstelärare och lärare i svenska leder kollegiet i detta arbete. Ansvaret att undervisa om ordförståelse ligger dock på alla, säger Daroon Yassin.

Bra grund lagd

En bra grund för att lyckas med projektet har lagts på Engelbrektsskolan. Alla förstelärare har varit involverade och ser denna utmaning. Arbetet har presenterats på en konferens för alla lärare på skolan. Arbetet är tydligt förankrat och ledningen på skolan ger bra förutsättningar för arbetet. Det är "bra krattat" för att jobba långsiktigt med detta, som Eric Borgström uttrycker det.

För att lyckas med arbetet tar både lärare och forskare upp vikten av att ha rätt attityd gentemot eleverna när det gäller ordförståelse.

– Jag tror det är viktigt med ett öppet klassrumsklimat där det är okej att fråga och där eleverna inte ska sitta och skämmas för de inte förstår. Det gäller att vara medveten om att eleverna kanske inte förstår innebörden av vissa ord. Att hjälpa dom att förklara och kolla upp om det finns flera ord de inte förstår. Den inställningen måste vi ha som lärare, menar Anna Wigren.

– Att läraren ser det som ett lärtillfälle istället för brister hos dagens elever, är viktigt, fyller Eric Borgström i.

Vad vill ni att projektet ska leda till?

– Vi vill ha ett samhälle där alla kan uttrycka sina åsikter och det gör man genom ett större ordförråd. Det här är en demokratifråga helt enkelt. Sen vill vi ju att eleverna ska lyckas i skolan och i livet och det här är en nyckel till det, säger Madeleine Tofft.

– I det korta perspektivet vill vi skapa redskap för kartlägga elevernas ordförråd och i det längre perspektivet hitta former för att stötta eleverna och skapa goda förutsättningar för lärande, sammanfattar Daroon Yassin och fortsätter:

– Projektet har redan väckt stort intresse både lokalt och nationellt. Lärare efterlyser modeller för att kunna jobba med ord och ordförråd och det känns som en bekräftelse på att det här verkligen är ett viktigt ämne. Vår förhoppning är att arbetssättet och testerna ska kunna användas av fler när vi kommit längre i processen.

Målet är att ha de första testerna klara under vårterminen 2025. Då kan kartläggningen påbörjas på allvar och sedan är tanken att en kull från 7 till 9 kommer att följas inom ramen för projektet.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro

Senast uppdaterad:

Publicerad: