Nystart för ULF – framgångsfaktorer för lyckade projekt
ULF har gått från ett pilotprojekt till en permanentad satsning. Erfarenheterna från tidigare och pågående projekt är viktiga pusselbitar i arbetet framåt. Rektorns roll, att rätt förutsättningar ges, att behovet får styra och att alla involveras, är några framgångsfaktorer som lyftes fram när deltagare från lokala ULF-projekt samlades på Örebro universitet.
Diskussioner mellan Simon Ekdahl, Rudbecksgymnasiet, Per Hesselbom, Karolinska gymnasiet och Eric Borgström, Anna Teledahl och Lena Öjen, Örebro universitet
Fakta om ULF
ULF – Utbildning, Lärande, Forskning – är en nationell verksamhet som bedrivs av skolhuvudmän och lärosäten med lärarutbildning. Genom att bedriva praktiknära skolforskning i samverkan tar parterna ett gemensamt ansvar för den svenska skolans och lärarutbildningarnas långsiktiga utveckling. Med praktiknära forskning avses forskning som utgår från skolprofessionernas behov av ny kunskap. ULF finansieras av riksdag/lärosäten samt skolhuvudmän.
Sedan i januari 2025 är den statliga ULF-satsningen permanent.
Samverkansplattformen Örebro-ULF hittar du på Örebro universitets webbsida
Mycket är på gång och Örebro universitet ser 2025 som en nystart för arbetet med ULF-projekt och praktiknära forskning. Man kommer bygga på tidigare erfarenheter och bygga långsiktig med den nya strategin.
– Vi håller på med ett arbete med att se över våra ramprojekt och vad som ska utmärka ett sådant. Vi vill fortsatt öppna upp för flera ämnen och skapa en modell som gör att verksamheterna kan ha olika åtaganden i projekten. Någon skola kan satsa väldigt mycket på ett projekt och någon skola kan arbeta med ett mindre utvecklingsområde inom ramen för ULF, berättar Ann Öhman, ansvarig för ULF på Örebro universitet.
Vad krävs det för att ett ULF-projekt ska fungera och ge effekt?
En viktig del i framtidens upplägg är att se över och utvärdera ULF-projekt. Vad krävs det egentligen för att ett ULF projekt ska fungera och ge effekt?
Tre teman diskuterades när deltagare från pågående och avslutade ULF-projekt träffades på en nätverksträff på Örebro universitet.
- Vad skapar energi?
- Vilka roller finns?
- Vilka hinder finns?
Per Hesselbom, lärare på Karolinska gymnasiet, hittar mycket energi i den egna utvecklingen som lärare:
– ULF-projekten är ett sätt för mig att få en ännu starkare motor, något som hela tiden driver mig framåt.
Begreppet Projekteffekt diskuterades. Via projekten upplever de inblandade ny energi och nytt engagemang som öppnar för nya möjligheter och utveckling. Många verksamheter uppskattar också när det kommer någon utifrån som kan se verksamheten med nya ögon. Att undervisande personal får fokusera på undervisningsutveckling och på de utmaningar som finns i den aktuella verksamheten, ger också mycket energi.
Rektorns roll viktig
Rektorns roll är också central för att projekten ska lyckas - det var forskare, deltagande lärare och ansvariga väldigt överens om. Att det finns en rektor som tycker praktiknära forskning är viktigt för förskolan och skolans professioner och ser möjligheten att bygga upp en kunskapsbas kring undervisning. Att rätt förutsättningar ges i form av tid och resurser är också oerhört viktigt för att projekten ska bli lyckade.
En framgångsfaktor som lyftes upp var också när projekten berör alla på förskolan och skolan samt att tid ges för viktiga undervisningssamtal i ett långsiktigt perspektiv. Att projekten blir en viktig del både för individen och organisationen. Att fokus sätts på undervisningsutveckling och blir en naturlig del i verksamhetens kvalitetsarbete.
– ULF-projekten är ingen universallösning som kommer lösa alla problem. Men vävs det in som en naturlig del i det systematiska kvalitetsarbetet är mycket vunnet. Även om projektet kan vara riktat mot ett specifikt ämne kan verksamheter hitta strategier och beröringspunkter som berör alla på skolan/förskolan, säger Eric Borgström, universitetslektor som varit delaktig i flera ULF-projekt.
Viktigt att utgå från behoven
Ett hinder som lyftes upp var oklarheter kring kunskapsproduktionen - vad projektet kommer att landa i. Att inte utgå från det verkliga behovet, att det blir för personbundet, att projektet inte kopplas på SKA-arbetet, att kulturen inte riktigt finns när det gäller forskning på skolorna och att arbetet inte prioroteras och lyfts upp, var andra hinder som berördes.
– Det största hindret för mig är krocken mot verkligheten. Projekten kan komma i andra hand när annat viktigt måste tas hand om. Man får hela tiden arbeta med att "freda zonen", menar Per Hesselbom.
Alla dessa tankar tas nu vidare in i arbetet med utformaningen av framtidens ULF-projekt. Nystarten sker på riktigt under 2026 men redan under hösten 2025 kommer förskolor och skolor bjudas in till diverse aktiviteter på Örebro universitet.
Pedagog Örebro följer givetvis arbetet och det är också här du kan läsa mer om alla ULF-projekt i Örebro.
/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.
