Månadens forskare: Marie Öhman
Månadens forskare är Marie Öhman, professor i idrottsvetenskap. Hennes forskning kring fysisk beröring i idrott och hälsa har uppmärksammats stort internationellt och problematiserar ett komplext och mångfacetterat ämne. I många länder har en "no-touching" kultur utvecklats för att på så sätt skapa trygga miljöer för barn och ungdomar. Marie vill vända på begreppet och talar istället om vikten av fysisk beröring i undervisningen.
Trampett stod på programmet för de studerande vid idrottslärarprogrammet för tiotalet år sedan. Marie gick som vanligt igenom hur lärare bäst passar eleven vid en volt. En lärarstudent sa då att detta kommer han aldrig kunna använda på sina elever då han ju "absolut inte kan ta på sina elever".
– Då började jag verkligen fundera - för mig var det ju helt obegripligt att han inte kunde ta på eleven för att hjälpa till med volten. En hand på ryggen och en i nacken, hur kan det anses som "tafsande" och att det kopplas till något "sexuellt"?
Forskning uppmärksammats både nationellt och internationellt
Ett antal år senare har Marie skrivit flertalet forskarrapporter och artiklar där kroppen och fysisk beröring står i fokus. Hennes senaste projekt "Don't touch! – Pedagogical consequences of the 'forbidden' body in Physical Education" har uppmärksammats stort såväl nationellt som internationellt.
– Jag är medveten om att det här är en mycket komplex fråga. Vi ska jobba hårt för att förhindra övergrepp och kränkningar. Samtidigt får alla policydokument och den goda viljan en del oanade och orimliga konsekvenser. Många idrottslärare känner rädsla, obehag och undviker vissa moment för att de inte vågar röra vid eleverna. Min forskning synliggör konsekvenserna av att det just nu ser ut så här i många skolor, säger Marie och fortsätter:
– De allra flesta idrottslärare tycker att fysisk beröring är jätteviktigt när det gäller att lära sig ett moment, ur skadesynpunkt, för relationer och för att visa omsorg. Samtidigt vågar många inte röra sina elever och jag ifrågasätter om vi verkligen vill ha ett samhälle där vi inte får röra varandra och där beröring är tabu.
I många länder har en "no-touching" kultur utvecklats för att på så sätt skapa trygga miljöer för barn- och ungdomar. Marie vill vända på begreppet och talar istället om vikten av fysisk beröring i undervisningen. Marie har också skrivit artikeln "Barns rätt till fysisk beröring" där hon och professorkollegan Ann Quennerstedt, vänder på perspektiven i en svår och komplex fråga.
Vad kan då pedagogerna göra i denna fråga?
– Lärarna måste sätta agendan i denna fråga och inte låta andra bestämma. Vi måste diskutera frågan lärare emellan, med rektorer med föräldrar och med elever. Jag upplever att frågan inte diskuteras så mycket som den borde.
En tystnadskultur kring frågan om beröring kan lätt uppstå om inte trygga diskussionsmiljöer finns ute i verksamheterna. Lärarna behöver få diskutera och reflektera kring den viktiga frågan om fysisk beröring oftare och bra förutsättningar för dessa samtal måste skapas.
Forskningen har uppmärksammats stort internationellt. Forskningsresultaten har presenterats på flera nationella och internationella konferenser över hela världen och finns som en del av en kurs i Massive Open Online Course (MOOC), arrangerat av Birmingham University.
– I England har det till exempel varit förbjudet att i simundervisning, som instruktör, ha händerna under vattnet. I andra länder behöver man vara två vuxna när man till exempel tar hand om ett barn som skadat sig. Olika länder har lite olika syn på frågan, som bland annat beror på kulturella skillnader och det är frågor som vi just nu tittar på i en internationell studie.
Inom forskningsområdet finns nu också Annica Caldeborg med som doktorand. Hon tittar nu på vad elever tycker om frågan kring fysisk beröring. Ett tidigare obeforskat område som kommer ge ytterligare nya aspekter till Maries forskning.
– Det finns så mycket att göra inom detta område och jag känner mig långt ifrån klar, avslutar Marie Öhman
/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.