Månadens forskare: Johanna Björklund

Skolmåltiden har potential att vara ett pedagogiskt nav för undervisning och lärande i förskolan och skolan. Månadens forskare, universitetslektor Johanna Björklund, menar att mycket kunskap finns på plats men arbetsmetoder och verktyg saknas ofta för att kunna utveckla arbetet. Johanna vill med sitt projekt Mat i lärande pröva metoder och upplägg som kan bli ett stöd för förskolor och skolor i arbetet.

Johanna Björklund

I skolmåltiden finns möjligheten att koppla lärande i hållbar utveckling till läroplanen och kursplanernas mål. Eleverna får vara med och påverka och det kan skapa ett livslångt engagemang för miljöfrågor och hållbarhetsfrågor.

En del förskolor och skolor har kommit en bit på väg men fortfarande finns mycket att göra.

– Det finns så mycket potential i detta, både när det gäller själva skolmåltiden men också att involvera måltidspersonalen i elevernas lärande. Ett större samarbete krävs mellan skolan och måltidspersonalen för att kunna koppla frågor om skolmåltiderna till undervisning i ämnena. Här finns en stor gemensam pedagogisk resurs som inte används tillsammans, säger månadens forskare Johanna Björklund.

Engagemanget hos eleverna finns redan där – alla tycker något om mat. Med det som grund kan arbetsmetoder skapas där skolmåltiden vävs in i elevernas lärande. Lärandet blir mer verklighetsnära och öppnar upp för olika pedagogiska angreppssätt. Eleverna får känna att de är en del av lösningen istället för en del av problemet. Det skapar handlingskraft och engagemang för hållbar utveckling. Skolmåltiden kan också vara en grund för effektiva ämnesövergripande samarbeten.

Problemet är att många skolor (förskolorna har i många fall kommit lite längre) saknar arbetsmetoder för att utveckla skolmåltiden som ett pedagogiskt redskap.

Johanna har två konkreta tips för att komma igång med arbetet:

1) Ta eleverna till köket. Vara med och laga maten, förbereda och bjuda. Jobba med frågor i olika ämnen som kopplas till besöket till exempel kring mat och kultur, innehållet i maten, räkna på maten, maten och religion, maten och idrott och så vidare.

2) Se över elevinflytandet över matfrågor. Matråd finns på många skolor, men hur fungerar dom? Ibland finns en negativ syn på matrådet och varför ska man då ha det? Hur kan ett matråd fungera mer systematiskt och hur kan eleverna bättre involveras? Hur kopplas matrådet till undervisningen?

– Här är det viktigt att skolledare och lärare tar ett stort ansvar och tar täten. För lärare krävs i många fall en gedigen kunskap i dessa frågor för att kunna undervisa om detta. Det är för lite fokus på dessa frågor på lärarutbildningen och lärare får för lite fortbildning kring hållbarhet, klimat och mat för att kunna se helheter och koppla ihop.

HKK som ett nav

Johanna har också en vision om att hemkunskapsämnet ska vara ett nav i lärandet om hållbar utveckling. Ämnet skulle till exempel kunna vara ett testkök till skolrestaurangen där olika rätter tas fram och diskuteras kring. Här kan också fler ämnen lätt kopplas på.

– Maten är så central så alla ämnen har sin plats i det här. Jag tänker att lärare behöver få tid och utrymme att planera och genomföra detta till exempel som kontinuerliga inslag i undervisningen som planeras i ett årshjul. Någon temavecka här och där tror jag inte ger så mycket utan det krävs mer systematiska och strukturerade insatser.

För att undervisningen ska förbättras krävs också att synen på hållbarhet och lärande om hållbar utveckling förändras, att steg tas från tekniska lösningar och faktakunskaper till mer nyckelkompetenser och ett förändrat förhållningssätt.

– Faktakunskaperna är inte värda någonting om de inte sätts i ett sammanhang. Nyckelkompetenser som systemsyn, förmåga att förutse, strategisk kompetens, emotionell kompetens och normativ kompetens är centrala för pedagoger. Och maten är centralt för att knyta ihop allt, menar Johanna Björklund. Läs mer om Agenda 2030 och nyckelkompetenser för hållbar utveckling på Örebro universitets sajt.

Johanna avslutar med några råd:

– Se till att hela skolan möts och skolmåltidspersonalen involveras i det pedagogiska arbetet. Bjud in eleverna till köket och strukturera upp och utveckla matråden. Slutligen skapa ett årshjul med en struktur där skolmåltiden används som ett pedagogiskt verktyg i hela verksamheten.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro

Fakta Johanna Björklund

Universitetslektor, institutionen för naturvetenskap och teknik vid Örebro Universitet.

Johannas forskning har fokus på hållbar mat. Den har en tvärvetenskaplig ansats med syfte att bidra till kunskap för en hållbar samhällsförändring.

Är programansvarig för Miljövetenskapligt program – hållbara livsmedelssystem som startar hösten 2023 och undervisar i kurser kring mat, miljö och hållbarhet. Johanna undervisar också i lärarutbildningen inom området Naturvetenskaplig omvärldsorientering.

Johanna har i Social Impact Lab vidareutvecklat en idé om att använda skollunchen som nav i lärande för hållbar utveckling. Tillsammans med ett par pilotskolor utvecklar hon en modell för handlingsinriktat och reflekterande lärande utifrån skolmåltiden, "Mat i lärande". Det handlar om skolutveckling, om en förändring av skolans inre arbetssätt.

Har inom ämnet skrivit läro/fortbildningsboken: Lärande för hållbar utveckling – Börja med maten! (2021) Studentlitteratur, Lund.

Senast uppdaterad:

Publicerad: