Naturskolelådorna tar undervisningen ut

Ett av utbildningstillfällena hade fokus på småkrypslådan, ett material särskilt anpassat för förskolan. Under en förmiddag vid Örebro naturskola och Naturens hus fick deltagarna prova övningar där småkryp användes som utgångspunkt för utforskande, samtal och lärande.

Under våren har naturskolan haft kurser kopplade till tre naturskolelådor med förskoleinriktning: Fåglar, Hållbar utveckling – mat och Småkryp på land. Småkrypsutbildningen är en av dessa.

Under utbildningstillfället packades materialet upp och deltagarna gav sig ut i närmiljön för att leta småkryp under stenar, i löv och längs marken. Småkryp som annars passerar obemärkt blev utgångspunkt för samtal, sortering och gemensamt undersökande.

Att komma igång utomhus

För Örebro naturskola handlar utbildningarna i grunden om att få fler pedagoger att våga ta steget ut och använda närmiljön som lärmiljö.

– Det viktigaste för oss är att pedagogerna ska komma igång med undervisning utomhus och känna att det inte behöver vara så krångligt, säger Malin Bideby, naturpedagog på Örebro naturskola.

– Vi vill visa att det här är ett lätt och inbjudande sätt att arbeta, så att man vågar prova, säger Ingela Nyberg, också naturpedagog på Örebro naturskola.

Utbildningstillfällena blir samtidigt en möjlighet för pedagoger från olika förskolor att träffas och utbyta erfarenheter.

Småkryp som exempel

Småkrypslådan visar hur naturskolans pedagogiska idé tar form i praktiken. Den är uppbyggd för arbete i mindre grupper och innehåller färdiga set med undersökningsmaterial, anpassade för förskolans vardag. I materialet finns både färdiga redskap och förslag på sådant som kan byggas tillsammans med barnen, vilket gör utforskandet till en del av undervisningen.

En av deltagarna, Camilla Gerdin från Kryddgårdens förskola, har tidigare lånat naturskolelådor och deltog nu i utbildningen om småkrypslådan. Så här beskriver hon utbildningen:

– Det är väldigt mycket jag tar med mig. Det är ju de här lekarna och materialet som är så bra. Du får ett färdigt koncept som du kan ta med dig. Du behöver inte göra själv eller tänka, utan du kan prova det här på barnen, säger hon.

Camilla har tidigare deltagit i utbildning kopplad till fågellådan och beskriver hur materialet togs emot i barngruppen.

– När jag lånade hem lådan och öppnade upp den på förskolan tyckte barnen att det var jättespännande. Det väckte nyfikenhet hos barnen.

Materialet blir också en utgångspunkt för fortsatt utforskande tillsammans.

– Det väcker frågor. Sen kanske inte alla svar finns där, men då kan man säga: 'Ja, men det tar vi reda på.'

Lärande som tar avstamp i barnens görande

I vardagen ser Camilla många möjligheter att knyta arbetet till barnens spontana intressen.

– Barnen är ute och gräver hela tiden. De hittar insekter och småkryp.

Hon lyfter också skapande som en viktig del.

– Att skapa i naturmaterial tror jag de kommer tycka är roligt. Att bygga djur och sånt.

Även enkla former av dokumentation kan bli en del av arbetet.

– Det här med stapeldiagram kan också vara lite intressant, att synliggöra hur många man hittar.

Ett stöd som lever vidare

Naturskolelådorna är tänkta att användas och återanvändas i verksamheterna.

– Lådorna är till för att användas. Ju mer de lånas, desto tydligare blir behovet, och då kan vi också utveckla fler, säger Ingela Nyberg.

När utbildningstillfället är slut fortsätter arbetet ute i förskolorna. Med vårens utbildningar visar Örebro naturskola hur naturskolelådorna kan fungera som ett långsiktigt stöd för förskolan. Småkrypslådan är ett av flera exempel på hur naturen kan bli en självklar del av undervisningen – där barns nyfikenhet tas tillvara och där pedagogerna undersöker tillsammans med barnen.

/Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro