Vart är vi på väg? Kompetensdagar med fokus på kunskapssyn, skolans läroplan och elevhälsans uppdrag

Kommundirektören Peter Larsson fick äran att inleda kompetensdagarna.

– Vad är det viktigaste i en kommun? Jag tycker det är att skapa likvärdiga förutsättningar för barn och ungas hälsa och barns skolgång. I den delen är bland annat ni skolpsykologer väldigt viktiga möjliggörare, inledde han.

Temat för årets konferens – vart är vi på väg? framtidsspaningar när det gäller kunskapssyn, skolans läroplan, elevhälsans uppdrag stod på programmet under tre fullspäckade dagar.

Just framtidsspaningen blir extra intressant i ljuset av den utredning regeringen påbörjat kring elevhälsans uppdrag och skolpsykologens roll.

– Den roll som utreds står mitt emellan Socialstyrelsens och Skolverkets syn på kunskap. Vi kommer kanske få nya riktlinjer. Därför är det intressant att Morten Sager, vetenskapsteoretiker, är här för att problematisera just detta med riktlinjer och standards, säger, Michael Dahlman, psykolog i Örebro kommun och en av arrangörerna.

Föreläsningar, workshops och panelsamtal

Konferensen inleddes av just Morten Sager, docent i vetenskapsteori och följdes av tre dagar fyllda med inspirerande föreläsningar, valbara pass, workshops och engagerande panelsamtal.

Här kommer några axplock från vad föreläsarna ville förmedla:

Pia Skott, docent i pedagogik var en av föreläsarna. En viktig del i hennes forskning handlar om elevhälsans roll i skolans utvecklingsarbete. Hon lyfter behovet av ett förebyggande och gemensamt arbetssätt, där alla professioner är delaktiga. Elevhälsa bör ses som ett verb, ett aktivt arbete som sker i samverkan och med ett tydligt hälsofrämjande ledarskap.
Hon betonar vikten av att bygga en professionell helhetssyn där lärare och elevhälsoteam arbetar tillsammans, snarare än i stuprör. Skolor som kommit långt har utvecklat en modell i tre nivåer – från osamordnat brandsläckande till ett strukturerat teamarbete Det kräver tålamod, starkt ledarskap och ett systematiskt arbetssätt.

Samtidigt finns en oro för utvecklingen. Trots att samverkan mellan skolor och myndigheter aldrig varit starkare, saknas förståelse från politiskt håll. Pia är kritisk till att goda exempel inte lyfts fram tillräckligt.

Hon varnar också för att skolans bedömningspraktiker kan bidra till psykisk ohälsa. Elever förväntas ständigt prestera, examineras och bedömas, vilket riskerar att påverka deras välmående negativt. Istället bör skolor bygga lärandekultur snarare än provkultur, med multiprofessionell kompetens även i bedömning.

För att lyckas krävs tvärprofessionella insatser, salutogena mötesstrukturer och att lärande och hälsa ses som en helhet. Skolorna behöver göra annorlunda – och göra det tillsammans.

Fokus på det analoga klassrummet

Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap, menar i sin föreläsning att fokus bör ligga på att stärka barns grundläggande förmågor redan i förskolan och de tidiga skolåren – förmågor som är avgörande för fortsatt lärande genom grundskolan och vidare i livet.

– Uppmärksamhet, motivation och uthållighet är centrala för att kunna ta till sig kunskap. Det positiva är att dessa förmågor går att träna upp, säger Agneta Gulz.

Barn exponeras för snabba informationsflöden via filmklipp, spel och sociala medier. Det leder till att uppmärksamheten styrs utifrån, snarare än inifrån. Många barn saknar erfarenheten av att saker får ta tid, vilket kan hämma läsförmåga och uthållighet.

– Vi behöver arbeta i det analoga klassrummet som erbjuder det som många barn har underskott av: samtal, turtagning, gemensamma aktiviteter och möjlighet att öva fokus och uthållighet. Digitala verktyg bör användas med eftertanke – inte som elevernas egna enheter, utan som skolans resurser vid behov.

Agneta menar också att forskning visar stark koppling mellan koncentrationsförmåga och kunskaper i läsning och matematik. Forskningen visar att sambandet verkar fungera från båda håll. Ökad koncentrationsförmåga leder till ökade kunskaper men ökade kunskaper leder också till ökad koncentration.

En central del i hennes forskning handlar om barns läs- och skrivutveckling, med särskilt fokus på de elever som har allra svårast att lära sig. Agneta betonar vikten av evidensbaserad undervisning och lyfter fram den strukturerade ljudningsmetoden "phonics", där kopplingen mellan språkljud och bokstäver eller bokstavsgrupper lärs ut på ett systematiskt och metodiskt sätt i den tidiga läsundervisningen. Kan detta sedan användas tillsammans med andra metoder och högläsning, blir det extra effektivt.

Nyfiken, tålmodig och närvarande

Författaren och läraren Anne-Marie Körling var nästa föreläsare på scenen. Hon betonade också vikten av tidiga insatser och vikten av att följa upp dessa. Annars låg mycket fokus på hur själva undervisningen kan göras mer meningsfull. Anne-Marie betonade att undervisningen måste formas i relation till elevernas känsla av delaktighet och att de bemöts med värdighet och respekt.

– I mitt klassrum vill jag ha gemenskap, att eleverna samlas, att det finns ett fokus, ett relevant innehåll och att vi har trevligt ihop i klassrummet. Nyfiken, tålmodig och närvarande vill jag vara hela tiden.

För Anne-Marie är det viktigt som pedagog att alltid ställa sig frågorna:

• Hur är det att vara elev i mitt klassrum?
• Vilka får uppmärksamhet?
• Vad får uppmärksamhet?
• Hur blir jag deras lärare?

I klassrummet är det viktigt att notera de små stegen – att se varje elev när de tar kliv framåt. Det kan handla om att komma i tid, plocka upp ett papper, att de tilltalar varandra med namn och så vidare.

– När eleven nämner mig med namn, då är man i mål, menar Anne-Marie.

"Otroligt nöjda med konferensen"

Michael Dahlman får i uppgift att sammanfatta tre intensiva dagar:

– Som värdar är vi otroligt nöjda med konferensen, som senast var i Örebro för 13 år sedan. Det märks en tydlig utveckling i pedagogisk psykologi, som då var svår att ens förutsäga.

– Jag tycker konferensen lyfte tre viktiga teman. För det första är kunskapsuppdraget fortsatt skolans kärna, där även psykologer spelar en viktig roll i att främja lärmiljöer. För det andra är det sociala samspelet avgörande för barns utveckling – mötet mellan elev och lärare är centralt för lärande, koncentration och kommunikation. För det tredje är elevhälsoarbetet under snabb utveckling i Sverige. Det finns olika nivåer av samarbete, och det är viktigt att lyfta fram goda exempel och vara medveten om både möjligheter och utmaningar när nya riktlinjer tas fram.

Dahlman avslutar:

– Intresset är också stort för hur vi psykologer i Örebro kommun arbetar med både prevention och utredning. Vi har kommit långt i professionaliseringen av psykologyrket i förskola och skola och har något att verkligen vara stolta över. PSIFOS kompetensdagar i Örebro 2025 är en milstolpe i pedagogisk psykologi i Sverige.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro