Skicka vidare! Nigar Balash-zada

Hej Nigar! Berätta lite om dig själv!

Jag heter Nigar Balash-zada och är legitimerad lärare. Jag undervisar i ryska som modersmål och arbetar också som studiehandledare (och har även uppdrag som skyddsombud).

Jag flyttade till Sverige från Baku i Azerbajdzjan för sex år sedan, och genom min egen språkinlärning har jag förstått hur nära språk, motivation och självkänsla hänger ihop. När man utvecklar sitt språk växer man – både som människa och som elev. Jag växte upp i en familj där det talades flera språk och där samtal om barns lärande och utveckling var en naturlig del av vardagen. Det väckte tidigt mitt intresse för språk, kultur och pedagogik.

Den bakgrunden har präglat mig som pedagog och gjort mig extra uppmärksam på hur viktigt det är att skapa en trygg och språkstödjande miljö för eleverna.
Därför känner jag stor tacksamhet över att idag få arbeta i en positiv och stödjande arbetsmiljö, med fantastiska kollegor som delar idéer och erfarenheter.

Vår chef Sara Tärnqvist och biträdande chef Andreas Issa är mycket måna om att vi modersmålslärare får fortbildning och utvecklingsmöjligheter. Tack vare deras ledarskap får vi det stöd och den inspiration vi behöver för att växa i vår profession – något som i sin tur gynnar våra elever.

Det är inte alla som vet vad modersmålsundervisning innebär. Vad vill du berätta för dem om ditt uppdrag?

Modersmålsundervisning har funnits i Sverige sedan 1970 och är en viktig del av skolans arbete med likvärdighet och flerspråkighet. På vår enhet arbetar 42 modersmålslärare som undervisar i 31 olika språk. Tillsammans ger vi elever möjlighet att utveckla sitt språk, sin identitet och sina kunskaper.

Jag brukar säga till mina elever: “Om man bor i Sverige är det viktigt att kunna tala svenska, men för att verkligen förstå svenska behöver man sitt modersmål som grund.” Språken stödjer varandra – ett starkt modersmål gör det lättare att lära sig svenska och förstå andra ämnen i skolan.

Mitt uppdrag handlar inte bara om grammatik och ordförråd, utan om att stärka elevernas identitet, kulturförståelse och självförtroende. Jag planerar lektionerna så att de blir aktiva, varierade och meningsfulla, där eleverna får tala, läsa, skriva, lyssna och skapa på olika sätt.

Undervisningen sker både på plats och som fjärrundervisning, särskilt när eleverna är geografiskt utspridda eller språket har få deltagare. Vi följer den timplan som kommunen beslutat – till exempel 40 minuter per vecka i F–3, 60 minuter i årskurs 4–6, 80 minuter i årskurs 7–9 och 90 minuter på gymnasiet. Oavsett form strävar jag alltid efter att skapa levande och engagerande lektioner där eleverna känner sig delaktiga.

Under året har vi genomfört flera kreativa projekt som kombinerar språk, kultur och fantasi:

• Ett projekt om poeten Sergej Jesenin, där eleverna föreställde sig hur han skulle leva i dag och skapade egna texter, bilder och inlägg som om han hade sociala medier.
• En digital museiresa, där vi besökte ryska museer online och samtalade om konst, språk och historia.
• En dockteater, där vi med eleverna skapade små figurer och en kuliss och spelade upp sagor på sitt modersmål.
• En internationell online-lektion, där mina elever mötte elever från ett annat land där ryska talas. Vi diskuterade kultur, traditioner och vardagsliv och jämförde Sverige med deras hemland.
• En podcast, där de diskuterade temat “Hur är det att vara flerspråkig och bo i Sverige?”, vilket ledde till många kloka reflektioner om språk och identitet.

Genom sådana uppgifter får eleverna använda sitt språk i verkliga sammanhang.

Jag vill också väcka elevernas intresse för böcker och läsning. I dag, när många barn hellre sitter vid skärmen, försöker jag inspirera dem att återupptäcka glädjen i att läsa.

En annan viktig del av mitt arbete är studiehandledning på modersmål. Där stöttar jag elever i skolans andra ämnen och hjälper dem att förstå innehåll och begrepp. Jag använder både ryska och svenska för att skapa förståelse och visa hur språken hänger ihop.

Som modersmålslärare försöker jag också ha blicken mot andra ämnens kursplaner och förstå vad som pågår i klassrummen. Jag vill känna till vilka begrepp, teman och arbetsmetoder som används, så att jag kan förstärka dem på modersmålet. På så sätt får eleven tänka och resonera med sitt starkaste språk, vilket gör lärandet både djupare och mer meningsfullt.

Genom en språkutvecklande undervisning väver jag samman modersmålets kursplan med svenska – och i viss mån även andra ämnen. Det bidrar inte bara till att eleverna lyckas bättre i skolan, utan också till att de får en starkare identitet och ökad självkänsla.

Du är förhållandevis ny i din roll som modersmålslärare. Kan du berätta om den mest positiva lärdomen du gjort under ditt första läsår i yrket?

Även om jag har arbetat bara ett år på enheten, känner jag redan att jag har utvecklats enormt – både pedagogiskt och personligt. Varje vecka lär jag mig något nytt, både från eleverna och från mina erfarna kollegor, och det ger mig energi och lust att fortsätta växa i yrket. Det jag har lärt mig mest under mitt första år är hur mycket elevernas utveckling motiverar mig. Att se hur deras självförtroende växer, hur de vågar tala mer, skriver bättre och känner stolthet över sitt språk, är det som gör arbetet meningsfullt.

Jag har också insett hur viktigt det är att anpassa undervisningen efter varje elevs behov. Eftersom våra grupper ofta är heterogena – med elever i olika åldrar och på olika språknivåer – krävs det både flexibilitet och kreativitet. Jag varierar arbetssätt, material och tempo så att alla elever kan känna delaktighet och lyckas på sin nivå.

Jag har dessutom lärt mig vikten av balans – att hitta det där lagom, som vi säger på svenska. I början ville jag planera varje detalj och hinna med allt, men jag har förstått att det inte alltid går i skolans tempo. Jag brukar skratta lite åt det själv och säga att jag nog har blivit lite svensk på kuppen!

Jag minns särskilt en lektion när eleverna inte ville gå hem, trots att modersmålsundervisningen ofta sker efter deras ordinarie schema, när de redan är trötta. De sa: “Kan vi inte stanna lite till?”
För mig är det ett av de finaste ögonblicken – när eleverna känner glädje och vill fortsätta lära sig.
Då känner jag verkligen att jag är på rätt plats.

Jag får också ofta höra från vårdnadshavare att deras barn pratar mer hemma på sitt modersmål, berättar vad de lärt sig på lektionerna och visar intresse för kultur, traditioner och till och med traditionell mat. Det gör mig varm i hjärtat – när eleverna delar sin kunskap med familjen visar det att de är stolta över sitt språk och sin bakgrund. Det är precis då jag känner att mitt arbete gör skillnad, både i skolan och hemma.

Vad skulle du vilja säga till de elever som funderar på att börja läsa modersmål men ännu inte bestämt sig?

Jag vill säga: ta chansen att läsa ditt modersmål! Det är en gåva för livet och en viktig del av vem du är. Sverige är ett fantastiskt land som ger elever den möjligheten – alla dörrar står öppna,
det enda du behöver göra är att våga gå in.

Jag brukar säga till eleverna att deras språk är en styrka, inte ett hinder. Att kunna flera språk är en rikedom!

Jag vill avsluta med ord av Nelson Mandela, som uttrycker något jag ofta tänker på i mitt arbete: "Om du talar till en människa på ett språk som man förstår, når du förståndet. Men om du talar till personen på deras eget språk, når du hjärtat."

För mig handlar modersmålsundervisning just om det – att nå elevernas hjärtan genom deras språk, att väcka stolthet över deras kultur och identitet, och att visa att språk inte bara är ord – det är nyckeln till förståelse mellan människor.

Jag skulle vilja skicka vidare frågorna till Mervi Mustonen, förskollärare på Mariebergs förskola:

1. Vad var det som fick dig att välja förskolläraryrket, och vad tycker du fortfarande är det mest meningsfulla i arbetet?
2. Du har lång erfarenhet i yrket. Vad tycker du har förändrats mest i förskolans uppdrag och arbetssätt under de senaste åren?
3. Hur kan förskolan bidra till att barnen känner att deras språk och bakgrund är en tillgång – inte något som skiljer dem från andra?