SIM stärker elevers psykiska välbefinnande i gymnasieskolan

– Vår ambition är att ta fram ett evidensbaserat program som fungerar i gymnasieskolans vardag och som främjar psykiskt välbefinnande, säger Fredrik Söderqvist, forskningsledare för studien.

Ett forskningsprogram i skolans vardag

SIM har utvecklats under flera år och ingår i en omfattande studie där olika klasser följs över tid. I studien deltar över 700 gymnasieelever från både kommunala och fristående gymnasieskolor, varav de flesta går i gymnasieskolor i Örebro.

Under vårterminen har programmet genomförts i de deltagande klasserna. Arbetet följs vidare genom att eleverna vid flera tillfällen får svara på frågor om hur de mår och hur de upplever sin vardag i skolan.

Nio strukturerade träffar i mentorsgruppen

SIM genomförs inom mentorsuppdraget och består av nio strukturerade träffar. Arbetet leds av mentorer som fått utbildning i ett mer coachande och lösningsfokuserat arbetssätt.

– Här ska vi inte i första hand informera, utan coacha – locka fram elevernas egna resurser och tankar, säger Sussan Öster, metodutvecklare och utbildare inom SIM.

Träffarna rör frågor om hur man mår, hur man trivs i skolan, hur relationer fungerar och vad man själv kan göra för att må bättre i vardagen. Eleverna arbetar i mindre grupper, så kallade resursteam, där de själva väljer vad de vill fokusera på och sätter ord på konkreta steg framåt.

Ett annat sätt att vara mentor

För mentorerna innebär SIM en förändring i hur samtal med elever förs. I stället för att snabbt ge råd eller fastna i det som är svårt handlar arbetet om att stanna upp, ställa öppna frågor och hjälpa eleverna att själva formulera vad de vill och vad som fungerar. Inför starten har mentorerna gått en sexdagarsutbildning i coachande och lösningsfokuserat arbetssätt.

Mikael Nilsson, idrottslärare och mentor på Virginska gymnasiet, beskriver hur arbetet med SIM gett honom ett tydligare språk och fler redskap i samtalen med eleverna:

– Jag har nog alltid försökt jobba så här, men nu har jag fått ett tydligare sätt att tänka kring samtalen.

Det handlar inte om att bortse från det som är svårt, utan om att inte fastna där. Fokus flyttas i stället mot önskat läge, tidigare erfarenheter och de resurser eleverna redan har.

– Det är ju lätt att hamna i vad som inte fungerar. Här blir det mer att försöka se vad som ändå funkar.

– Jag har blivit mer bekväm med att vara tyst ibland och låta eleverna tänka, och att ställa frågor som gör att de själva får fundera vidare.

Fokus på resurser – inte problem

En central tanke i SIM är att rikta uppmärksamheten mot det som fungerar.

– Vi vet från forskningen att om vi riktar all uppmärksamhet mot problem och svårigheter finns det en risk att vi förstärker dem. Därför vill vi också ge eleverna ett språk för det som fungerar, för deras styrkor och resurser, säger Fredrik Söderqvist.

– Vi är väldigt vana att ge råd eller försöka förstå problem. Här behöver vi i stället bli nyfikna på vad som fungerar och vad eleverna själva vill, säger Sussan Öster.

I programmet används ett arbetssätt där sättet att ställa frågor påverkar riktningen på samtalet.

– Två olika frågor om samma situation kan skapa helt olika upplevelser hos eleven, förklarar Fredrik. Antingen fastnar man i stressen – eller så blir man medveten om sin egen förmåga att hantera den.

Ett exempel som lyfts i arbetet handlar om en stressig morgon. Frågar man vad som var svårt och bidrog till att morgonen blev stressig stannar samtalet ofta i problemet. Frågar man i stället hur man ändå lyckades ta sig igenom morgonen synliggörs det som faktiskt fungerar.

Genom hur frågor ställs och vad som bekräftas tränas eleverna i att se sin egen handlingsförmåga.

Uppföljning efter vårens genomförande

SIM befinner sig fortfarande i en forskningsfas. Efter vårens genomförande följs arbetet nu upp över tid, för att se hur eleverna beskriver sitt mående och sin vardag i skolan.

– Vi vill vara säkra på att det här verkligen gör nytta för eleverna, säger Fredrik Söderqvist.

De klasser som ingår i studien men inte genomfört SIM under vårterminen kommer att få möjlighet att arbeta med verktyget under nästa läsår.

Både Fredrik och Sussan återkommer till en gemensam ambition: att ge elever verktyg som sträcker sig bortom skoltiden.

– Det vi ytterst vill är att eleverna ska bli mer av agenter i sin egen psykiska hälsa, att de får större tillit till sin egen förmåga att påverka, både för sig själva och i relation till andra, säger Fredrik.

/Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro