Så funkar upplevelsebaserad NO-undervisning!

En regning och blåsig tisdag i början av mars blev vi inbjudna av Åse Vallin, matematik- och NO-lärare på Engelbrektsskolan i Örebro, att följa med på en upplevelsebaserad NO-lektion i Stadsparken. Sagt och gjort. Vi tog på oss kläder efter väder, grabbade kameran och anteckningsblocket och gav oss ut. Häng med du också!

Åse Vallin instruerar sina elever i åk 7 vid Stadsparkens lekplats.

Upplevelsebaserad NO-undervisning (U.NO) är Örebro naturskolas satsning på att skapa praktiskt undersökande arbetssätt inom NO-ämnena i årskurs 7-9. Engelbrektsskolan är sedan ett och ett halvt år del av projektet och Åse Vallin har jobbat enligt konceptet med eleverna i årskurs 7 sedan i höstas.

– Många gånger kanske man förknippar utomhusverksamhet av den här typen med de yngre åldrarna men detta är bra även för högstadieeleverna, säger Åse och identifierar två fördelar:

– Det ger en varierad lärmiljö för eleverna och de får uppleva saker med kroppen, vilket ökar lärandet. 

Krafter och rörelse på programmet

Dagens lektion handlar om krafter och rörelse inom fysik i årskurs 7. Begrepp som svängning, amplitud, balans, friktion, centripetal- och centrifugalkraft, för att nämna några, ska upplevas och utforskas genom lekplatsfysik.

Lektionen börjar 12.40 och håller på 60 minuter. Platsen är alltså Stadsparkens lekplats men vi har gjort upp med Åse Vallin om att träffas vid huvudentrén på Engelbrektsskolan. Detta för att promenaden till lekplatsen visar sig vara mer än en transportsträcka, tvärtom är den en del av det metodiska upplägget.

Promenadprat som förberedelse

Inledningsvis delar Åse upp eleverna parvis och förser var och en med det arbetsunderlag som behövs för att genomföra U.NO-passet: en skrivplatta med tre stenciler, varav den första innehåller ett antal begrepp som utgör laborationens teoretiska del och de andra två innehåller instruktioner till de övningar som ska genomföras på lekplatsen.

Under promenaden får sedan eleverna turas om att läsa upp begrepp och förklaringar för varandra. Åse kallar det kort och gott för promenadprat. På så sätt har eleverna en tydlig uppgift som håller dem fokuserade under promenaden och som samtidigt förbereder dem för de praktiska moment som stundar på lekplatsen.

De flesta av begreppen är bekanta för eleverna sedan tidigare, men inte alla.

– Ibland kan man göra vissa begreppsförklaringar i klassummet efteråt utifrån att eleverna har upplevt någonting ute. Det går lika bra, säger Åse.

En grundpoäng med U.NO är att eleverna lättare kan relatera till och förstå saker som de själva har upplevt i utomhusmiljön.

Sex stationer om krafter och rörelse

Väl på plats i Stadsparken är det sammanlagt sex stationer som eleverna har att arbeta med. En heter Gungan och handlar om mekanik. Där är det gungans svängningstid vid olika förutsättningar som ska observeras och registreras. Övriga stationer heter Karusellen, Piruett, Rutschkanan, Balans och Stenen. På olika sätt ger dessa stationer eleverna möjlighet att uppleva olika aspekter av krafter och rörelse inom fysiken.

Och att eleverna är med på noterna råder det inga tvivel om! Inget gnäll om snålblåst eller småregn här, inte. Alla jobbar på med stor entusiasm.

Vi passar på att fråga en trio elever som är i full färd med att arbeta vid Karusellen, vad de tycker om den här typen av lektioner.

– Det är kul, riktigt kul! ropar Kevin Fritz från den snurrande karusellen.

– Det är bra att inte bara sitta inne, tycker Linn Segelström och får medhåll av Fanny Engström.

Underlag till labbrapport

I det medhavda arbetsmaterialet antecknar eleverna sina observationer från de olika stationerna. På så sätt skapar de sitt eget faktaunderlag till de labbrapporter som de kommer att arbeta med i ett senare skede, är tanken.

Tiden går fort när man har roligt och det börjar bli dags att avrunda lektionen. Åse Vallin samlar gruppen och frågar eleverna vilka saker som de har upplevt och hur det kändes.

– Jag blev yr, säger Fanny Engström.

Här är det lätt att föreställa sig en fortsatt diskussion om centrifugal- och centripetalkraft.

Ytterligare en sak som eleverna unisont konstaterar är att det gick klart snabbast att åka rutschkana med hjälp av det underlag som var slätast. Troligen en upplevelse som kan vara till hjälp när det kommer till att förstå skillnaden mellan hög respektive låg friktion.

Åse instruerar eleverna att sluta upp med sin pratkamrat från tidigare och vi börjar så sakteliga bege oss tillbaka mot Engelbreksskolan.

På frågan vad hon ser som den största fördelen med U.NO, svarar Åse:

– Engagemanget. Att alla är delaktiga och har ett engagemang. Upplevelsen gör att eleverna lättare kan förstå saker. Om jag jämför med aktiviteten i klassrummet, så passar det här sättet vissa elever klart bättre.

/Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro

Senast uppdaterad: 18 mars 2020

Publicerad: 18 mars 2020
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Tack för ditt svar!

Tack för ditt svar!