Främjande samarbete på Stureskolan skapar relationer över generationer

För att bygga broar mellan olika generationer provar Stureskolan sedan förra terminen en ny typ av främjande samarbete mellan elever i förskoleklass/årskurs 1 och pensionerade seniorer. Några dagar i månaden kommer seniorer och hjälper till i skolan. Bägge parter ser fördelar med samarbetet: Eleverna får en extra hjälpande hand och en ny kontakt från en annan generation. Seniorerna upplever i sin tur glädje och en mer meningsfull fritid.

Fisun Yavas, Pia Borgenstedt, Gun Johansson, K-G Sundqvist och Gunilla Nilsson.

Bakgrund

Det hela började med att Özlem Borgström, specialpedagog på Stureskolan, en dag samtalade med sin mamma, Fisun Yavas, om politik och skolfrågor i allmänhet. Samtalet kom att kretsa en del kring generationsgränser i samhället. Fisun, med bakgrund som biståndshandläggare i Örebro kommun, berättade för Özlem att det på en del skolor under 90-talet fanns något som kallades för klassmormor och klassmorfar. Vart tog det initiativet vägen? Och visst vore det spännande att försöka återinföra något liknande!

Sagt och gjort. Özlem presenterade idén för Sinnika Sterner, rektor på Stureskolan, som tyckte det lät intressant och gav klartecken. Därefter gick processen snabbt: Fisun bollade frågan med ordföranden i PRO Örebro City och fick tillåtelse att göra en intresseförfrågan bland föreningens medlemmar. Sinnika tog i sin tur upp projektet i samverkan och med fackförbundet. Snart hade man fått ihop ett gäng hågade pensionärer (åtta personer) som bjöds in till skolan för ett gemensamt uppstartsmöte. Sedan dess har samarbetet rullat på.

"En win-win där man lär av varandra"

När vi träffar Sinnika Sterner, Özlem Borgström och fyra av seniorerna i Stureskolans personalrum råder det inga tvivel om att alla är väldigt nöjda med samarbetet.

– Det har varit väldigt uppskattat både av barn och lärare, säger Özlem Borgström.

– Barnen frågar ofta efter er seniorer, säger Sinnika Sterner.

– Medias negativa bild av skolan, med stökiga barn som inte sitter still och som inte lyssnar på sina lärare, är inte min bild. Jag har verkligen blivit väl mottagen av barnen här, säger Fisun Yavas.

– När man kliver in genom dörren kommer de och ska kramas allihop, säger Gunilla Nilsson.

Sinnika Sterner påpekar att skolan ju ska spegla samhället och att seniorerna med sin livserfarenhet har en väldigt positiv inverkan på barnen.

Özlem Borgström och Sinnika Sterner.

Özlem Borgström och Sinnika Sterner.

– Det är inte heller säkert att våra barn här på skolan har kontakt med sina mor- och farföräldrar. Sånt vet man ju inte. Och alla äldre kanske inte heller har barnbarn, så det blir en win-win där man lär av varandra. Det är jättefint.

Besöker skolan tre gånger i månaden

För att skapa trygghet har varje klassmormor/klassmorfar sin specifika klasstillhörighet. Hen besöker sedan klassen tre fredagsförmiddagar i månaden. Klassläraren och pensionären kommer sinsemellan överens om upplägget inför varje träff.

Berätta, vad brukar ni få hjälpa till med på lektionerna?

– Om pedagogen till exempel behöver gå ut en stund för att ringa ett samtal eller kanske prata med en elev är jag kvar i klassrummet och håller koll, går runt och ser vad barnen arbetar med. Sedan kommer barnen ibland till mig när det är någonting som de behöver hjälp med, säger Gun Johansson.

Lärt sig om fjällen genom Plupp

Gunilla Nilsson har tidigare jobbat i förskola och förskoleklass. Hon har även bott i fjällen och har därför genomfört ett projekt i sin klass med den kända (blåhåriga) fjällfiguren Plupp. På så sätt har barnen fått lära sig om livet och naturen i vårt lands nordligare delar. De har även fått tillverka sina egna små "Pluppar".

Barnens egna versioner av figuren Pluppar.Förstora bilden

Originalet och barnens egenhändigt gjorda "Pluppar".

– 'Vad gör de där uppe i fjällen nu?' och 'Vad är det för väder där nu?' är saker som barnen brukar fråga mig om, berättar Gunilla.

"Naturligt fokus på friskhetsfaktorer"

– Det blir ett sånt naturligt fokus på friskhetsfaktorer i det här samarbetet, i glädjen mellan barnen, pensionärerna och pedagogerna. Det behöver vi få in mer i skolans värld. Och det är något som vi pratar mycket om inom elevhälsan, att försöka få in det främjande arbetet, för trygghet och studiero, säger Özlem Borgström.

Emma Kleviam, skolpsykolog, har anslutit sällskapet under samtalets gång och pekar på ytterligare en positiv effekt:

– Det är lätt hänt att man på en skola blir lite blind för allt det goda som man faktiskt gör. Så att ni är med och ser allt det fina som pedagogerna gör är värdefullt i sig. Det blir som en bekräftelse.

Innan vi lämnar Stureskolan tittar vi in ett av klassrummen och får en kort pratstund med Karina Deinoff, vikarie i klass 1 C.

Hur påverkar det här projektet ditt arbete i klassrummet?

– Mycket posititvt. Barnen är intresserade av nya vuxna och det blir en extra resurs, vilket är fantastiskt! Det ger mig tid att ge mer stöd till elever som är i behov av det.

/Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro

Senast uppdaterad:

Publicerad: